Min eminenta kollega Anette Edvardsson, projektkoordinator för vårt utvecklingsprojekt inom Skolverkets riktade insatser för Nyanländas lärande har i Photoshop sammanställt den nyare formen av Kursplan & kunskapskraven i svenska som andraspråk i A3 format.
Ett fel har smugit sig in!
Det skall stå kunskapskraven i slutet av år 9 (inte år 6).
Vid skolstarten denna termin tänker jag prata med mina nyanlända elever om motivation. I bilderna finns det många nya ord och viktiga verb. Men det är mest innehållet som intresserar mig. Utan motivation och tro på den egna förmågan kommer vi inte långt i vårt lärande. Vi har alla en rad gropar att kämpa oss upp ur. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att om pedagoger tror på sina elevers förmåga att lära, kan de nå oanade höjder.
Jag ska tala om den ”lärande gropen” med elever jag ska undervisa. Jag ska undervisa i några elevgrupper fram till dess att mina heltidsstudier i svenska som andraspråk börjar. Min vikarie heter Jerker Bergström. Han har bland annat undervisat på SFI tidigare men även bott 10 år i Japan. Han kan mycket om att lära sig ett helt nytt språk, och bo i ett främmande land. I den elevgrupp han (och till en början) jag ska undervisa, är det i dagsläget 28 stycken elever. Gruppen kommer att delas upp så att antalet elever blir färre. Vi har nästan fördubblat antalet elever på vår skola mot förra hösten. Det behövs fler lärare så vill du komma och undervisa hos oss är du så välkommen! Det blir en spännande höst!
Motivation!
Ankungar som kämpar men alla kommer upp till slut!
Jag brukar säga att de, fågelungarna, är som mina elever, men alla kommer upp till slut! Fortsätt läsa
En Youtube film som jag tankemässigt utgått ifrån när jag planerat att undervisa mina elever om bedömning är denna med Tommy Lucassi. Hans blogg ligger på Pedagog Stockholm. Tommy använder en metod som han berättar om i denna film. Han kallar metoden för ”Provfri undervisning”. Jag har skrivit om den filmen i ett tidigare inlägg.
Provdrift undervisning. Det är inte så att jag planerar att sluta med prov, men jag vill att mina elever ska veta mer om vad vi lärare bedömer, och hur vi tänker när vi bedömer. Att eleverna ska veta vad de blir bedömda på. Med tanke på att många av mina elever inte studerat, och inte gått i en skola liknande vår skola i Sverige, så är det en trygghet för dem att veta vad de ska prestera. De behöver få en förståelse, en ram och ett innehåll så att de har lättare kan veta vilken kunskap det är de ska sträva mot.
Skoluppgiften jag undervisat om i detta fall är att de ska träna på att skriva ett informellt brev. De ska veta hur ett brev skrivs (genrer) och vilket innehåll ett brev brukar, ska innehålla för att vara ett korrekt brev. Jag vill även att de ska veta hur ett brev bedöms om man skriver ett brev på Nationella provet, SFI B nivå.
Eleverna får först se en liten film om att skriva brev. Jag har länkat till en youtube sida från min blogg, där jag har sidor som kan hjälpa och stötta eleven. Många kan formen för att skriva brev, men de kan behöva veta hur vi skriver brev i Sverige.
Hur ska de veta vad som är ”rätt” och vad som bedöms? Jag visar det genom att kopiera upp olika texter ur SFI bedömningsmaterial, från en äldre upplaga av provet. Jag tar med bedömningsanvisningarna som Skolverket har gett till oss lärare som ett bedömningsunderlag, men utelämnar betyget. Utifrån det skriver jag egna bedömningsmallar, med betygssteg och krav på innehåll för det brev de ska undersöka. Bedömningarna utgår från exempelbreven från Skolverket där de bedömts enligt betygsgraderna, och betygen F-A. Fortsätt läsa
Som många andra skolor runt om i Sverige så har även vi tagit emot en ökad mängd nyanlända elever. Grupperna utökas i skolverksamheten och både lärare och elever får anpassa sig efter nya förhållanden.
Denna termin, våren -16, har jag fått i uppdrag att organisera lite av verksamheten med appar och språkutvecklande undervisning i vår förberedelseklass på 7-9:an i Vindelälvsskolan, Sorsele.
Jag har gjort en beställning på appar hos våra IT pedagoger, teknikerna på skolan. Eleverna kommer att få börja med att använda den Gmail adress de fått. Därefter ska de använda apparna Google docs och registrera sig på Showbie. Alla klasser jag undervisar i har en egen klasskod på Showbie. Alla elever kan se vad jag lägger ut, men det eleven lägger in till mig, kan bara jag se. Jag börjar med att undervisa om hur dessa appar fungerar och att eleverna kan nyttja dem.
Den första lektionen för denna termin som jag hade med den grupp som kommit lite längre i språket, de eleverna fick skriva ett brev till mig. Brevet de skrev har jag gjort en analys av, och ett positionsschema. Det använder jag som formativ bedömning, vad är närmast att utveckla. För att få tid att prata med eleverna, en och en, om vad de bör träna på härnäst, så har jag tänkt att under tiden jag pratar med en elev så ska de andra få se och lyssna på en muntlig instruktion som jag gjort via appen Telagami. I meddelandet talar jag om att de ska gå in på Showbie, och skriva den 1 minut långa diktamen som jag lagt där till dem. Det de hör ska de först skriva ner för hand, och därefter i ett Google dokument som de ska dela med mig. När man delar ett dokument i Google drive kan både eleven och läraren skriva i dokumentet, samtidigt. Texten från diktamen kan vi därefter jämföra, i en form av dictogloss.
Från och med 1 september har jag tjänstledigt på 50% för att studera språkutveckling samt bedömning. Det ska bli riktigt skoj att fördjupa sig i detta ämne som jag ”marinerat” mig själv i av och till men inte läst en rad om under min utbildning till lärare. Att dessutom läsa mot Dalarnas högskola och Stockholms universitet och både virtuellt och fysiskt träffa andra lärare som undervisar i svenska som andraspråk ser jag verkligen fram emot.
Jag kombinerar studerier med att plocka svamp. Kantarellerna var få och små på fjällsluttningen och behöver växa på sig lite. Att ha en fjällstuga att bo i och elda ved i kaminen så det sprakar så där lagom mycket är mysigt nu när höstmörkret börjar komma.
Jag beställde två böcker privat för att inspireras och få tips på formativ bedömning och digitala arbetssätt. Den ena skriven av läraren Sara Bruun och heter ”Digitala arbetssätt i klassrummet” (2015). Den andra är Patricia Diaz bok ”Arbeta formativt med digitala verktyg” (2014).
Det blir sommarens och höstens inspirationsböcker!
Nu har både lärare och elever lov. Flera av de elever jag har haft detta läsår ska plantera skog i sommar och tjäna egna pengar. Jag är glad att de verkar få fint väder, för det är soligt och varmt. Men i och med det kommer även andra vänner på besök. Små vänner som sticks. Mina elever berättar ofta om det, att de tycker att de bor på en fantastiskt fin plats. De tycker att Sorsele är vackert, men de hatar myggen. Som tur är det både fint väder, och blåsigt. Ett perfekt väder för att plantera skog. Blåsten håller myggen borta.
Själv ska jag ta lov och passa på att reflektera över det läsår jag avslutat. Ett läsår med en hel del motgångar. Det är svårt att organisera en verksamhet som vår. Svårt för en liten kommun att ha råd med ” en skola för alla”. Det är komplicerat att ge en god utbildning för nyanlända elever.
Mina elever gör SFI prov C idag. De ska lyssna, läsa och svara på frågor samt skriva svenska. Det muntliga provet blir genomfört nästa vecka. Det är inte det bästa sättet att mäta elevers kunskapsnivå, eftersom SFI målen och de läroplansmål vi har på Språkintroduktion inte är jämförbara. Man tager vad man haver. Den dag det finns ett material som kommer från Skolverket och jag kan använda det materialet för att mäta var mina elever, som är nyanlända elever, befinner sig i sin språkutveckling ska jag givetvis använda det.
Idag finns det inte många riktlinjer för hur innehållet av studierna på Språkintroduktion ska se ut, mer bara att ungdomarna har rätt att gå i skola och att kommunerna ska tillhandahålla adekvat undervisning för dem. Fram till dess det finns mer tydliga direktiv, gör varje skola lite som de vill. Vi tycker att vi, med lite olika bedömningsmetoder, har funnit ett sätt att (någorlunda) veta när övergångar mellan grupper är möjligt. Ett av sätten är att bedöma elever via SFI prov. Testet bygger på teorin om kommunikativ förmåga och har hög reabilitet och validitet. Testet är lätträttat och inte allt för kostsamt. Testet är känt och är allmänt accepterat. Alla dessa kriterier är viktiga för ett test enligt Genese & Upshur (1996) i Classroom based evaluation. Vi sambedömer texterna, den som överlämnar och den som tar emot eleven. Som sagt, varje huvudman gör som de själv vill.
Kommande år kommer elever på vår skola, Älvbrinkens. gymnasium, inte kunna läsa lika många ämnen. Det innebär att vi kommer att utbilda nyanlända elever som har möjlighet att söka till yrkesinriktad utbildning. Vi kommer inte att ha ett gymnasium där elever kan studera på nationella program. Vår filial, som idag tillhör Arvidsjaurs kommun, läggs ner. Det är ganska tufft att vara en liten kommun i Norrlands inland med få skattebetalande invånare. Vår politik, i Sverige, är inte glesbygdsvänlig.
En sak är dock säker. Studerar, det gör våra elever på vår skola. De är fantastiska på att kämpa för att lära sig allt nytt med vårt språk och vår kultur. Efter att dagens test är rättat, ska jag visa eleverna något de skrev i höstas så de kan jämföra. Det har hänt massor med deras kunskaper i svenska språket. Vi kämpar hårt för att uppfylla mål och förmågor via språkutvecklande undervisning. En dag i förra veckan rös jag och fick ”ståpäls” när en elev från Eritrea läste en text på svenska. När jag skrev in honom i höstas kunde han inte hålla i en penna. Mina kollegor som undervisar honom och andra elever gör ett fantastiskt jobb.
Det diskuteras mycket om innehållet av studier för nyanlända på både lokal, regional och nationell nivå. På nationell nivå diskuteras det bland annat om nyanlända skulle kunna ha en prioriterad timplan? Frågan är bara vilka ämnen som kan prioriteras bort/ner utan att det försvårar för eleven att nå kunskapsmålen i det ämnet? En mer flexibel timplan utifrån förkunskaper, eller möjlighet för eleven att delta i vissa moment kan vara andra lösningar.
URs gästblogg.
Det händer mer roliga saker! Förutom att elever lör sig läsa tack vare vår undervisning. I helgen skrev jag ett blogginlägg till UR:s hemsida om hur jag nyttjar UR i min undervisning. Jenny, som är Mediepedagog på UR, ville att jag skulle göra det.
I helgen har jag sett en föreläsning med Dylan Wiliam som han kallar ”Koden till ett bättre lärande”.
Jag har tidigare läst hans bok ”Att följa lärande, formativ bedömning i praktiken” (2013) och verkligen insett att jag vill jobba mer formativt och mindre summativt med bedömning.
Jag vill att mina elever ska få syn på sitt lärande, och målet med undervisningen är att de själva kan se hur de utvecklas. Det är mitt ansvar att alla i klassrummet gör just det, utvecklas. Ett sätt att få alla elever aktiverade är till exempel genom att använda metoder som ”No hands up” när det ställs frågor i klassrummet samt när eleverna ska svara på något.
Jag inser att ju stressigare det blir, desto mer faller jag tillbaka till att undervisa på det sätt som jag själv blivit undervisad.
I föreläsningen säger Wiliam att det inte bör vara läraren som jobbar hårdast i ett klassrum, och att eleverna bör få mer arbete än läraren via den formativa bedömningen, genom kommentarer och andra metoder som ”Pre-flight checklist”, two stars and a wish via kamratbedömning och exit-tickets.
Ifjol gick det mycket bättre att jobba med formativ bedömning, för att då var gruppsammansättning i klassen en annan. Jag känner mig tröstad av Dylan Williams ord att det tar tid att lära sig ett nytt sätt att undervisa på. Det gäller också att bli bekväm i ett sätt att undervisa och då gäller det att hålla på! Inte ta sig an för mycket, utan arbeta fram metoder för undervisning, metodiskt.
Med tanke på att vi i år implementerat iPad till alla elever och blivit en 1:1 skola kan jag kanske ge mig själv lite respit. Allt har sin tid. Nu, på vårterminen, har vi pedagoger utbildats i hur vi kan använda iPaden i klassrummet.
Kanske teachers pick kan få fart på min ” No hands” undervisning igen. Den appen köper jag,
Fröken @VindelAlvan 