Kategoriarkiv: Läromedel

Appar och instruktion på svenska i SVA

image
Denna termin, våren -16, har jag fått i uppdrag att organisera lite av verksamheten med appar och språkutvecklande undervisning i vår förberedelseklass på 7-9:an i Vindelälvsskolan, Sorsele.

Jag har gjort en beställning på appar hos våra IT pedagoger, teknikerna på skolan. Eleverna kommer att få börja med att använda den Gmail adress de fått. Därefter ska de använda apparna Google docs och registrera sig på Showbie. Alla klasser jag undervisar i har en egen klasskod på Showbie. Alla elever kan se vad jag lägger ut, men det eleven lägger in till mig, kan bara jag se. Jag börjar med att undervisa om hur dessa appar fungerar och att eleverna kan nyttja dem.

Den första lektionen för denna termin som jag hade med den grupp som kommit lite längre i språket, de eleverna fick skriva ett brev till mig. Brevet de skrev har jag gjort en analys av, och ett positionsschema. Det använder jag som formativ bedömning, vad är närmast att utveckla. För att få tid att prata med eleverna, en och en, om vad de bör träna på härnäst, så har jag tänkt att under tiden jag pratar med en elev så ska de andra få se och lyssna på en muntlig instruktion som jag gjort via appen Telagami. I meddelandet talar jag om att de ska gå in på Showbie, och skriva den 1 minut långa diktamen som jag lagt där till dem. Det de hör ska de först skriva ner för hand, och därefter i ett Google dokument som de ska dela med mig. När man delar ett dokument i Google drive kan både eleven och läraren skriva i dokumentet, samtidigt. Texten från diktamen kan vi därefter jämföra, i en form av dictogloss.

image Fortsätt läsa

Nyanlända elevers undervisning

Vad bör man tänka på när det gäller nyanlända elevers undervisning och lärande?

Det handlar Tore Otterups föreläsning från Skolforum 2015 om. Han baserar sin föreläsning på forskning om, och av nyanländas lärande. Bland annat tar han upp Jim Cummins BICS and CALP som jag skrivit om i ett annat inlägg. Om vardagsspråk och skolrelaterat språk. Han försöker svara på frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Som alltid är ingenting svart eller vitt. Det är en En bra början massa beror på också. Herr Otterup berättar även om Cummins fyrfältare, om att vi strävar mot att undervisa elever så att de kan lära sig ett kontextreducerat skolspråk, och att elever behöver stöttning (scaffolding). Han redovisar en fin liten sammanställning av den forskning jag stött på i min utbildning som Krashens I+1, Vygotskijs zone of proximal development samt Gibbons språkutvecklande teorier. Föreläsaren hänvisar till en bok han varit med och skrivit som heter ”En bra början”. Mer information om boken finns på Studentlitteratur.

Skolforum. Ett forum jag gärna skulle vilja besöka. Som min mamma brukar säga, ”När man liks önsk’ ska man önsk’ mycke’ ”.

Mer positivt på skolfronten är att Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever är klart, och kommer att finnas i bedömningsportalen från den 7 januari. Vi har en logoped som är knuten till elevhälsan och verkar i hela kommunen. Tanken är att det är främst logopeden som ska kartlägga våra elever. Jag skulle gärna se att även vi svenska som andraspråkslärare fick delta i det viktiga arbetet.

Fortsätt läsa

Undervisa om frågor och frågeord i SVA

image
Jag har en lektion, en gång i veckan, som endast  är 30 minuter lång i min Språkintroduktionsklass. Den är i slutet av dagen och eleverna brukar vara ganska trötta så jag brukar variera den på olika sätt, men innehållet är alltid detsamma: frågor och svar.

Den här lektionen fick de söka efter frågor i böcker vi läser under andra lektioner. Det är delvis lättlästa böcker som jag fått från Vilja förlag för att prova dem i min undervisning. Förlaget var nyfikna på hur de tas emot av mina elever då de är skrivna för en lite äldre målgrupp, på SFI.

Vem är jag? Zlatan! Här finns ett lektionsförslag från bloggen ”Nya unga”. Eleverna får ställa frågor, och på så sätt veta vem de ”är”.

Fortsätt läsa

image

 

Idag talade vi om väder, vad uttrycken vi använder på svenska betyder. Jag berättade också att det är en sak vi svenskar ofta talar om. Eleverna skrev begreppen, orden på somaliska och persiska. Vi hade -10 grader kallt i morse. Det är mycket kallt tycker mina elever men inte jag. Jag tycker att när det blir -30 grader, då är det mycket kallt. Allt handlar om vad man har för förförståelse.

Eleverna undrade också varför de skulle skriva på sitt eget språk. Det skall synas att vi har många språk på vår skola, svarade jag! Språk är fantastiska.

Jag får läsa vad som står på bilderna med eleverna ser jag! Vi hann inte det idag:)

Materialet kommer från Margareta Mörlings bok på lätt svenska. Den heter ”Omvärldskunskap”.

 

Jim Cummins Jim Cummins

Jag studerar svenska som andraspråk på deltid denna termin. På egen bekostnad. Mina 45 hp, förutom min lärarexamen där jag bl.a. har 30 hp specialpedagogik, är allt för lite för att klara av detta enormt utvecklande och komplexa arbete, det vill säga att undervisa elever i svenska som andraspråk.

I helgen blir det studier i Jim Cummins bok om tvåspråkighet, L2. Jim Cummins, ni vet han med BICS and CALP! Han beskriver att man måste undervisa elever i L2 och skolspråket samtidigt. På en hög kognitiv nivå med mycket stöttning. I länken finns en svensk översättning på hans text bl.a. ett förslag till skolors språkpolicy. I litteraturen vi studerar skriver flertalet forskare om vikten av stöttning med hjälp av modersmålsundervisning. Den är en grund för skolframgång och viktigt för elevens självkänsla och förståelse för det egna jaget, och förståelse om både det gamla och det nya språket. Modersmålsundervisning är vår svåraste uppgift. Det finns ingen modersmålslärare och modersmålsundervisning på vår skola. Även om vi skulle vilja anställa en modersmålslärare så är det inte direkt lätt att rekrytera dem i Norrlands inland. Skolverkets råd gällande skolframgång för SVA elever är också tydliga.

Fortsätt läsa

Digitala arbetssätt och digitala verktyg

Jag beställde  två böcker privat för att inspireras och få tips på formativ bedömning och digitala arbetssätt. Den ena skriven av läraren Sara Bruun och heter ”Digitala arbetssätt i klassrummet” (2015). Den andra är Patricia Diaz bok ”Arbeta formativt med digitala verktyg” (2014).

Det blir sommarens och höstens inspirationsböcker!

Digitala verktyg och bedömning

Framtidens läromedel

Är läroboken snart ett minne blott? Skolministeriet om framtidens läromedel. (Finns på mediawebben.) I programmet menar Katarina Lycken Ruter att läromedlet behövs i allt brus som en bas. Klokt sagt.

Varför detta ämne? Jo, jag håller på att sammanställa lite allt möjligt inför en kväll jag planerar att hålla i med kollegorna i mitt fack d.v.s. Lärarförbundet. Jag tänker bl.a. att tala om framtidens skola. Jag kommer även tala om ”learning to learn” och ”Capable student assessment”, d.v.s elevbedömning. Elever kan bedöma, och bedömer sig själva.

Vi ska träffas på vårt enda hotell i Sorsele:) River Hotel, efter jobbet. Jag har valt att kalla min kväll för ”After work, about work”. Egentligen skulle jag vilja kalla kvällen för ett pedagogiskt provrum. För ett provrum liknar det. Jag kommer att med hjälp av filmsnuttar visa på saker jag tänkt på, undrar över och vill göra som pedagog. Med kollegornas hjälp ska jag berätta om de pedagogiska utmaningar jag stött på och tankar jag ofta tänkt, men sällan fått tid att dela med de kollegor som finns i min närhet.
Jag har besökt många klassrum på nätet, men inte mina kollegors. Varför det ser ut så, har mer än en förklaring.

Provrummet. Jag kommer att börja i 21:st Century learning och de 8 nyckelfaktorer OECD och EU tagit fram om framtidens lärande.
Att flerspråkighet är en tillgång påminde mig @Hulbas om. (Det var hon som tipsade om nyckelfaktorerna.)

Hur ser framtidens skola ut? Om man har tankar kring det så är en spännande blogg att läsa Omvärldsbloggen där Stefan Pålsson skriver om IT i skolan.

Fortsätt läsa

Pratbubblor

I läromedlet ”Snacket går vidare” Bonnier utbildning AB (2008) finns många uppslag på hur man kan få eleverna att tala mer, att samtala i grupper och använda svenska språket på lektionerna.

En av uppgifterna i läromedlet var att eleverna skulle klippa ut och skriva pratbubblor och tankebubblor till bilder. Mina elever fick klippa ut bilder från gamla ex av tidningen 8 sidor. Därefter blandade vi bilder och citat och försökte hitta rätt bild till rätt citat. En enkel instruktion och uppgift tänkte jag, men så var det inte.

Jag gör ofta mallar och exempel för att stötta eleverna i det arbete de skall utföra men ibland finns det inte tid till det. Lektionen kan bli bra ändå.

Vad som blev svårt var att uppgiften blev lite för abstrakt. Det var svårt för eleven att skriva en egen ”sägebubbla”. De flesta gjorde texter från tidningen, som hörde till bilden. Att själv formulera ett svar var inte lika lätt som jag trodde.

Dock. Trots en något stökig lektion där bilder vändes på både fram och baksida eftersom det ofta fanns två bilder då de, bilderna, var klippt ur en tidning.  Jag tyckte det blev goda diskussioner och många fördomar, föreställningar om världen och företeelser sken igenom i samtalen.

Citatet ” Jag har mest makt i Sverige” trodde eleverna hörde till en golfspelande man. Fast det var en kvinna det handlade om.

Citatet ”Jag behöver vatten och mat, vad ska göra jag..? trodde alla hörde till en bild med en pojke från Afrika.

Via bilderna så fördes vårt resonemang till många olika delar av världen , och vi tog upp tråden från So lektionerna där vi jobbar med temat demokrati och diktatur. Vilka har stor och liten makt i världen?

Vi har sett två program från UR som jag kan rekommendera. Vi har sett Dröm om en demokrati samt 2 avsnitt ur Diktatorn. Några av eleverna vittnade om att de varit med om att sitta i fängelse under sin flykt till Sverige. Detta var inte något nytt för dem. Att bli fråntagen många rättigheter.

Vilja förlag

Jag har fått förmånen att använda några av Vilja förlags böcker i min undervisning. De är lättlästa och finns i nivåerna S, M och L. De är också nivåbedömda efter Lix nivåer.

Nu, till allas vår stora glädje, kan jag även ge eleverna möjlighet att lyssna på några av dem medan de läser.

Vi har helt nyligen köpt in en tjänst från Inläsningstjänst AB. Via dem kan man ladda ner inspelningar till böcker.

Vi ska snart få en utbildning på hur vi kan använda Inläsningstjänst i undervisningen, och hur vi kan nyttja inlästa läromedel på olika modersmål.

Det är dock fantastiskt att kunna låta eleverna både lyssna och läsa i en bok som är på rätt nivå i svenskan.

Tack Lina på Vilja förlag! Ett stort hjärta till dig.

Alla hjärtans dag

Kärlek och lås på bro i Helsingfors

Jag har tänkt mig en ”bildpromenad” a’la’ @Körlingsord med meningar om bilden. Det blir en fin start på lektionen inför alla hjärtans dag!
Det är så roligt, viktigt att läsa andras bloggar och inspireras. Ikväll var det @lappkullan.
Hennes utveckling av lektionsupplägget i Ann-Marie Körlings bok ”Kiwimetoden” passade som hand i handske. Jag har den boken hemma, som kvällslitteratur.

Inför lektionen, av Alla hjärtans dag har jag i år med mig gamla tapeter till kortskrivandet. Det är så roligt att se eleverna tillverka något eget, det är ju inte bara ett hjärta som talar -utan alla hjärtans dag imorgon (vi tjuvstartar).

Vi ska vara två elevgrupper från Språkintroduktion, med två pedagoger i samma klassrum. Eleverna ska få skriva fina kort och klippa ut mönster från tapeterna har jag tänkt mig. Det finns tapeter med hjärtan och fina texter på upptäckte jag på en ”tapetrea” i julas. Vi ska Även lyssna på musik som beskriver kärlekens likheter och olikheter, (en förmåga) och givetvis skriva texter och läsa om kärlek.

Efter att ha lyssnat på UR:s program  Lärarrummet och lärarna, bl.a. slöjdläraren Helena von Malortie på Mosaikskolan i Malmö, tror jag att jag även ska ta med mig några gamla böcker och limpistolen. Att skriva en dikt och sen klistra in dikten i en bok med ett nytt omslag av tapet måste vara något som några vill prova på!

Ett läromedel som jag verkligen använt mycket är LÄS skriven av Anette Althen, utgiven på Natur och kulturs förlag. Frågorna till texterna går att anpassa till olika nivåer i gruppen, oftast i upp till 3 svårighetsgrader. Imorgon kan de som önskar lyssna på en dikt om kärlek från denna lärobok, och svara på frågor om diktens text.

En nyare utgåva är efterlängtad!
LÄS från www.nok.se

En annan dag full av hjärtan