Månadsarkiv: januari 2014

En dikt, och ett diktande sällskap

Här skriver jag om dikter, diktande och om Sorsele poesisällskap.

Första advent 2014.
I helgen hade vi releaseparty för vår tredje diktantologi ”Solregn”. Det kom ett 50 tal personer som bjöds inte bara på fika och poesi, utan även musik från Kulturakademien i Storuman. Ungdomar som både spelade och sjöng så att energinivån på alla i lokalen steg med 100%. Många som deltagit i boken läste sina och andra personers dikter och det är fantastiskt vad vårt poesisällskap åstadkommer, genomför.
Den är så fin vår nya bok!
Jag och min goda vän Katarina Österholm hade bakat tårtor och kakor som var glutenfria, till många deltagares glädje. Inte minst oss själva.
Det är inte dumt att vara Sorselebo kvällar som denna!
image

image
image

I vår poesiförening 2014-05-22

Tema ”Tidlös kärlek” med Katarina Österholm som det står om i denna artikel i Provins

Tidigare evenemang

Invigning av kulturhuvudstadsåret  Umeå 2014

Jag och andra ur sällskapet läste dikter. Vi hade arrangerat en poesivandring och läste dikter i eldkorgars sken runt en vandringsstig som vi har på vårt hembygdsområde. Det blev även körsång, jojk i samband med ankomst av renrajd och slädhundsekipage från Ammarnäs och mer trevligheter i vår fina vinterkommun. En renrajd fortsatte hela vägen längs den isbelagda älven, på den pistade leden, ner till Umeå.

Jag läste bland annat denna dikt som jag skrev efter ett besök vid den skola som jag gick i t.o.m. nio års ålder.

Årsringarna

Hon står där, igen, bland de gamla ekarna och ler mot den lilla skolflickan som en gång var hon.

Hon håller om henne och de minns tillsammans.En ek

Diktläsning i -20 grader

Diktläsning i -20 grader

En person som gladde sig över min läsning, han som tog kortet, undrade om hon var jag. Han är saknad, av mig och många andra.

Mer om Sorsele poesisällskap.
Den 8 mars läste 5 personer ur poesisällskapet dikter på Arjeplogs marknad. Samtidigt var det vernissage av konstnären Lligo Mattssons bilder.
ÖgonblicksbilderIndivider och soptunnorCykelturen runt gröna tunnorKatarina läser diktimageDin morPatchworkHudlösEn dikt av vikt läses

 

 

 

 

 

Veckans dikt på vår skola.
image

Annonser

Elevledda utvecklingssamtal

Med individen i åtanke behövs många olika läromedel

Med individen i åtanke behövs många olika läromedel

 

God man och elevFörmågor och bildstöd
Vid utvecklingssamtalet i år utgick jag från kunskapsmålen i den mer lättlästa läroplanen. InfoMedia. Ämneslärarna, som mina elever studerar hos, ombads att välja ut 2 kunskapsmål eleverna uppnått och ett de skulle träna mer på. Informationen fylldes i en matris, av eleven. I matrisen hade jag gjort plats så att eleven själv skulle skriva om de uppfyllda målen (2 *) och en önskan, något de ombads av läraren att jobba mer med. Eleverna fick skriva ner på matrisen vad lärarna bedömt. Flera tyckte att matrisens utrymme var för litet, eller att språket var för komplicerat så de gjorde egna system för att sammanfatta, skriva om texten med egna ord. Då många av eleverna kommit olika långt i ämnen som matte, bild, hemkunskap och idrott så blev matriserna väldigt olika och individanpassade. Vi samtalade i omgångar, om uppfyllelse av målen, och det var tur att jag hade börjat samla in lärarnas omdömen relativt lång tid innan själva utvecklingssamtalet skulle ske. Det tog tid, men blev bra samtal och gav även eleverna insikt om nästa steg i undervisningen. I+1.

Vid utv.samtalet var de 4 elever åt gången tillsammans med God man och ev. studiehandledare, medan jag gick runt och lyssnade och svarade på frågor.
Efter samtalet fick Godemännen fylla i en utvärdering om 2 saker som varit bra med samtalet och 1 sak som kunde bli bättre till nästa gång. Jag såg bara vinster med detta sätt att genomföra samtalen och har en önskan om att göra det även nästa gång med de elever som kommit så långt i sin språkutveckling att de kan berätta om sin egen kunskapsutveckling. Jag njöt av att höra vilka samtal om skolan som blev följden av arbetssättet, och eleverna växte med uppgiften och var betydligt säkrare då de ägde sina egna samtal.
image

Moobis.se

Jag insåg att sådan hjälp som man kan få via Moobis hemsida, det är guld värt. Därför flyttar jag min blogg till denna adress. Här kan jag lära mig mycket nytt om skolverksamhet och bloggande.  Det känns bra, och är lätt att boa in sig!

En kollega på Språkintroduktion

Sara Mörtsell, som jobbar på SPRINT gymnasiet, beskriver sin och kollegornas arbetssituation som lärare för nyanlända elever. Spridningen, när det gäller kunskapsnivåerna hos eleverna, är inte olik våra elevers kunskapsnivåer. Skillnaden hos oss är att de alla går i samma klass. Jag kan hålla med Sara om att det är spännande, svårt, utmanande och givande att undervisa dessa elever. Det är komplext när de kommer från, inte bara olika länder, utan även olika världsdelar. Det gör att vi lär varandra (inte minst de mig) om språk, kultur och traditioner. De bär med sig många erfarenheter från de delar av världen som de har bott i. Här kommer en länk till den film där Sara, andra kollegor samt elever från SPRINT gymnasiet i Stockholm medverkar.

Sara är en god inspiratör, ni som inte känner till Digitala skollyftet bör kolla upp vad det är:) via denna hemsida. Hennes blogg likaså. Som flyttat till ny adress ser jag:)

Kartläggning av nyanlända elever

I väntan på att Skolverket tar fram ett kartläggningsmaterial, och vi tyvärr inte har råd att köpa detta komplement (enligt Anniqa Ring Sandell @NCandraspråk, Nationellt centrum för andraspråk är det det, Linköpings material kompletterar det som kommer att bli Skolverkets kartläggningsmaterial ) som Linköping tagit fram, så får man göra bäst man kan. Länk.

Vi jobbar lite olika runt om i Sverige när det gäller kartläggning, det visar föreningen LISA tydligt i denna undersökning. Länk.

I min tjänst har jag viss del av min tid vikt för inskrivningssamtal och kartläggning av eleverna. Att detta måste få ta tid och göras löpande tror jag de flesta är medvetna om som jobbar med nyanlända elever. Den första kartläggningen görs för att få en uppfattning om eleverna, och på vår lilla skola börjar alla elever i samma grupp, på Språkintroduktion. (Om det inte visar sig att de redan har kunskaper i svenska, en del har bott en längre tid i Sverige då de kommer). Nivågrupperas gör de i ämnena matte och engelska.

Vi har på vår skola fått förmånen att ha Margareta Mörling som föreläsare vid 2 tillfällen. Utifrån hennes erfarenheter gjorde vi en struktur för hur inskrivningssamtal och kartläggning bör göras , t.ex. vikten att skilja på analfabeter och litterater. Vid ett studiebesök på SPRINT gymnasiet, Stocholm fick vi mer idéer och kunskap om hur de gör kartläggningar i form av ”intest” när eleven kommer och ”uttest” när de ska vidare.
I vårt län, Västerbotten har det tagits fram material, och länsstrategiska riktlinjer för hur ett inskrivningssamtal kan se ut, samt kartläggningsmaterial för att kartlägga kunskaper i engelska och matematik. Vi, på Älvbrinken, har valt att plocka bort frågorna om elevens familj vid det inledande samtalet, när eleven är ett ensamkommande flyktingbarn. De frågorna är ofta traumatiserade. När eleven själv väljer att berätta, så kan det kompletteras. Vi frågar om skolbakgrund och vilka ämnen de läst och en öppen fråga om hur skolsituationen varit i det land de studerat i. Bara den frågan kan ge svar som gör att jag som pedagog får en tung dag.
Materialet för kartläggning av matematik, som finns framtaget för nyanlända elever, kräver stöd av modersmålslärare. Detta har vi inte alltid, rättare sagt fram till detta läsår, aldrig haft tillgång till. Vi gör kartläggningarna med eget material. Vi har tre grupper, nivåer för engelska och matematik som följer grundskolans nivåer 1-3, 4-6, 7-9. Kartläggningar för att nivågruppera eleverna sker av ämneslärare. Länk.

På tal om det så finns det här en avhandling om tvåspråkig matematikundervisning. Länk.

I den inledande kartläggningen är vi ofta 2 pedagoger, eftersom vi även spelar in eleverna.  Elevens kunskaper i svenska, omvärldskunskap, kunskap om tid, siffror samt förmåga att läsa en text på både svenska och modersmål, (eller det starkaste andraspråket) kartläggs. Lite längre fram i undervisningen, får eleven göra en tidslinje och berätta det eleven vill om sitt liv fram till dagens datum.
Besök på andra lektioner som hemkunskap, bildlektioner och idrott sker också för att vi ska kunna skapa en så god bild som möjligt av elevers förkunskaper. Bilder från de lektionerna är bra att ha även vid utvecklingssamtal.