Jag har en kollega, Carina, som varje vecka under detta läsår satt upp en dikt till oss alla andra på skolan. Om detta har jag berättat i ett tidigare inlägg. Det har blivit många dikter. Dikterna som suttit uppe har varit skrivna på 10 olika språk, bland annat samiska. Språk som eleverna talar. Språk som vi lärare talar. Vi har tack vare dikterna haft möjlighet att varje vecka stanna till en stund i skolvardagen och läsa, begrunda och förundras. Dikterna har bland annat handlat om kamratskap, om att finna glädjen i det enkla, vardagliga men även om rikedomen med mångfald samt att vi alla är väldigt lika trots olikheter. Ibland har våra elever kunnat läsa vad som stod skrivet i dikterna, men inte vi pedagoger. Av och till har vi lärare fått läsa och tolka budskapet för de elever som undrat, som inte behärskat det svenska språket riktigt fullt ut.
Dikterna samlade sedan Carina i ett kollage och utifrån dikterna gjorde hon en tävling, med frågor. Eleverna skulle svara individuellt, men likväl här som i klassrummet, hjälptes eleverna ofta åt att läsa och svara på frågorna. Frågorna hade svarsalternativen Rätt/Fel. Vid rättningen fanns det dock bara en vinnare! Den som vann tävlingen heter Aziz Kazemian. Han hade även skrivit en av dikterna som var med i tävlingen. (Carina hade raggat fram priser från lokala företag, och privatpersoner så alla elever som deltog i tävlingen fick pris!) Vid prisutdelningen läste Aziz upp sin dikt som handlade om att ”man ska vara en fin människa för denna dag är bara idag och den en märklig dag, så ta vara på den!”
Idag var det hans sista dag på vår skola, Älvbrinken. Idag har han i sin hand fått ett betygsdokument med betyg i en mängd olika ämnen. Aziz har sökt in på en nationell gymnasielinje vid ett annat gymnasium. Jag kan inte annat än minnas första gången han ställde sig upp i mitt klassrum och kunde presentera sig själv på svenska. Aziz var även en av de elever som kom hem till mig med blommor, när jag var sjukskriven efter en operation.
Aziz och en elev till som suttit med i elevrådet tackade vid betygsutdelningen den lärare de haft i svenska som andraspråk det sista skolåret och menade att utan henne hade de aldrig klarat sig! Cred till dig min kära kollega Lillemor Grundström.
Vi andra fick också värme från Aziz idag. Denna text fanns i vår gemensamma skolportal:
”Nu är jag klar från Älvbrinken, jag tackar er alla bästa lärare som hjälpte mig att jag lära mig så mycket svenska och alla de andra ämnena och att gå vidare till gymnasiet. Ni är bäst jag komma sakna er väldigt mycket. Ha ett trevligt sommarlov och lycka till med framtiden. Tack för allt som ni gjort under den här tiden för mig.
Med vänligt hälsning Aziz.
Tack själv! Nu är det SOMMARLOV!
Fröken @VindelAlvan 