Kategoriarkiv: Lektionstips

Dagbok, berättande texter och en Nationell läsdag

På torsdag, alltid vecka 46, är det den Nationella läsdagen. I ett klassrum i Arjeplog kommer undervisningen denna vecka att innehålla mer än bara läsning. Mitt och kollegornas mål är att eleverna på SFI,  lite längre fram, även ska kunna skriva elevnära texter om en dag i deras liv.

På vår ”Nationella läsdag” kommer det att finnas olika stationer för våra SFI elever. Det blir läsning, men även andra skoluppgifter som hänger ihop med att läsa. Givetvis ska vi dricka te och mysa också, på vår läsdag. Min elevgrupp på SFI består av elever med lite olika språkliga kunskapsnivåer, så de får skoluppgifter anpassade efter lite olika språkliga svårighetsgrader.

”I dikthörnan”, på Nationella läsdagen, blir det läsning av dikter, tolkning av dikter och möjlighet att skriva egna dikter. Jag brukar hjälpa igång skrivandet med ”börjor”. Vi ska  även prova att göra blackout poetry som på denna lektion. Det finns även möjlighet att ”ta dikter”, och klistra in dem i gamla kasserade böcker och ge böckerna en ny utsida med hjälp av tapetrester. En dikt med bok, en bok med dikt.

”I läshörnan” som jag upprättat denna dag kommer vi att ha böcker på olika språk, tvillingböcker, så elever kan läsa på sitt modersmål och svenska samt böcker från olika förlag med lättlästa böcker. Det vill säga böcker med olika grader på ”läsnivån”. En gång fick jag ett bokpaket av Vilja förlag, otroligt lyxigt, med lättlästa böcker med löfte om att jag skulle få använda dem hur mycket jag ville i min undervisning. Det är magiskt att ha en rad olika böcker anpassad efter elevernas olika nivåer i läsning. Riktiga böcker, som man kan ta på, och läsa i.

I läshörnan kommer jag även att använda ”uppgiftskort” som jag tagit ur lärarhandledningen till ”Målboken” som elever kan arbeta med. Det kan stå t.ex. ”hitta substantiv och/eller verb i texten, gör meningar av orden, skriv av texten eller ”gör 5 frågor till texten”. För de elever som kommit lite längre i språket, finns det mer avancerade uppgifter som ”sammanfatta texten i första kapitlet i boken”. Jag sätter även upp A3 blad i klassrummet med kopior från ett kapitel ur en bok. Då kan elever som vill det, använda uppgifterna på korten för att leta olika saker i texten, men ändå samtala om texten.

Just nu har Vilja förlag en tjänst där man kan få läsa böcker en månad gratis. Man kan via den tjänsten, i de lite mer lättlästa böckerna, ofta både lyssna på boken och se texten samtidigt. Tjänsten där man kan få böcker upplästa heter Inläsningstjänst. Just Viljas förlag har 218 av sina böcker inlästa på Inläsningstjänst. Nypon förlag, ett annat  förlag som ger ut lättlästa böcker, har 537 inlästa artiklar.

Jag uppmuntrar verkligen elever att läsa böcker på Inläsningstjänst. Jag gillar speciellt mycket att den här lästjänsten tillhandahåller böcker som är inlästa både på modersmål och på svenska. T.ex. kommer boken ”Dagboken” av Annelie Drewsen att finnas inläst på en rad olika språk. På Inläsningstjänst sida står det om böckerna att de är ”Ej färdigproducerad, leveransdatum okänt” under hennes bok ”Dagboken”. Men boken ”Dagboken” kommer att finnas översatt på Inläsningstjänst på arabiska, somaliska, dari, pashto och tigrinja. Tänk så fantastiskt det kommer att bli! Jag hoppas verkligen att  det inte dröjer länge!

Jag tänker börja högläsa boken, ”Dagboken”, på svenska, för dessa SFI elever när vår genomgång med dem om  hur berättande texter är uppbyggda, är avklarad.

Innan lektionen Nationella läsdagen, denna vecka, kommer jag därför att gå igenom en text om ”Johannas dag”. Vid ett studiebesök hos en kollega i det utvidgade kollegiet, Karin Rehman, fick jag inte bara se hur hon undervisade, jag fick även massor av undervisningsmaterial av henne. Hon hade i sin tur fått en del av sitt material av en annan kollega, Ulla-Lise Herou, berättade hon vid mitt besök på den skola hon arbetade på vid den tiden. 

Karin hade ”hela texter”, om hur ”En dag” kan se ut.  Texterna handlar om Johannas, Kalles och Alis dag.  Hon hade även texter där dessa personers berättelser är omkastade och där eleverna ska klippa isär dem och lägga texterna i rätt ordningsföljd, (kronologi). Karin hade även texter med tillhörande serieteckningar där eleverna skulle rita i luckorna själva med stöd från texten till t.ex. ”Kalles dag”.  Jag har gjort en pdf av mina PowerPoints från en av berättelserna. De öppna frågorna, t.ex. när, var, hur, varför, vad, vem, vilket leder till mer utförliga svar. 

Bilderna i berättelsen i PP:en kommer att hjälpa mig och mina elever att utifrån det vi berättar göra en gemensam text om ”En dag”. Genom att titta på bilderna och svara på frågorna och gemensamt formulera det vi ska skriva till berättelsen i PowerPointen, får vi även muntlig övning. Detta berättande kombinerat med högläsning om Tarek i Annelie Drewsens bok ”Dagboken” bidrar till att vi får vi ytterligare gemensamma ord och uppslag till hur en text om ”En dag” kan se ut. Det är ett viktigt moment i cirkelmodellen – att tydliggöra för eleverna själva processen för hur man ställer samman en text och ger eleverna en produkt som liknar den de själva ska åstadkomma så småningom.

Jag arbetar mycket med att väva in elevers modersmål och att tala och att lyssna på svenska, som annars lätt hamnar i skymundan. Gibbons menar på att det är en av cirkelmodellens styrkor: ”…hur man med cirkelmodellen som grund integrerar tala, lyssna, läsa och skriva och integrerar språket med innehållet i undervisningen.” (s 92)

Vi kommer även att titta på SFI läraren Anita Pihls film för nivå B inom SFI, gällande att skriva berättande texter på SFI (med Viewpure, du slipper reklamen). Därefter har eleverna mer ord och ”textypskunskap” för att själva kunna skriva om ”Min dag, mina tankar, känslor med mera och på så sätt utöka språket och innehållet i det egna skrivandet.

Dagboken Av Annelie Drewsen

Vem vet, någon elev kanske beskriver just vår Nationella läsdag!

 

Annonser

TV-serier i undervisningen

I ett forum för svenska som andraspråkslärare på Facebook fick jag tips på två TV serier. Dels den populära TV serien ”Skam” (2015) som utspelar sig på en gymnasieskola i Norge och den betydligt äldre serien ”En ö i havet” (2003) som i filmen utspelar sig 1939 och miljön i filmen är till stor del förlagd till Göteborgs skärgård.

Läraren Susanne Angwald Brunke tipsade att hon visat två avsnitt av serien ”Skam” och jämförde den sserien med handlingen i ”En ö i  havet”. Eleverna fick i uppdrag att  jämföra kvinnors och invandrares situation, nu jämfört med då. Hon berättar att en elev tyckte att den judiska flickans situation i filmen ”En ö i havet” var bättre än den norska flickans.

Om TV-serien ”Skam” säger två 25+ tjejer som ”maratontittade” på serien under julen 2016 att de anser att de norska skolförhållandena ”mer liknar de amerikanska” än de svenska. De tyckte även att i serien ”Skam” fanns det saker de kände igen från den egna skoltiden (i Sverige) och att serien är väldigt bra.

Serien ”Skam” riktar sig till ungdomar som är 15 år och äldre men har lockat även en äldre publik.

TV-serien ”Skam” finns i tre säsonger. Den första säsongen, Säsong 1, innehåller sammanlagt 11 avsnitt, och den kretsar kring Eva Mohns liv, med Evas kompisgäng – Noora, Vilde, Sana och Chris – i andra centrala roller. En stor del av säsongen handlar om Evas turbulenta förhållande med pojkvännen Jonas. De går den första terminen på en gymnasieskola i Norge. Det är en serie om vänskap, sex, alkohol och fest. Just dessa ämnen kan vara lite känsliga att ta upp i en Språkintroduktionsklass. Jag har haft flickor i mina elevgrupper som lämnat klassrummet när det varit killar med i klassrummet och de skulle titta på filmer om vänskap, kärlek och relationer. Även vid andra tillfällen har det hänt. T.ex. när jag har visat den tecknade filmen ”Draktränaren”. De två tecknade huvudkaraktärerna i den filmen pussar varandra. Våra kulturer är olika och för tjejer kan filmer där de pussar på varandra vara alltför utmanande att se tillsammans med pojkar. Samtidigt är det viktigt att visa att i Sverige är detta en demokratisk rättighet, att alla har rätt att se en film utan att ta hänsyn till vilka andra som ser den.

Jag frågade läraren som visat ”Skam” om hur det gått för henne att visa filmen i sin elevgrupp och hon menar att det går bra.  Hon beskriver att hon har elever med olika religiösa och etiska bakgrunder, men ger mig tipset att de första avsnitten av ”Skam” kan vara mer lämpliga att visa än några avsnitt längre fram i serien.

Här kan du se Första programmet av ”Skam” på SVT play. (19 minuter).

Med i serien finns även karaktären Sana. Om hennes roll berättar skådespelaren:

Iman Meskini som spelar Sana anser att en viktig beståndsdel som de har gemensamt är att de båda är troende muslimer. Hon tycker att det är kul att rollen som Sana har blivit en förebild för muslimska tjejer. Det är mycket grunden till att jag tog rollen som Sana i Skam. Jag har en liknande uppväxt som Sana. Jag tycker att Sana är rolig, men det är inte jag! ”Det är en påhittad karaktär” säger hon. Iman pluggar arabiska och Mellanösternstudier på Universitetet i Oslo och spelar basket på hög nivå.

Läs mer

Sammanfatta en film med stöttning

img_0282Jag har undervisat en del på SFI i Sorsele denna hösttermin.

Jag har fått i uppdrag att göra två lektioner där eleverna ska sammanfatta något. Därför har jag till den första lektionen (90 minuter) valt att visa filmen ”Sveriges bästa svensk”.  Filmen är cirka 30 minuter lång. Eleverna har fått i uppdrag att titta på en youtube film där det förklaras vad skillnaden mellan tycker, tänker och tror är. Det är en SFI lärare som heter Marie Edström som har gjort den och jag tycker hon gör det så bra!  Att titta på Youtube filmen var en ”flippad” läxa, och jag hoppas att eleverna har sett den.

Först ska vi prata om rubriken och bilderna och sen ska vi se filmen. Den handlar om en familj som får svenskt medborgarskap, och mannen i familjen går ”all in” för att bli så svensk som möjligt. Eleverna ska få denna ”Affisch” som stöttning för den sammanfattning de ska skriva. Tanken är  även att de ska få förutspå, samt kommentera vad de tror, tänker och tycker. Jag kommer att göra tydliga uppdelningar i det formulär de ska fylla i. De ska beskriva vad som händer först, sedan och till sist, det känslomässiga slutet.  Tyvärr är filmen inte textad, eller jag hittar inte någon textning i alla fall… så jag kommer att stoppa filmen och vi ska prata om vad som händer och reda ut oklarheter gällande visa ord. Alla kanske inte direkt vet vad rotmos och fläsklägg betyder:). Tips: Nu ett år senare ser jag att filmen är textad och att det finns ett arbetsmaterial till den (20171107).

Läs mer

Lättlästa böcker

Lektionsplaneringar med lättlästa böcker finns om du följer länk till sida från Myndigheten för tillgängliga medier. Även länk till  Legimus och LL förlaget. 

Tidigare inlägg om Annelie Drewsens bok Spring Amina som nu även fått två uppföljare. Spring Amina finns både på arabiska och somaliska.

Om fyra stationer i mitt klassrum, alla språkutvecklande.

Om böcker jag fått från Vilja förlag att använda i min undervisning.

Appen Bitsboard

Idag gjorde jag ett studiebesök hos kollegorna på SFI här i Sorsele. Förra veckan var de, Urban och Peder, hos mig och följde en lektion jag hade med mina elever.
De har deltagit i ett projekt som handlar om att SFI eleverna ska göra arbetspraktik som lärlingar.
Genom projektet har de kunnat köpa in och prova en rad olika appar till eleverna. De pratade sig varma för appen Utalk. Den appen är även användbar för Språkintroduktionselever.

Jag fick även tips om appen Bitsboard. Den är gratis. Jag har upplevt det som om det finns så mycket på den, och hur kan man då begränsa innehållet så eleverna ägnar sig åt färdighetsträning och inget annat…?
Jag fick tips på att söka på SFI under catalog och sei vad där fanns! Jättebra övningar för mina elever!
Ivana Eklund verkar grym på att göra övningar på Bitsboard bland annat! Hon finns på Twitter😉

Bitsboard

SVA Tema: vad du bör veta om bränder

Idag fylldes vår skola av rök av brandkårspersonal och eleverna fick krypa ut från skolan. Andra elever och lärare hoppade ut genom fönstren.

Igår besökte vi brandstationen där förmannen Ola berättade om den verksamhet han arbetar inom, han är ansvarig för materiel på brandstationen och räddningsledare vid bränder. Han visade även en film om vad som händer när man försöker släcka en gryta med olja i, som brinner på spisen, med vatten. Det var väldigt tydligt att bara lite vatten i brinnande olja kan få fruktansvärda konsekvenser. Det var väldigt lätt att släcka, med bara ett lock.

Eleverna fick provsitta i brandbilarna och känna på olika verktyg som brandmännen använder. Det behövs riktigt tunga verktyg om man ska klippa sönder plåten på en bil t.ex.

Imorgon ska vi göra en återberättande text. Jag har förberett en presentation i Keynote som stöd till eleverna. Där berättar jag hur vi började med att FÖRST läste vi ett kompendium: Vad du bör veta om bränder, SEDAN tränade de på nya ord och EFTER DET såg de en film i form av en saga ”När brandbilen kommer”, där orden fanns med. DÄREFTER  besökte vi brandstationen och TILL SIST lärde vi oss hur man gör om det ”börjar brinna” på riktigt.

TILL SLUT tror jag tror att alla elever numera är väl medveten om var de ska samlas om det börjar brinna.

Brand och bränder