Kategoriarkiv: Lättlästa böcker i undervisningen

Dagbok, berättande texter och en Nationell läsdag

På torsdag, alltid vecka 46, är det den Nationella läsdagen. I ett klassrum i Arjeplog kommer undervisningen denna vecka att innehålla mer än bara läsning. Mitt och kollegornas mål är att eleverna på SFI,  lite längre fram, även ska kunna skriva elevnära texter om en dag i deras liv.

På vår ”Nationella läsdag” kommer det att finnas olika stationer för våra SFI elever. Det blir läsning, men även andra skoluppgifter som hänger ihop med att läsa. Givetvis ska vi dricka te och mysa också, på vår läsdag. Min elevgrupp på SFI består av elever med lite olika språkliga kunskapsnivåer, så de får skoluppgifter anpassade efter lite olika språkliga svårighetsgrader.

”I dikthörnan”, på Nationella läsdagen, blir det läsning av dikter, tolkning av dikter och möjlighet att skriva egna dikter. Jag brukar hjälpa igång skrivandet med ”börjor”. Vi ska  även prova att göra blackout poetry som på denna lektion. Det finns även möjlighet att ”ta dikter”, och klistra in dem i gamla kasserade böcker och ge böckerna en ny utsida med hjälp av tapetrester. En dikt med bok, en bok med dikt.

”I läshörnan” som jag upprättat denna dag kommer vi att ha böcker på olika språk, tvillingböcker, så elever kan läsa på sitt modersmål och svenska samt böcker från olika förlag med lättlästa böcker. Det vill säga böcker med olika grader på ”läsnivån”. En gång fick jag ett bokpaket av Vilja förlag, otroligt lyxigt, med lättlästa böcker med löfte om att jag skulle få använda dem hur mycket jag ville i min undervisning. Det är magiskt att ha en rad olika böcker anpassad efter elevernas olika nivåer i läsning. Riktiga böcker, som man kan ta på, och läsa i.

I läshörnan kommer jag även att använda ”uppgiftskort” som jag tagit ur lärarhandledningen till ”Målboken” som elever kan arbeta med. Det kan stå t.ex. ”hitta substantiv och/eller verb i texten, gör meningar av orden, skriv av texten eller ”gör 5 frågor till texten”. För de elever som kommit lite längre i språket, finns det mer avancerade uppgifter som ”sammanfatta texten i första kapitlet i boken”. Jag sätter även upp A3 blad i klassrummet med kopior från ett kapitel ur en bok. Då kan elever som vill det, använda uppgifterna på korten för att leta olika saker i texten, men ändå samtala om texten.

Just nu har Vilja förlag en tjänst där man kan få läsa böcker en månad gratis. Man kan via den tjänsten, i de lite mer lättlästa böckerna, ofta både lyssna på boken och se texten samtidigt. Tjänsten där man kan få böcker upplästa heter Inläsningstjänst. Just Viljas förlag har 218 av sina böcker inlästa på Inläsningstjänst. Nypon förlag, ett annat  förlag som ger ut lättlästa böcker, har 537 inlästa artiklar.

Jag uppmuntrar verkligen elever att läsa böcker på Inläsningstjänst. Jag gillar speciellt mycket att den här lästjänsten tillhandahåller böcker som är inlästa både på modersmål och på svenska. T.ex. kommer boken ”Dagboken” av Annelie Drewsen att finnas inläst på en rad olika språk. På Inläsningstjänst sida står det om böckerna att de är ”Ej färdigproducerad, leveransdatum okänt” under hennes bok ”Dagboken”. Men boken ”Dagboken” kommer att finnas översatt på Inläsningstjänst på arabiska, somaliska, dari, pashto och tigrinja. Tänk så fantastiskt det kommer att bli! Jag hoppas verkligen att  det inte dröjer länge!

Jag tänker börja högläsa boken, ”Dagboken”, på svenska, för dessa SFI elever när vår genomgång med dem om  hur berättande texter är uppbyggda, är avklarad.

Innan lektionen Nationella läsdagen, denna vecka, kommer jag därför att gå igenom en text om ”Johannas dag”. Vid ett studiebesök hos en kollega i det utvidgade kollegiet, Karin Rehman, fick jag inte bara se hur hon undervisade, jag fick även massor av undervisningsmaterial av henne. Hon hade i sin tur fått en del av sitt material av en annan kollega, Ulla-Lise Herou, berättade hon vid mitt besök på den skola hon arbetade på vid den tiden. 

Karin hade ”hela texter”, om hur ”En dag” kan se ut.  Texterna handlar om Johannas, Kalles och Alis dag.  Hon hade även texter där dessa personers berättelser är omkastade och där eleverna ska klippa isär dem och lägga texterna i rätt ordningsföljd, (kronologi). Karin hade även texter med tillhörande serieteckningar där eleverna skulle rita i luckorna själva med stöd från texten till t.ex. ”Kalles dag”.  Jag har gjort en pdf av mina PowerPoints från en av berättelserna. De öppna frågorna, t.ex. när, var, hur, varför, vad, vem, vilket leder till mer utförliga svar. 

Bilderna i berättelsen i PP:en kommer att hjälpa mig och mina elever att utifrån det vi berättar göra en gemensam text om ”En dag”. Genom att titta på bilderna och svara på frågorna och gemensamt formulera det vi ska skriva till berättelsen i PowerPointen, får vi även muntlig övning. Detta berättande kombinerat med högläsning om Tarek i Annelie Drewsens bok ”Dagboken” bidrar till att vi får vi ytterligare gemensamma ord och uppslag till hur en text om ”En dag” kan se ut. Det är ett viktigt moment i cirkelmodellen – att tydliggöra för eleverna själva processen för hur man ställer samman en text och ger eleverna en produkt som liknar den de själva ska åstadkomma så småningom.

Jag arbetar mycket med att väva in elevers modersmål och att tala och att lyssna på svenska, som annars lätt hamnar i skymundan. Gibbons menar på att det är en av cirkelmodellens styrkor: ”…hur man med cirkelmodellen som grund integrerar tala, lyssna, läsa och skriva och integrerar språket med innehållet i undervisningen.” (s 92)

Vi kommer även att titta på SFI läraren Anita Pihls film för nivå B inom SFI, gällande att skriva berättande texter på SFI (med Viewpure, du slipper reklamen). Därefter har eleverna mer ord och ”textypskunskap” för att själva kunna skriva om ”Min dag, mina tankar, känslor med mera och på så sätt utöka språket och innehållet i det egna skrivandet.

Dagboken Av Annelie Drewsen

Vem vet, någon elev kanske beskriver just vår Nationella läsdag!

 

Annonser

En man som heter Ove

Läsa böcker.

Åh vad jag ser fram emot att börja läsa denna bok i en av mina elevgrupper på Älvbrinken, Sorsele. Inspirationen har jag fått av Malin Larsson. En lärare som arbetar på en högstadieskola som bland annat låter Ove följa med eleverna ”hem”.

Vi kommer att läsa den lättlästa boken ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman. Som tur är finns det eminenta kollegor där ute i vårt avlånga land som gör bra arbeten om SVA elevers läsning som de dessutom delar med sig av! Som detta: Läraren Veronica Lundin Sköldqvist samt modersmålsläraren Yousef Alemi har gjort ordlistor på svenska och persiska till boken ”En man som heter Ove” Veronika har sagt att det är ok att jag delar hennes arbete.

Arbetsmaterial med bilder.

Länkar till ordlista på svenska och persiska. Sidan 5-14.

Länk till ordlista på svenska och persiska. Sidan 14-25

Jag gjort en wordle med verb från de första 25 sidorna. Det som är toppen är att karaktärerna inte bara säger saker, utan de mumlar, fräser, vrålar, skäller, skriker och ryter också. Så många ord, men så olika, för att säga något. Jag har lärt mig att de första 20-25 sidorna i en bok ofta innehåller många av de ord som sedan kommer i resten av boken. (Studietips från Högskolan Dalarna). Det budskapet förmedlar jag till mina elever.

Mina elever får utifrån min wordle fylla i ett blad där de ska skriva ordet som det står i texten, sedan grundformen, böjningar, översättning till det egna språket och därefter en exempelmening.

De har även fått plocka ut citat ur boken och skriva om egna tankar, minnen, funderingar som de kommer på med hjälp av den mening de valt.

Jag kommer delvis att koppla läsandet till den dramaturgiska kurvan här förklarad av Fröken Gullstrand på ”Fröken Pernillas blog”.

Övriga böcker jag läser med elever just nu är ”Kärlek är ett substantiv” av Johanna Immonen. Hur jag arbetat med den boken skriver jag om under inlägget ”Literacy event”.  Jag läser även boken  ”Dagboken” av Annelie Drewsen. Boken ”Dagboken” finns översatt till språket dari och somaliska, samt andra språk. Förutom att eleverna kan läsa boken via Inläsningstjänst så har jag även kopierat några sidor ur boken, och eleverna får då stryka över verben med en överstrykningspenna som går att ”sudda”. Det blir lättare att själv inse skillnaden på ”drömmer” och ”drömmar” efter en lektion där nästan alla elever gjort samma ”överstryknings” misstag!

Det är även roligt att titta på Grammatikbolaget och verb.

Jag håller med den lärare som sade till sina elever att hon hade världens bästa jobb, för då fick hon göra det som var något av det bästa hon visste: att läsa böcker!

Lättlästa böcker

Lektionsplaneringar med lättlästa böcker finns om du följer länk till sida från Myndigheten för tillgängliga medier. Även länk till  Legimus och LL förlaget. 

Tidigare inlägg om Annelie Drewsens bok Spring Amina som nu även fått två uppföljare. Spring Amina finns både på arabiska och somaliska.

Om fyra stationer i mitt klassrum, alla språkutvecklande.

Om böcker jag fått från Vilja förlag att använda i min undervisning.

Det där med cred!

Jag hade en tanke, och bad om cred. Från andra lärare och kontakter i det kollegiala nätverket. Annelie skickade ett mail som gjorde mig rörd. Tack, verkligen tack Annelie! Så här skriver hon:

Inger Lundmarks blogg är värdefull för mig både som lärare och författare, då jag kan ta del av hennes erfarenheter från klassrummet. Det är väldigt inspirerande att läsa om hennes undervisning och ta del av hur hon reflekterar kring den. Det jag uppskattar mest är hur hon lyfter fram elevers frågor, tankar och förmågor och därmed bidrar till att fördjupa bilden av nyanlända elever i svensk skola”.

Vi har haft kontakt under det senaste året tack vare att Inger läst en av mina böcker med sina elever och bloggat om det.

Annelie Drewsen

image

Läs mer

Karin och Alexandra

På bilden: Karin Rehman och Alexandra Ljungkvist Sjölin som arbetar på Sprint gymnasiet, Stockholm. Under ett studiebesök i Stockholm hade jag förmånen att askultera i båda dessa lärares klassrum. De undervisar utifrån genrepedagogik, och Alexandra driver även ett projekt där nyanlända elever deltar i en teaterupssättning. Karin är förstelärare, samt en flitig Australien besökare där hon fördjupar sig i SFL. Hennes undervisning utgår ofta från genrepedagogik och systemisk funktionell lingvistik.

Hur de undervisar bör, och vill de nog berätta om själva. Jag tänkte skriva om det de inspirerat mig till att göra. Fördelen med att ha god SVA kunskap, är att det är lättare att själv utföra det jag lärt mig, i mitt eget klassrum.

Det jag observerat, från den undervisning jag närvarade vid, har jag överfört delar av till min egen undervisning. Lite omgjord för att passa mitt eget ”undervisningssätt”. Jag har undervisat i genreform tidigare, mest i ämnen som SO och NO, med mina elever. Jag har inte undervisat genregrammatik lika explicit som Karin gör det, utan jag undervisar om grammatik mer utifrån satsscheman. Vi i vår skola använder begrepp som Fundament, verb 1 och verb 2 termer, och inte genom att tala om processer, deltagare o.s.v.

I vår förberedelseklass, Fbk -det är den grupp av nyanlända med lite yngre elever, som jag undervisar i på vårt högstadium.

Noa på taket

Där har jag, efter studiebesöket, haft lektioner där vi läst ur en bok, Noa på taket, av författaren Kirsten Ahlburg (utgiven på Helgas förlag).

Jag valde  boken ”Noa på taket” för att en specialpedagog från Skellefteå, som arbetet med nyanlända på en skola med elever inom Språkintroduktion, tipsade mig om den. Boken (böckerna, det finns många) handlar om Noa.  Det  är en bra bok för elever som bara varit i Sverige en kortare tid, och är lätt att börja läsa i. Eleverna blir så glada när de får läsa en bok de förstår innehållet i! Vi nyttjar Inläsningstjänst på vår skola, och jag delar alltid ut en Noa bok till de nya elever jag möter, så de kan se bilder ur boken och samtidigt lyssna på texten i den appen. Just Noa på taket, finns inte inläst så den är ny för alla. Det finns arbetsmaterial på Nypon förlags hemsida. T.ex. som här till boken ”Noa skickar ett sms”.

Läs mer

Appar och instruktion på svenska i SVA

imageDenna termin, våren -16, har jag fått i uppdrag att organisera lite av verksamheten med appar och språkutvecklande undervisning i vår förberedelseklass på 7-9:an i Vindelälvsskolan, Sorsele.

Jag har gjort en beställning på appar hos våra IT pedagoger, teknikerna på skolan. Eleverna kommer att få börja med att använda den Gmail adress de fått. Därefter ska de använda apparna Google docs och registrera sig på Showbie. Alla klasser jag undervisar i har en egen klasskod på Showbie. Alla elever kan se vad jag lägger ut, men det eleven lägger in till mig, kan bara jag se. Jag börjar med att undervisa om hur dessa appar fungerar och att eleverna kan nyttja dem.

Den första lektionen för denna termin som jag hade med den grupp som kommit lite längre i språket, de eleverna fick skriva ett brev till mig. Brevet de skrev har jag gjort en analys av, och ett positionsschema. Det använder jag som formativ bedömning, vad är närmast att utveckla. För att få tid att prata med eleverna, en och en, om vad de bör träna på härnäst, så har jag tänkt att under tiden jag pratar med en elev så ska de andra få se och lyssna på en muntlig instruktion som jag gjort via appen Telagami. I meddelandet talar jag om att de ska gå in på Showbie, och skriva den 1 minut långa diktamen som jag lagt där till dem. Det de hör ska de först skriva ner för hand, och därefter i ett Google dokument som de ska dela med mig. När man delar ett dokument i Google drive kan både eleven och läraren skriva i dokumentet, samtidigt. Texten från diktamen kan vi därefter jämföra, i en form av dictogloss.

image

 

Läs mer