Kategoriarkiv: Genrepedagogik

Dagbok, berättande texter och en Nationell läsdag

På torsdag, alltid vecka 46, är det den Nationella läsdagen. I ett klassrum i Arjeplog kommer undervisningen denna vecka att innehålla mer än bara läsning. Mitt och kollegornas mål är att eleverna på SFI,  lite längre fram, även ska kunna skriva elevnära texter om en dag i deras liv.

På vår ”Nationella läsdag” kommer det att finnas olika stationer för våra SFI elever. Det blir läsning, men även andra skoluppgifter som hänger ihop med att läsa. Givetvis ska vi dricka te och mysa också, på vår läsdag. Min elevgrupp på SFI består av elever med lite olika språkliga kunskapsnivåer, så de får skoluppgifter anpassade efter lite olika språkliga svårighetsgrader.

”I dikthörnan”, på Nationella läsdagen, blir det läsning av dikter, tolkning av dikter och möjlighet att skriva egna dikter. Jag brukar hjälpa igång skrivandet med ”börjor”. Vi ska  även prova att göra blackout poetry som på denna lektion. Det finns även möjlighet att ”ta dikter”, och klistra in dem i gamla kasserade böcker och ge böckerna en ny utsida med hjälp av tapetrester. En dikt med bok, en bok med dikt.

”I läshörnan” som jag upprättat denna dag kommer vi att ha böcker på olika språk, tvillingböcker, så elever kan läsa på sitt modersmål och svenska samt böcker från olika förlag med lättlästa böcker. Det vill säga böcker med olika grader på ”läsnivån”. En gång fick jag ett bokpaket av Vilja förlag, otroligt lyxigt, med lättlästa böcker med löfte om att jag skulle få använda dem hur mycket jag ville i min undervisning. Det är magiskt att ha en rad olika böcker anpassad efter elevernas olika nivåer i läsning. Riktiga böcker, som man kan ta på, och läsa i.

I läshörnan kommer jag även att använda ”uppgiftskort” som jag tagit ur lärarhandledningen till ”Målboken” som elever kan arbeta med. Det kan stå t.ex. ”hitta substantiv och/eller verb i texten, gör meningar av orden, skriv av texten eller ”gör 5 frågor till texten”. För de elever som kommit lite längre i språket, finns det mer avancerade uppgifter som ”sammanfatta texten i första kapitlet i boken”. Jag sätter även upp A3 blad i klassrummet med kopior från ett kapitel ur en bok. Då kan elever som vill det, använda uppgifterna på korten för att leta olika saker i texten, men ändå samtala om texten.

Just nu har Vilja förlag en tjänst där man kan få läsa böcker en månad gratis. Man kan via den tjänsten, i de lite mer lättlästa böckerna, ofta både lyssna på boken och se texten samtidigt. Tjänsten där man kan få böcker upplästa heter Inläsningstjänst. Just Viljas förlag har 218 av sina böcker inlästa på Inläsningstjänst. Nypon förlag, ett annat  förlag som ger ut lättlästa böcker, har 537 inlästa artiklar.

Jag uppmuntrar verkligen elever att läsa böcker på Inläsningstjänst. Jag gillar speciellt mycket att den här lästjänsten tillhandahåller böcker som är inlästa både på modersmål och på svenska. T.ex. kommer boken ”Dagboken” av Annelie Drewsen att finnas inläst på en rad olika språk. På Inläsningstjänst sida står det om böckerna att de är ”Ej färdigproducerad, leveransdatum okänt” under hennes bok ”Dagboken”. Men boken ”Dagboken” kommer att finnas översatt på Inläsningstjänst på arabiska, somaliska, dari, pashto och tigrinja. Tänk så fantastiskt det kommer att bli! Jag hoppas verkligen att  det inte dröjer länge!

Jag tänker börja högläsa boken, ”Dagboken”, på svenska, för dessa SFI elever när vår genomgång med dem om  hur berättande texter är uppbyggda, är avklarad.

Innan lektionen Nationella läsdagen, denna vecka, kommer jag därför att gå igenom en text om ”Johannas dag”. Vid ett studiebesök hos en kollega i det utvidgade kollegiet, Karin Rehman, fick jag inte bara se hur hon undervisade, jag fick även massor av undervisningsmaterial av henne. Hon hade i sin tur fått en del av sitt material av en annan kollega, Ulla-Lise Herou, berättade hon vid mitt besök på den skola hon arbetade på vid den tiden. 

Karin hade ”hela texter”, om hur ”En dag” kan se ut.  Texterna handlar om Johannas, Kalles och Alis dag.  Hon hade även texter där dessa personers berättelser är omkastade och där eleverna ska klippa isär dem och lägga texterna i rätt ordningsföljd, (kronologi). Karin hade även texter med tillhörande serieteckningar där eleverna skulle rita i luckorna själva med stöd från texten till t.ex. ”Kalles dag”.  Jag har gjort en pdf av mina PowerPoints från en av berättelserna. De öppna frågorna, t.ex. när, var, hur, varför, vad, vem, vilket leder till mer utförliga svar. 

Bilderna i berättelsen i PP:en kommer att hjälpa mig och mina elever att utifrån det vi berättar göra en gemensam text om ”En dag”. Genom att titta på bilderna och svara på frågorna och gemensamt formulera det vi ska skriva till berättelsen i PowerPointen, får vi även muntlig övning. Detta berättande kombinerat med högläsning om Tarek i Annelie Drewsens bok ”Dagboken” bidrar till att vi får vi ytterligare gemensamma ord och uppslag till hur en text om ”En dag” kan se ut. Det är ett viktigt moment i cirkelmodellen – att tydliggöra för eleverna själva processen för hur man ställer samman en text och ger eleverna en produkt som liknar den de själva ska åstadkomma så småningom.

Jag arbetar mycket med att väva in elevers modersmål och att tala och att lyssna på svenska, som annars lätt hamnar i skymundan. Gibbons menar på att det är en av cirkelmodellens styrkor: ”…hur man med cirkelmodellen som grund integrerar tala, lyssna, läsa och skriva och integrerar språket med innehållet i undervisningen.” (s 92)

Vi kommer även att titta på SFI läraren Anita Pihls film för nivå B inom SFI, gällande att skriva berättande texter på SFI (med Viewpure, du slipper reklamen). Därefter har eleverna mer ord och ”textypskunskap” för att själva kunna skriva om ”Min dag, mina tankar, känslor med mera och på så sätt utöka språket och innehållet i det egna skrivandet.

Dagboken Av Annelie Drewsen

Vem vet, någon elev kanske beskriver just vår Nationella läsdag!

 

Annonser

Studiehandledare som språkutvecklare

Vi spelar Kahoot! I tre kommuner, samtidigt.

Vi har en utbildningssatsning, finansierad av Skolverket, för studiehandledare i några av Inlandskommunerna i Norrlands inland, i landskapet Lappland. ”Gode” högt upp i Sverige.

Vi som medverkar i utbildningen befinner oss cirka 7-15 mil från varandra.

Dels sker utbildningen lokalt på vårt Lärcentrum, samtidigt som vi sänder den via videolänk. Många kameror blir det, för att vi ska kunna se varandra, och alla ska kunna delta i undervisningen.

Vår utvecklingsledare i Sorsele kommun har satt samman innehållet i studiehandledarutbildningen. Min roll som svenska som andraspråkslärare är att hålla i vissa delar av undervisningen. Denna utbildningsdag handlade föreläsningen för studiehandledarna om Språkutvecklande undervisning, genrepedagogik och IKT, som står för Informations och kommunikationsteknik.

Utmanande, men det fungerar! Det är en ära att få undervisa så engagerade studiehandledare!

Reading 4 life

Och R2L! Detta blir nog spännande!

Denna konferens handlar om hur lärare kan stötta elever i läsning och skrivning. Jag deltar i konferensen tillsammans med min studiekamrat från lärarutbildningen i Härnösand, Carin.

För min del sker det förändringar Inför kommande läsår. Jag har jag har blivit erbjuden att undervisa elever i årskurs 2, som i F-6. Vi har brist på lärare i grundskolan, och då jag, förutom 90 hp i svenska som andraspråk, även är tidigareårslärare så väger den utbildningen tungt.

Att efter 8 år som lärare inom Språkintroduktion byta skola, arbetslag och elevgrupp från att till stor del undervisa ensamkommande flyktingungdomar, till att undervisa elever i årskurs 2, är både en mental och kroppslig utmaning.

Jag har int beslutat mig än om jag ev. ska axla detta nya uppdrag,  först och främst ska jag njuta av denna konferensvecka med mycket nytt lärande och att få vara i soliga Italien!

Genrepedagoger och inspiration

Jag vill tipsa på en pedagog, hon heter Malin Carlsson. Om du inte har ”tittat in” hos henne ännu, gör det. Hon bloggar om bland annat genrepedagogik men även om annat som är skolrelaterat.I denna länk ger hon tips på undervisning utifrån UR:s utbud på nätet. Inlägget handlar om kompisar i skolan, värdegrunden sociala PP (pedagogiska planeringar) på hennes skola.

I denna länk beskriver hon sin pedagogiska planering, sin PP vägg, och hur hon undervisar om samt skriver narrativ genre med sina elever.  Detta är väldigt tänkvärt  och Malin har bland annat utvecklat Anna Kayas resonemang om språkliga mål för undervisningen.

För att  som pedagog få forskning och mer omfattande information om genrepedagogik så är dessa två olika föreläsningar  intressanta. Föreläsningarna är ”delade” av Pedagog Värmland. (Från den 11 feb. 2016). Föreläsaren vi får lyssna till heter Britt Johansson. Hon har bland annat varit med och författat boken Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. En lärobok som  för många är en form av ”bibel” när det gäller undervisning av genrepedagogik.

Första delen av Britt Johanssons föreläsning där hon berättar om genrepedagogik. Hon vittnar om en märkbar utveckling av SVA elevernas både läs- och skrivförmåga med denna metod.  Utvecklingen i språket når  en nivå som  ingen, inte hon heller, trodde kunde vara möjlig. (1 timme).

Andra delen. Om hur man gör när man undervisar genrepedagogiskt i klassrummet. Här beskrivs det hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Det talas även om  cykeln för undervisning och lärande, det som även brukar  kallas cirkelmodellen.

Britt Johansson anser sig ha bevis på att det sker en språklig utveckling via modellen och att elever når målen och har dessutom ett bra resultat på NP. Vad jag inte annat än kan undra över är varför  inte fler skolor arbetar som man gör på Knutbyskolan? Med genrepedagogik? När det går att påvisa att metoden ger resultat?

En annan föreläsaren som jag tycker är bra är Josefin Nilsson. Hon kallar sin föreläsning för Språk text och lärande.  Hon talar cirka 26 minuter in i föreläsningen. Josefin berättar bland annat att hon är en eldsjävel! Men en otroligt sympatisk och inspirerande sådan, i mitt tycke. Jag undrar: varför blir man så ofta kallad ” för ambitiös” när man strävar efter att vara professionell? Hennes ”resa” som lärare är väldigt intressant. Även hur hon, som jag tolkar det, lärde sig och eleverna att ”hoppa över djävulsgapet”.

Josefin Nilssons föreläsning nummer 2.

Det här tipset på genreundervisning tycker jag ser spännande ut. Den kallas Progressiv brainstorming och är utvecklad från en av Gibbons böcker. Det är läraren, och läromedelsförfattaren Björn Kindenberg som tipsar om detta sätt att undervisa på sin blogg, där han kallar sig Magister Björn.

genrepedagogik