Författararkiv: @vindelalvan

Om @vindelalvan

Jag arbetar som lärare i svenska som andraspråk i Sorsele. I work as a teacher and educate young students in Swedish as a second language.

Matkultur

Eleverna på SFI i Arjeplog bjöd varandra och oss pedagoger på mat.

Jag gjorde en liten film i iMovie för att visa dem hur uppskattat det var av alla som fick smaka på den fantastiska maten. Eleverna kommer från Afghanistan, Armenien, Eritrea, Kina, Lettland, Polen, Slovenien, Somalia, Sudan, Syrien, Thailand, Turkiet, och Irak.

 

 

Annonser

Transspråkande

5C448C4D-D64A-4A1D-859E-71CDF7CB0719

Idag hade jag en fantastisk dag som lärare på SFI i Arjeplog. Grupperna bestod av elever från A-D nivå språkligt, med ett 25 tal elever.

Då vi var 2 pedagoger och 2 studiehandledare som arbetade gick det bra att göra de skoluppgifter vi planerat för.

Vi spelade spel, läste och skrev dikter på olika språk och läste texter ur lättlästa böcker.  Det går inte med ord beskriva hur fantastiskt jag tyckte det var. Jag kan bara säga att det har varit en av de bästa dagarna i mitt yrke som lärare.

Jag inledde lektionen med att berätta att jag har skrivit en dikt.  Läs mer

Dagbok, berättande texter och en Nationell läsdag

På torsdag, alltid vecka 46, är det den Nationella läsdagen. I ett klassrum i Arjeplog kommer undervisningen denna vecka att innehålla mer än bara läsning. Mitt och kollegornas mål är att eleverna på SFI,  lite längre fram, även ska kunna skriva elevnära texter om en dag i deras liv.

På vår ”Nationella läsdag” kommer det att finnas olika stationer för våra SFI elever. Det blir läsning, men även andra skoluppgifter som hänger ihop med att läsa. Givetvis ska vi dricka te och mysa också, på vår läsdag. Min elevgrupp på SFI består av elever med lite olika språkliga kunskapsnivåer, så de får skoluppgifter anpassade efter lite olika språkliga svårighetsgrader.

”I dikthörnan”, på Nationella läsdagen, blir det läsning av dikter, tolkning av dikter och möjlighet att skriva egna dikter. Jag brukar hjälpa igång skrivandet med ”börjor”. Vi ska  även prova att göra blackout poetry som på denna lektion. Det finns även möjlighet att ”ta dikter”, och klistra in dem i gamla kasserade böcker och ge böckerna en ny utsida med hjälp av tapetrester. En dikt med bok, en bok med dikt.

”I läshörnan” som jag upprättat denna dag kommer vi att ha böcker på olika språk, tvillingböcker, så elever kan läsa på sitt modersmål och svenska samt böcker från olika förlag med lättlästa böcker. Det vill säga böcker med olika grader på ”läsnivån”. En gång fick jag ett bokpaket av Vilja förlag, otroligt lyxigt, med lättlästa böcker med löfte om att jag skulle få använda dem hur mycket jag ville i min undervisning. Det är magiskt att ha en rad olika böcker anpassad efter elevernas olika nivåer i läsning. Riktiga böcker, som man kan ta på, och läsa i.

I läshörnan kommer jag även att använda ”uppgiftskort” som jag tagit ur lärarhandledningen till ”Målboken” som elever kan arbeta med. Det kan stå t.ex. ”hitta substantiv och/eller verb i texten, gör meningar av orden, skriv av texten eller ”gör 5 frågor till texten”. För de elever som kommit lite längre i språket, finns det mer avancerade uppgifter som ”sammanfatta texten i första kapitlet i boken”. Jag sätter även upp A3 blad i klassrummet med kopior från ett kapitel ur en bok. Då kan elever som vill det, använda uppgifterna på korten för att leta olika saker i texten, men ändå samtala om texten.

Just nu har Vilja förlag en tjänst där man kan få läsa böcker en månad gratis. Man kan via den tjänsten, i de lite mer lättlästa böckerna, ofta både lyssna på boken och se texten samtidigt. Tjänsten där man kan få böcker upplästa heter Inläsningstjänst. Just Viljas förlag har 218 av sina böcker inlästa på Inläsningstjänst. Nypon förlag, ett annat  förlag som ger ut lättlästa böcker, har 537 inlästa artiklar.

Jag uppmuntrar verkligen elever att läsa böcker på Inläsningstjänst. Jag gillar speciellt mycket att den här lästjänsten tillhandahåller böcker som är inlästa både på modersmål och på svenska. T.ex. kommer boken ”Dagboken” av Annelie Drewsen att finnas inläst på en rad olika språk. På Inläsningstjänst sida står det om böckerna att de är ”Ej färdigproducerad, leveransdatum okänt” under hennes bok ”Dagboken”. Men boken ”Dagboken” kommer att finnas översatt på Inläsningstjänst på arabiska, somaliska, dari, pashto och tigrinja. Tänk så fantastiskt det kommer att bli! Jag hoppas verkligen att  det inte dröjer länge!

Jag tänker börja högläsa boken, ”Dagboken”, på svenska, för dessa SFI elever när vår genomgång med dem om  hur berättande texter är uppbyggda, är avklarad.

Innan lektionen Nationella läsdagen, denna vecka, kommer jag därför att gå igenom en text om ”Johannas dag”. Vid ett studiebesök hos en kollega i det utvidgade kollegiet, Karin Rehman, fick jag inte bara se hur hon undervisade, jag fick även massor av undervisningsmaterial av henne. Hon hade i sin tur fått en del av sitt material av en annan kollega, Ulla-Lise Herou, berättade hon vid mitt besök på den skola hon arbetade på vid den tiden. 

Karin hade ”hela texter”, om hur ”En dag” kan se ut.  Texterna handlar om Johannas, Kalles och Alis dag.  Hon hade även texter där dessa personers berättelser är omkastade och där eleverna ska klippa isär dem och lägga texterna i rätt ordningsföljd, (kronologi). Karin hade även texter med tillhörande serieteckningar där eleverna skulle rita i luckorna själva med stöd från texten till t.ex. ”Kalles dag”.  Jag har gjort en pdf av mina PowerPoints från en av berättelserna. De öppna frågorna, t.ex. när, var, hur, varför, vad, vem, vilket leder till mer utförliga svar. 

Bilderna i berättelsen i PP:en kommer att hjälpa mig och mina elever att utifrån det vi berättar göra en gemensam text om ”En dag”. Genom att titta på bilderna och svara på frågorna och gemensamt formulera det vi ska skriva till berättelsen i PowerPointen, får vi även muntlig övning. Detta berättande kombinerat med högläsning om Tarek i Annelie Drewsens bok ”Dagboken” bidrar till att vi får vi ytterligare gemensamma ord och uppslag till hur en text om ”En dag” kan se ut. Det är ett viktigt moment i cirkelmodellen – att tydliggöra för eleverna själva processen för hur man ställer samman en text och ger eleverna en produkt som liknar den de själva ska åstadkomma så småningom.

Jag arbetar mycket med att väva in elevers modersmål och att tala och att lyssna på svenska, som annars lätt hamnar i skymundan. Gibbons menar på att det är en av cirkelmodellens styrkor: ”…hur man med cirkelmodellen som grund integrerar tala, lyssna, läsa och skriva och integrerar språket med innehållet i undervisningen.” (s 92)

Vi kommer även att titta på SFI läraren Anita Pihls film för nivå B inom SFI, gällande att skriva berättande texter på SFI (med Viewpure, du slipper reklamen). Därefter har eleverna mer ord och ”textypskunskap” för att själva kunna skriva om ”Min dag, mina tankar, känslor med mera och på så sätt utöka språket och innehållet i det egna skrivandet.

Dagboken Av Annelie Drewsen

Vem vet, någon elev kanske beskriver just vår Nationella läsdag!

 

Kompensatorisk studiehandledning

Malin Carlsson, Hultsfred

Idag lyssnade vi på pedagogen och språkutvecklaren Malin Carlsson, från Hultsfreds kommun.

Vi som närvarade i Malins föreläsning och workshop fick mängder av konkreta tips ur Malins pedagogiska och delikata ”fruktfat” i hur man kan anpassa undervisningen och stötta inte bara nyanlända elever, utan verkligen alla elever med hjälp av pedagogiska planeringar.  Den planering Malin visade var baserad på stöttning i språket/språken på en mängd olika sätt, dels via modersmålet för  SVA eleverna, men också fysiskt i klassrummet i form av planscher och tydlig arbetsgång. Malin visade hur hon lade upp sin planering och gav exempel på hur hennes alignment planering såg ut och de mål hon satt upp i vad elever ska lära sig.

Hennes pedagogik utgick även från den kompensatoriska språkliga stöttning hon ger elever i praktiken, i sitt eget klassrum. Malin  visade bland annat hur man kan stötta elever via modersmålet, med hjälp av studiehandledare och modersmålslärare, på ett för oss nytt och inspirerande sätt som ofta utgick från att elever  dokumenterade sina kunskaper genom att spela in det de gör med hjälp av IPads. De värderade även sin egen kunskap, och arbetsmetoder vilket visar att Malins elever har god kunskap om vad de ska lära sig via undervisningen.

För att citera Malin, det är inte helt ”plättlätt”, men det är möjligt att utan studiehandledare i klassrummet hela tiden, själv ge en kompensatorisk språklig stöttning för eleverna.

Imorgon föreläser Malin på vår Introduktionskurs för studiehandledare. De studiehandledare som medverka i kursen ska bland annat få tillverka en ”one shot video”. Här visar Väsby Lärlabb hur de gjort en.

Det är verkligen roligt på jobbet just nu! Vi pedagoger hade en bra och givande dag i Sorsele kommun.