Nyanlända elevers undervisning

Vad bör man tänka på när det gäller nyanlända elevers undervisning och lärande?

Det handlar Tore Otterups föreläsning från Skolforum 2015 om. Han baserar sin föreläsning på forskning om, och av nyanländas lärande. Bland annat tar han upp Jim Cummins BICS and CALP som jag skrivit om i ett annat inlägg. Om vardagsspråk och skolrelaterat språk. Han försöker svara på frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Som alltid är ingenting svart eller vitt. Det är en massa beror på också. Herr Otterup berättar även om Cummins fyrfältare, om att vi strävar mot att undervisa elever så att de kan lära sig ett kontextreducerat skolspråk, och att elever behöver stöttning (scaffolding). Han redovisar en fin liten sammanställning av den forskning jag stött på i min utbildning som Krashens I+1, Vygotskijs zone of proximal development samt Gibbons språkutvecklande teorier. Föreläsaren hänvisar till en bok han varit med och skrivit som heter ”En bra början”. Mer information om boken finns på Studentlitteratur.

Skolforum. Ett forum jag gärna skulle vilja besöka. Som min mamma brukar säga, ”När man liks önsk’ ska man önsk’ mycke’ ”.

Mer positivt på skolfronten är att Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever är klart, och kommer att finnas i bedömningsportalen från den 7 januari. Vi har en logoped som är knuten till elevhälsan och verkar i hela kommunen. Tanken är att det är främst logopeden som ska kartlägga våra elever. Jag skulle gärna se att även vi svenska som andraspråkslärare fick delta i det viktiga arbetet.

Jim Cummins

Jag studerar svenska som andraspråk på deltid denna termin. På egen bekostnad. Mina 45 hp, förutom min lärarexamen där jag bl.a. har 30 hp specialpedagogik, är allt för lite för att klara av detta enormt utvecklande och komplexa arbete, det vill säga att undervisa elever i svenska som andraspråk.

I helgen blir det studier i Jim Cummins bok om tvåspråkighet, L2. Jim Cummins, ni vet han med BICS and CALP! Han beskriver att man måste undervisa elever i L2 och skolspråket samtidigt. På en hög kognitiv nivå med mycket stöttning. I länken finns en svensk översättning på hans text bl.a. ett förslag till skolors språkpolicy. I litteraturen vi studerar skriver flertalet forskare om vikten av stöttning med hjälp av modersmålsundervisning. Den är en grund för skolframgång och viktigt för elevens självkänsla och förståelse för det egna jaget, och förståelse om både det gamla och det nya språket. Modersmålsundervisning är vår svåraste uppgift. Det finns ingen modersmålslärare och modersmålsundervisning på vår skola. Även om vi skulle vilja anställa en modersmålslärare så är det inte direkt lätt att rekrytera dem i Norrlands inland. Skolverkets råd gällande skolframgång för SVA elever är också tydliga.