Etikettarkiv: kartläggning

Musikinstrumentet och nyanländas förmågor

imageVåra nyanlända elever har med sig  kunskaper och erfarenheter, som vi allt för sällan tar till vara. Det finns många dolda talanger.

En elev, med en dold talang gladde mig verkligen idag.

Eftersom jag skulle hjälpa honom att välja vilka böcker vi skulle ladda ner till honom i appen Inläsningstjänst, så frågade jag honom vad han hade för fritidsintressen för att på så sätt komma fram till vilken bok som kunde passa honom. Då berättade han att han brukade spela på ett instrument, i sitt forna hemland Eritrea.  Jag bad honom berätta mer om instrumentet och då förklarade eleven att han höll på att tillverka ett liknande instrument på slöjden. Det var ett stränginstrument. Jag var som ett levande frågetecken, och undrade hur han kunde göra det? Eleven tyckte att det var enkelt.  Han hade byggt flera liknande instrument i sitt hemland och menade att man ”använde ju bara några ekrar från en gammal cykel”.

Förra veckan bad jag honom skicka en bild på instrumentet, och när bilden kom bad jag om att få höra hur det lät när han spelade på det. Idag sågs vi igen och han bad mig lyssna på en inspelning från sin mobil.  Jag bara gapade! Jag bad om ljudfilen och tipsade om att han kunde kopiera över det han spelat in i på mobilen i appen AudioMemos. Kort därefter, innan jag hunnit avsluta på jobbet idag, kom en ljudinspelning.

Här har ni resultatet!:)

Annonser

Nyanlända elevers undervisning

Vad bör man tänka på när det gäller nyanlända elevers undervisning och lärande?

Det handlar Tore Otterups föreläsning från Skolforum 2015 om. Han baserar sin föreläsning på forskning om, och av nyanländas lärande. Bland annat tar han upp Jim Cummins BICS and CALP som jag skrivit om i ett annat inlägg. Om vardagsspråk och skolrelaterat språk. Han försöker svara på frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Som alltid är ingenting svart eller vitt. Det är en En bra början massa beror på också. Herr Otterup berättar även om Cummins fyrfältare, om att vi strävar mot att undervisa elever så att de kan lära sig ett kontextreducerat skolspråk, och att elever behöver stöttning (scaffolding). Han redovisar en fin liten sammanställning av den forskning jag stött på i min utbildning som Krashens I+1, Vygotskijs zone of proximal development samt Gibbons språkutvecklande teorier. Föreläsaren hänvisar till en bok han varit med och skrivit som heter ”En bra början”. Mer information om boken finns på Studentlitteratur.

Skolforum. Ett forum jag gärna skulle vilja besöka. Som min mamma brukar säga, ”När man liks önsk’ ska man önsk’ mycke’ ”.

Mer positivt på skolfronten är att Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever är klart, och kommer att finnas i bedömningsportalen från den 7 januari. Vi har en logoped som är knuten till elevhälsan och verkar i hela kommunen. Tanken är att det är främst logopeden som ska kartlägga våra elever. Jag skulle gärna se att även vi svenska som andraspråkslärare fick delta i det viktiga arbetet.

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Med individen i åtanke behövs många olika läromedel

Med individen i åtanke behövs många olika läromedel

 

God man och elevFörmågor och bildstöd
Vid utvecklingssamtalet i år utgick jag från kunskapsmålen i den mer lättlästa läroplanen. InfoMedia. Ämneslärarna, som mina elever studerar hos, ombads att välja ut 2 kunskapsmål eleverna uppnått och ett de skulle träna mer på. Informationen fylldes i en matris, av eleven. I matrisen hade jag gjort plats så att eleven själv skulle skriva om de uppfyllda målen (2 *) och en önskan, något de ombads av läraren att jobba mer med. Eleverna fick skriva ner på matrisen vad lärarna bedömt. Flera tyckte att matrisens utrymme var för litet, eller att språket var för komplicerat så de gjorde egna system för att sammanfatta, skriva om texten med egna ord. Då många av eleverna kommit olika långt i ämnen som matte, bild, hemkunskap och idrott så blev matriserna väldigt olika och individanpassade. Vi samtalade i omgångar, om uppfyllelse av målen, och det var tur att jag hade börjat samla in lärarnas omdömen relativt lång tid innan själva utvecklingssamtalet skulle ske. Det tog tid, men blev bra samtal och gav även eleverna insikt om nästa steg i undervisningen. I+1.

Vid utv.samtalet var de 4 elever åt gången tillsammans med God man och ev. studiehandledare, medan jag gick runt och lyssnade och svarade på frågor.
Efter samtalet fick Godemännen fylla i en utvärdering om 2 saker som varit bra med samtalet och 1 sak som kunde bli bättre till nästa gång. Jag såg bara vinster med detta sätt att genomföra samtalen och har en önskan om att göra det även nästa gång med de elever som kommit så långt i sin språkutveckling att de kan berätta om sin egen kunskapsutveckling. Jag njöt av att höra vilka samtal om skolan som blev följden av arbetssättet, och eleverna växte med uppgiften och var betydligt säkrare då de ägde sina egna samtal.
image

Nationella läsdagen blev internationell

I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska.

Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. Sidorna ur boken var uppförstorade till A3 format.

I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. De fick även skriva en själv, gärna på sitt hemspråk. Jag hade mallar till uppgiften ”att skriva en dikt”, som till exempel: gör en ”4 rading” med ord som du tycker är vackra. Jag hade många olika diktböcker (privata) men hade även beställt hem, via vårt bibliotek, i stort sett alla Mårten Melins diktböcker. De blev mycket uppskattade.

I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Det var alfabets- och vokalövningar, Digitala spårets övningar, samt sidor till andra klasser där nyanlända elever bloggar och berättar om sina studier. Jag hade även med länkar till de underbara sagorna (som @Lappkullan tipsat om) på UR play. Tex sagan om Ellen som finns på UR:s hemsida. Länk.

Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Det var uppgifter som: hitta fem frågor i, och skriv egna frågor till texten, ”sammanfatta kapitlet” eller hitta 10 substantiv och skriv dem i alfabetisk ordning. Några fick även frågorna som finns som arbetsblad till boken på Nypon förlag. Detta är en bok som värderats som en Lixbok på nivå 10, tämligen lättläst, så nästan alla elever kunde använda vårt material.

Då båda mina kollegor som jag skulle jobbat med på läsdagen blev sjuka vid det första tillfället, så ville jag gärna göra samma sak en gång till. Vi ”bokade” 2 lektioner och var då 3 pedagoger på 17 elever.
Det gick jättebra. Eleverna hade inte hunnit med alla ”stationer” den första gången. Allt var ju planerat, så kollegorna kunde bara ”hoppa in”.

Denna gång utökade jag med en station till, att läsa en bok tillsammans med några av eleverna. Jag valde ”Aldrig förlåt” av Mårten Melin som jag fått tips om på Twitter. Jag började med att eleverna fick svara på frågor som:
-varför heter boken ”Aldrig förlåt?”
-varför har illustratören valt en svart färg på omslaget?
-vad betyder svart färg för dig?

Eleverna fick därefter läsa en sida var, medan jag spelade in hur de läste. Vi samtalade om ord, hittade synonymer, diskuterade innehållet och därefter fick nästa elev fortsätta.
För mig var det ett guldläge, att kunna jobba med lästrategier och kartlägga eleverna samtidigt.  Efter lektionen sa båda kollegorna att ”Så här måste vi göra fler gånger”

Av arbetsmaterialet framkommer det att även eleverna tyckte om lektionsupplägget. Nästa gång ska jag ha planerat in en exit ticket också!

Material till läsning i Språkintroduktion

Material till läsning i Språkintroduktion