Läsning LÄS LÄS LÄS!

Jag har i veckan träffat två av mina elever som har fått godkänt på det nationella provet i svenska. De har varit i 4 år i Sorsele nu. En av dem kan inte söka till ett nationellt program, eftersom hen inte har fått PUT än. Som hen lider! Får jag stanna, eller skickas jag tillbaka till Afghanistan? Hen kan inte heller söka in på den skola hen önskar gå på, då de fyra sista siffrorna saknas.

Jag frågade eleverna, hur jag som lärare skall göra för att de jag undervisar, nyanlända elever, skall klara skolan bättre?

En sa: jag tror du skall läsa mycket med eleverna.

Den andra sa: ja, och lyssna på läraren och tala om för dem att de skall tänka på sig själva, jobba själv, inte tänka på de andra och vad de gör.

Många jag mött, kloka specialpedagoger, lärare som undervisat länge säger det, läs LÄS LÄS! med eleverna! I läsningen får man så mycket av språket.

Just nu läser vi den lättlästa boken ”En man som heter Ove”. Även om den har några år på nacken, så har jag länge önskat att arbeta med den boken. Nu äntligen blev det av!

Arbetsmaterial från annan pedagog med dari översättning.

Efter att ha lyssnat på en kollega som Malin Larsson i olika sammanhang, men arbetet hon gjort med Ove böckerna i synnerhet, så kan man inte annat än bli inspirerad.

Jag har spelat in en film till eleverna om när jag möter Ove vid mitt skrivbord. Tanken är att de skall få gestalta ett möte med Ove, där de får ge honom tips på hur de tänker, tycker om livet och visa Ove hur de lever. Jag har saknat att arbeta med iMovie med. Uppgiften till eleverna lägger jag på en hemsida jag skapat för vår skola.

Vi har inte läst hela boken än, så de vet inte hur den slutar. Men de börjar känna Ove lite grann. Han är bara 4 år äldre än mig. Det är lite skrämmande tycker jag.

 

Favorit i repris: Lix räknare

Hur svår är texten?

Mäta med Lix räknare. Se vilka nivåer en bok ligger på. T.ex. Nypon förlag använder Lix nivåer.

Lästema med lättlästa böcker

Ett Astrid Lindgren tema. Vi hade ett lästema i min klass, på IM gymnasiet Älvbrinken och Språkintroduktion i Sorsele, där vi läste om, och böcker av, Astrid Lindgren. Eleverna är nya i språket men inte i livet. En del av eleverna kände igen boken ”Pippi Långstrump”.

För att få veta mer om denna spännande person, Astrid Lindgren, såg jag dokumentären om henne i tre delar som finns länkad till via denna hemsida. Det var intressant att göra jämförelser mellan dåtid och nutid och inse att Astrid utbildat många barn via sina böcker i en värdegrund där man står upp för de svaga i samhället. Astrids böcker har delvis danat oss i vår syn på hur samhället bör vara. Jag har även sett filmen, Astrid som ung. Hennes engagemang för miljön, djurens rättigheter, jämställdhet samt flyktingrättigheter och jämlikhet gör henne alltjämt till en mycket älskad person. Hennes författarskap trotsar alla gränser – hennes böcker läses av alla generationer i alla världsdelar. ”Man ska ge barnen kärlek, mer kärlek och än mer kärlek”.

I klassen började vi med att läsa delar av en lättläst faktabok, på olika modersmål och  språk, om personen Astrid Lindgren. Jag hade lånat hem en mängd böcker, samt att vi har tjänsten ”Inläsningstjänst”.

Faktaboken om Astrid Lindgren är skriven av bibliotekarien Cilla Dalen (med apostrof) samt författaren Annelie Drewsen. Lyssna på och se gärna på Cillas föreläsning på UR, om vikten av läsning.

Att ge läsläxa och dela ut lotter tycker jag var en god ide´!

Cilla Dalén

Läsning av lättlästa böcker

Mina elever arbetar just nu med Annelie Drewsens bok ”Dagboken” i den klass jag undervisar i på Språkintroduktion. Tack, Annelie Drewsen! Tack, för böckerna! Eleverna tycker översättningarna är jättebra!

Lättläst bok av författaren Annelie Drewsen

Att leva som man lär? Igår hade jag som samordnare av nyanländas lärande och våra Språk- och kunskapsutvecklande SVA-lärare (SKUOR) en utbildning i hur man använder en video för stöttning som en gemensam kollegial planering. I form av One Shot Videos…

För att själv dokumentera hur jag arbetar med läsning i mitt klassrum, har gjort två små filmer om mitt tänk kring undervisningen. Mina inspiratörer till de metoder jag använder är bland annat Karin Rehman och Ann-Marie Körling.

Läsundervisningen börjar med att vi pratar om bokens utsida, valet av färg, är det en svensk bok? Jag berättade även att en del kompisar trodde jag fått böcker med ett religiöst inslag när jag lade ut en bild av boken Dagboken (som var en vinst vid en utlottning). Kanske vi i Sverige associerar röda böcker med sirlig text och ornament med det? Religion! Vidare frågar jag om namnet på författaren ”Drewsen” ett svenskt namn? Vad är ett förlag?

”Filmerna” handlar om att inleda läsning, att utgå från texten i modersmålet och med samtal. Eleverna får därefter först lyssna på en inspelad diktamen på svenska som jag lagt på Google Drive, av kapitel 1 i boken Dagboken. Uppläsaren  av boken via ILT, den tjänst med inlästa böcker man kan lyssna på, Inläsningstjänst, talar fort. Dock, numera finns boken även i fulltext, det vill säga att eleverna även kan följa med i texten när den blir uppläst, vilket är helt perfekt!

Vi pratar och läser inte bara om innehållet i boken utan pratar även i klassen om hur vi tror att Annelie ser ut, och hur gammal hon är. Jag har efter kontakt med Annelie hämtat hem en bild och fått en beskrivning av henne (från författaren själv) där hon berättar om hennes yttre och inre egenskaper som jag kopplar till arbetet med personbeskrivningar.

Vi läser högt och diskuterar. Talar om ord & uttryck och texten berör. Ibland är de, orden och det som beskrivs riktigt hjärtskärande sant. In på livet på mina elever. Texterna om Tarek, som kunde vara min elev.

Det blir också många moment att berätta om funktionen i språket.

Dagbok, berättande texter och en Nationell läsdag

På torsdag, alltid vecka 46, är det den Nationella läsdagen. I ett klassrum i Arjeplog kommer undervisningen denna vecka att innehålla mer än bara läsning. Mitt och kollegornas mål är att eleverna på SFI,  lite längre fram, även ska kunna skriva elevnära texter om en dag i deras liv.

På vår ”Nationella läsdag” kommer det att finnas olika stationer för våra SFI elever. Det blir läsning, men även andra skoluppgifter som hänger ihop med att läsa. Givetvis ska vi dricka te och mysa också, på vår läsdag. Min elevgrupp på SFI består av elever med lite olika språkliga kunskapsnivåer, så de får skoluppgifter anpassade efter lite olika språkliga svårighetsgrader.

En man som heter Ove

Läsa böcker.

Åh vad jag ser fram emot att börja läsa denna bok i en av mina elevgrupper på Älvbrinken, Sorsele. Inspirationen har jag fått av Malin Larsson. En lärare som arbetar på en högstadieskola som bland annat låter Ove följa med eleverna ”hem”.

Vi kommer att läsa den lättlästa boken ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman. Som tur är finns det eminenta kollegor där ute i vårt avlånga land som gör bra arbeten om SVA elevers läsning som de dessutom delar med sig av! Som detta: Läraren Veronica Lundin Sköldqvist samt modersmålsläraren Yousef Alemi har gjort ordlistor på svenska och persiska till boken ”En man som heter Ove” Veronika har sagt att det är ok att jag delar hennes arbete.

Arbetsmaterial med bilder.

Länkar till ordlista på svenska och persiska. Sidan 5-14.

Länk till ordlista på svenska och persiska. Sidan 14-25

Jag gjort en wordle med verb från de första 25 sidorna. Det som är toppen är att karaktärerna inte bara säger saker, utan de mumlar, fräser, vrålar, skäller, skriker och ryter också. Så många ord, men så olika, för att säga något. Jag har lärt mig att de första 20-25 sidorna i en bok ofta innehåller många av de ord som sedan kommer i resten av boken. (Studietips från Högskolan Dalarna). Det budskapet förmedlar jag till mina elever.

Mina elever får utifrån min wordle fylla i ett blad där de ska skriva ordet som det står i texten, sedan grundformen, böjningar, översättning till det egna språket och därefter en exempelmening.

De har även fått plocka ut citat ur boken och skriva om egna tankar, minnen, funderingar som de kommer på med hjälp av den mening de valt.

Jag kommer delvis att koppla läsandet till den dramaturgiska kurvan här förklarad av Fröken Gullstrand på ”Fröken Pernillas blog”.

Övriga böcker jag läser med elever just nu är ”Kärlek är ett substantiv” av Johanna Immonen. Hur jag arbetat med den boken skriver jag om under inlägget ”Literacy event”.  Jag läser även boken  ”Dagboken” av Annelie Drewsen. Boken ”Dagboken” finns översatt till språket dari och somaliska, samt andra språk. Förutom att eleverna kan läsa boken via Inläsningstjänst så har jag även kopierat några sidor ur boken, och eleverna får då stryka över verben med en överstrykningspenna som går att ”sudda”. Det blir lättare att själv inse skillnaden på ”drömmer” och ”drömmar” efter en lektion där nästan alla elever gjort samma ”överstryknings” misstag!

Det är även roligt att titta på Grammatikbolaget och verb.

Jag håller med den lärare som sade till sina elever att hon hade världens bästa jobb, för då fick hon göra det som var något av det bästa hon visste: att läsa böcker!

Lättlästa böcker

Lektionsplaneringar med lättlästa böcker finns om du följer länk till sida från Myndigheten för tillgängliga medier. Även länk till  Legimus och LL förlaget. 

Tidigare inlägg om Annelie Drewsens bok Spring Amina som nu även fått två uppföljare. Spring Amina finns både på arabiska och somaliska.

Om fyra stationer i mitt klassrum, alla språkutvecklande.

Om böcker jag fått från Vilja förlag att använda i min undervisning.

Det där med cred!

Jag hade en tanke, och bad om cred. Från andra lärare och kontakter i det kollegiala nätverket. Annelie skickade ett mail som gjorde mig rörd. Tack, verkligen tack Annelie! Så här skriver hon:

”Inger Lundmarks blogg är värdefull för mig både som lärare och författare, då jag kan ta del av hennes erfarenheter från klassrummet. Det är väldigt inspirerande att läsa om hennes undervisning och ta del av hur hon reflekterar kring den. Det jag uppskattar mest är hur hon lyfter fram elevers frågor, tankar och förmågor och därmed bidrar till att fördjupa bilden av nyanlända elever i svensk skola”.

Vi har haft kontakt under det senaste året tack vare att Inger läst en av mina böcker med sina elever och bloggat om det.

Annelie Drewsen

På bilden: Karin Rehman och Alexandra Ljungkvist Sjölin som arbetar på Sprint gymnasiet, Stockholm. Under ett studiebesök i Stockholm hade jag förmånen att askultera i båda dessa lärares klassrum. De undervisar utifrån genrepedagogik, och Alexandra driver även ett projekt där nyanlända elever deltar i en teaterupssättning. Karin är förstelärare, samt en flitig Australien besökare där hon fördjupar sig i SFL. Hennes undervisning utgår ofta från genrepedagogik och systemisk funktionell lingvistik.

Hur de undervisar bör, och vill de nog berätta om själva. Jag tänkte skriva om det de inspirerat mig till att göra. Fördelen med att ha god SVA kunskap, är att det är lättare att själv utföra det jag lärt mig, i mitt eget klassrum.

Det jag observerat, från den undervisning jag närvarade vid, har jag överfört delar av till min egen undervisning. Lite omgjord för att passa mitt eget ”undervisningssätt”. Jag har undervisat i genreform tidigare, mest i ämnen som SO och NO, med mina elever. Jag har inte undervisat genregrammatik lika explicit som Karin gör det, utan jag undervisar om grammatik mer utifrån satsscheman. Vi i vår skola använder begrepp som Fundament, verb 1 och verb 2 termer, och inte genom att tala om processer, deltagare o.s.v.

I vår förberedelseklass, Fbk -det är den grupp av nyanlända med lite yngre elever, som jag undervisar i på vårt högstadium.

Där har jag, efter studiebesöket, haft lektioner där vi läst ur en bok, Noa på taket, av författaren Kirsten Ahlburg (utgiven på Helgas förlag).

Jag valde  boken ”Noa på taket” för att en specialpedagog från Skellefteå, som arbetet med nyanlända på en skola med elever inom Språkintroduktion, tipsade mig om den. Boken (böckerna, det finns många) handlar om Noa.  Det  är en bra bok för elever som bara varit i Sverige en kortare tid, och är lätt att börja läsa i. Eleverna blir så glada när de får läsa en bok de förstår innehållet i! Vi nyttjar Inläsningstjänst på vår skola, och jag delar alltid ut en Noa bok till de nya elever jag möter, så de kan se bilder ur boken och samtidigt lyssna på texten i den appen. Just Noa på taket, finns inte inläst så den är ny för alla. Det finns arbetsmaterial på Nypon förlags hemsida. T.ex. som här till boken ”Noa skickar ett sms”.

Appar och instruktion på svenska i SVA

Denna termin, våren -16, har jag fått i uppdrag att organisera lite av verksamheten med appar och språkutvecklande undervisning i vår förberedelseklass på 7-9:an i Vindelälvsskolan, Sorsele.

Jag har gjort en beställning på appar hos våra IT pedagoger, teknikerna på skolan. Eleverna kommer att få börja med att använda den Gmail adress de fått. Därefter ska de använda apparna Google docs och registrera sig på Showbie. Alla klasser jag undervisar i har en egen klasskod på Showbie. Alla elever kan se vad jag lägger ut, men det eleven lägger in till mig, kan bara jag se. Jag börjar med att undervisa om hur dessa appar fungerar och att eleverna kan nyttja dem.

Den första lektionen för denna termin som jag hade med den grupp som kommit lite längre i språket, de eleverna fick skriva ett brev till mig. Brevet de skrev har jag gjort en analys av, och ett positionsschema. Det använder jag som formativ bedömning, vad är närmast att utveckla. För att få tid att prata med eleverna, en och en, om vad de bör träna på härnäst, så har jag tänkt att under tiden jag pratar med en elev så ska de andra få se och lyssna på en muntlig instruktion som jag gjort via appen Telagami. I meddelandet talar jag om att de ska gå in på Showbie, och skriva den 1 minut långa diktamen som jag lagt där till dem. Det de hör ska de först skriva ner för hand, och därefter i ett Google dokument som de ska dela med mig. När man delar ett dokument i Google drive kan både eleven och läraren skriva i dokumentet, samtidigt. Texten från diktamen kan vi därefter jämföra, i en form av dictogloss.