Kategoriarkiv: Inspiratörer

Matkultur

Eleverna på SFI i Arjeplog bjöd varandra och oss pedagoger på mat.

Jag gjorde en liten film i iMovie för att visa dem hur uppskattat det var av alla som fick smaka på den fantastiska maten. Eleverna kommer från Afghanistan, Armenien, Eritrea, Kina, Lettland, Polen, Slovenien, Somalia, Sudan, Syrien, Thailand, Turkiet, och Irak.

 

 

Annonser

Kompensatorisk studiehandledning

Malin Carlsson, Hultsfred

Idag lyssnade vi på pedagogen och språkutvecklaren Malin Carlsson, från Hultsfreds kommun.

Vi som närvarade i Malins föreläsning och workshop fick mängder av konkreta tips ur Malins pedagogiska och delikata ”fruktfat” i hur man kan anpassa undervisningen och stötta inte bara nyanlända elever, utan verkligen alla elever med hjälp av pedagogiska planeringar.  Den planering Malin visade var baserad på stöttning i språket/språken på en mängd olika sätt, dels via modersmålet för  SVA eleverna, men också fysiskt i klassrummet i form av planscher och tydlig arbetsgång. Malin visade hur hon lade upp sin planering och gav exempel på hur hennes alignment planering såg ut och de mål hon satt upp i vad elever ska lära sig.

Hennes pedagogik utgick även från den kompensatoriska språkliga stöttning hon ger elever i praktiken, i sitt eget klassrum. Malin  visade bland annat hur man kan stötta elever via modersmålet, med hjälp av studiehandledare och modersmålslärare, på ett för oss nytt och inspirerande sätt som ofta utgick från att elever  dokumenterade sina kunskaper genom att spela in det de gör med hjälp av IPads. De värderade även sin egen kunskap, och arbetsmetoder vilket visar att Malins elever har god kunskap om vad de ska lära sig via undervisningen.

För att citera Malin, det är inte helt ”plättlätt”, men det är möjligt att utan studiehandledare i klassrummet hela tiden, själv ge en kompensatorisk språklig stöttning för eleverna.

Imorgon föreläser Malin på vår Introduktionskurs för studiehandledare. De studiehandledare som medverka i kursen ska bland annat få tillverka en ”one shot video”. Här visar Väsby Lärlabb hur de gjort en.

Det är verkligen roligt på jobbet just nu! Vi pedagoger hade en bra och givande dag i Sorsele kommun.

 

 

Språkutvecklande arbetssätt

Inte bara Vygotsjij ler:)

Via Skolverket har vi fått pengar inom ett projekt som heter ”Nyanländas lärande”. Inom detta projekt ryms en rad kompetenshöjande insatser, dels för våra studiehandledare, men även personalen i form av pedagogerna inom kommunens skolförvaltning. Lärarna ska vidareutbildas inom något som lokalt går under 35:an, för vi är så många pedagoger som kommer att gå denna kurs inom språkutvecklande undervisning. Vi lärare går kursen i 3 omgångar, med olika deltagare varje tillfälle, och de som leder utbildningen är våra förstelärare.

Vi som ska lära oss mer om språkutvecklande undervisning har till uppgift att läsa boken ”Greppa språket” utgiven av Skolverket innan kursen börjar.

Det är en verkligen en fin handbok Skolverket gjort och som jag även hänvisar till i min föreläsning för studiehandledare. Jag ska kommande torsdag föreläsa om just precis detta ämne, språkinriktad och språkutvecklande undervisning på ”min dag” i vår utbildning för studiehandledare.

Föreläsningen kopplas till Skolverkets folder ”Studihandledning på modersmål” och kommer dels att handla om vårt allas uppdrag att undervisa om det ämnesspecifika språket som finns i skolämnet/ämnena och det sociokulturella perspektiv som finns i våra läroplaner.

Förutom det kommer jag att lyfta teorier, och arbetsmetoder, kopplade till genrepedagogik, texttyper, reading to learn, cirkelmodellen och stöttning. Denna teoridel kommer knytas ihop med en workshop inom IKT i formen av ”från teori till praktik”, via videolänk.

Spännande, och ett lärande blir det, inte minst för mig! Det är en utmaning att både undervisa lokalt på plats för våra egna studiehandledare och samtidigt undervisa för ett flertal personer på distans via videolänk.  Det ligger absolut på min proximala utvecklingsnivå, L+1 ( kanske t.o.m. lite skämtsamt på +2) för att koppla till teorin.

”Greppa språket” fick mig att tänka på boken ”Nu ler Vygotsjij” av Ann-Marie Körling och hälsningen från henne tar jag med mig in i dagens uppdatering, en riktig inspirationsläsningsresa!

Språkliga mål för ämneskunskaper

Anna Kayas filmer om hur man kan arbeta med språkliga mål är något som det går att titta på och repetera, om och om igen.

Språkliga mål. Vad och varför? Cirka 6 minuter.

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål? Cirka 8 minuter.

Språkliga mål, hur gör man? Cirka 11 minuter.

Genrepedagoger och inspiration

Jag vill tipsa på en pedagog, hon heter Malin Carlsson. Om du inte har ”tittat in” hos henne ännu, gör det. Hon bloggar om bland annat genrepedagogik men även om annat som är skolrelaterat.I denna länk ger hon tips på undervisning utifrån UR:s utbud på nätet. Inlägget handlar om kompisar i skolan, värdegrunden sociala PP (pedagogiska planeringar) på hennes skola.

I denna länk beskriver hon sin pedagogiska planering, sin PP vägg, och hur hon undervisar om samt skriver narrativ genre med sina elever.  Detta är väldigt tänkvärt  och Malin har bland annat utvecklat Anna Kayas resonemang om språkliga mål för undervisningen.

För att  som pedagog få forskning och mer omfattande information om genrepedagogik så är dessa två olika föreläsningar  intressanta. Föreläsningarna är ”delade” av Pedagog Värmland. (Från den 11 feb. 2016). Föreläsaren vi får lyssna till heter Britt Johansson. Hon har bland annat varit med och författat boken Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. En lärobok som  för många är en form av ”bibel” när det gäller undervisning av genrepedagogik.

Första delen av Britt Johanssons föreläsning där hon berättar om genrepedagogik. Hon vittnar om en märkbar utveckling av SVA elevernas både läs- och skrivförmåga med denna metod.  Utvecklingen i språket når  en nivå som  ingen, inte hon heller, trodde kunde vara möjlig. (1 timme).

Andra delen. Om hur man gör när man undervisar genrepedagogiskt i klassrummet. Här beskrivs det hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Det talas även om  cykeln för undervisning och lärande, det som även brukar  kallas cirkelmodellen.

Britt Johansson anser sig ha bevis på att det sker en språklig utveckling via modellen och att elever når målen och har dessutom ett bra resultat på NP. Vad jag inte annat än kan undra över är varför  inte fler skolor arbetar som man gör på Knutbyskolan? Med genrepedagogik? När det går att påvisa att metoden ger resultat?

En annan föreläsaren som jag tycker är bra är Josefin Nilsson. Hon kallar sin föreläsning för Språk text och lärande.  Hon talar cirka 26 minuter in i föreläsningen. Josefin berättar bland annat att hon är en eldsjävel! Men en otroligt sympatisk och inspirerande sådan, i mitt tycke. Jag undrar: varför blir man så ofta kallad ” för ambitiös” när man strävar efter att vara professionell? Hennes ”resa” som lärare är väldigt intressant. Även hur hon, som jag tolkar det, lärde sig och eleverna att ”hoppa över djävulsgapet”.

Josefin Nilssons föreläsning nummer 2.

Det här tipset på genreundervisning tycker jag ser spännande ut. Den kallas Progressiv brainstorming och är utvecklad från en av Gibbons böcker. Det är läraren, och läromedelsförfattaren Björn Kindenberg som tipsar om detta sätt att undervisa på sin blogg, där han kallar sig Magister Björn.

genrepedagogik

Cirkelmodellen och R2L

Jag håller på att skriva en C-uppsats inom genrepedagogik. Jag har inspirerats till att skriva om genrepedagogik bland annat genom att läsa denna magisteruppsats av Anniqa Sandell Ring. Men det visar sig ju, precis som i så mycket annat, att med undervisningsmodeller är det sällan så enkelt att något så komplext kan definieras med ett ord. Genrepedagogiken, som det forskats om främst i Australien, består av tre olika ”steg” av forskning. Den vilar alltså på en rad vetenskapliga teorier.

En del av genrepedagogiken handlar om att skriva via cirkelmodellen, eller fyrfältaren. Det är en undervisningsmetod som jag känner att jag behöver veta mer om. Denna undervisningsmetod har ”det utvidgade kollegiet” kollegan Anna Kaya skrivit ett bra blogginlägg om. Cirkelmodellen- ett konkret exempel. Jag kan även rekommendera att läsa detta blogginlägg av Anna Kaya, som handlar om att lära genom att läsa.

Cirkelmodellen i skrivande

Ett annat blogginlägg som Marika Nylund Ek har gjort beskriver hur man kan använda cirkelmodellen i berättelseskrivande. Så här beskriver hon bland annat varför hon använder cirkelmodellen: ”För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande”. Jag har lånat bilden som visar stegen i cirkelmodellen från hennes hemsida.

Förutom cirkelmodellens metod för skrivande så finns det även läsutvecklingsmetoder. Den tredje och sista generationen i raden av forskning inom genrepedagogik heter Reading to Learn. Jag har precis börjat läsa en bok om detta som heter Learning to Write, Reading to Learn (R2L) och det boken behandlar talar verkligen till mitt lärarhjärta. Genrepedagogik, och i detta fallet den delen av metoden som handlar om läsning, är ett sätt att undervisa med den underliggande demokratiska tanken att alla barn har rätt att lära. Med denna metod menar forskarna att undervisningen leder till att fler elever verkligen utvecklas i klassrummet. Författarna till boken heter David Rose och J.R. Martin. (2012). Det här är Dr David Rose hemsida i Australien där han beskriver denna metod. Här är en film som Anna Kaya delat om detta arbetssätt. (Med denna film kan du få en snabbkurs i Reading to Learn).

För att få lite mer information om hur det undervisas om, och utbildas i, R2L i Sverige så har jag lyssnat på denna föreläsning av Ann-Christin Lövstedt. Jag vet att jag har tittat på denna föreläsning tidigare och försökt efterlikna hennes sätt att undervisa på, som hon beskriver i denna föreläsning. Men det är inte så enkelt, att bara ”fixa” detta på egen hand från en dag till en annan. Med en ”metod” (föreläsaren menar att i början är det mer som en metod) som denna kommer ett helt förhållningssätt. Som lärare måste man delvis tänka nytt när det gäller hur man undervisar med texter. Dessutom måste det finnas tid att hitta texter ifrån olika texttyper och göra ett ”läsmanus”. Efter det ska eleverna tränas i att helt annat sätt att jobba med texter än vad som är brukligt, och det kan ta tid att få dem att se fördelarna med ett ”annat sätt att undervisa”. Har eleverna ingen skolbakgrund kan detta sätt att bli undervisad på kännas än mer konstigt, för det här sättet att läsa texter, och skriva texter är inte vad de föreställer sig att skola ”är”.

Här är ett klipp från Youtube där Dr David Rose tells us about the Literacy Program Reading to Learn. Detta klipp har Ann-Christin Lövstedt lagt ut. Enligt honom kan denna metod lyfta skolverksamheten och dess undervisningsinnehåll.

Jag hoppas att med mer kunskap om teorierna bakom cirkelmodellen och pedagogiken genom Reading to Learn, så det blir lättare att få med metoderna och det ”rätta” lästänket in i klassrummet. Jag tror mig veta att mina elever kan avkoda, läsa ut ord på ett korrekt sätt men jag upplever att de många har svårare att förstå betydelsen av innehållet, i det de läser.

Så här har man arbetat med R2L i Göteborg. Samt i Malmö  där mängder av olika ämneslärare deltar. Det har även jobbats med metoden  via ett EU-projekt i Helsingfors, Tallin och Ovanåker. I wish.

reading_to_learn_modell_500

”När man liks önsk, ska man önsk mycke”  (Margit Lundmark).