Etikettarkiv: Skriva brev

TV-serier i undervisningen

I ett forum för svenska som andraspråkslärare på Facebook fick jag tips på två TV serier. Dels den populära TV serien ”Skam” (2015) som utspelar sig på en gymnasieskola i Norge och den betydligt äldre serien ”En ö i havet” (2003) som i filmen utspelar sig 1939 och miljön i filmen är till stor del förlagd till Göteborgs skärgård.

Läraren Susanne Angwald Brunke tipsade att hon visat två avsnitt av serien ”Skam” och jämförde den sserien med handlingen i ”En ö i  havet”. Eleverna fick i uppdrag att  jämföra kvinnors och invandrares situation, nu jämfört med då. Hon berättar att en elev tyckte att den judiska flickans situation i filmen ”En ö i havet” var bättre än den norska flickans.

Om TV-serien ”Skam” säger två 25+ tjejer som ”maratontittade” på serien under julen 2016 att de anser att de norska skolförhållandena ”mer liknar de amerikanska” än de svenska. De tyckte även att i serien ”Skam” fanns det saker de kände igen från den egna skoltiden (i Sverige) och att serien är väldigt bra.

Serien ”Skam” riktar sig till ungdomar som är 15 år och äldre men har lockat även en äldre publik.

TV-serien ”Skam” finns i tre säsonger. Den första säsongen, Säsong 1, innehåller sammanlagt 11 avsnitt, och den kretsar kring Eva Mohns liv, med Evas kompisgäng – Noora, Vilde, Sana och Chris – i andra centrala roller. En stor del av säsongen handlar om Evas turbulenta förhållande med pojkvännen Jonas. De går den första terminen på en gymnasieskola i Norge. Det är en serie om vänskap, sex, alkohol och fest. Just dessa ämnen kan vara lite känsliga att ta upp i en Språkintroduktionsklass. Jag har haft flickor i mina elevgrupper som lämnat klassrummet när det varit killar med i klassrummet och de skulle titta på filmer om vänskap, kärlek och relationer. Även vid andra tillfällen har det hänt. T.ex. när jag har visat den tecknade filmen ”Draktränaren”. De två tecknade huvudkaraktärerna i den filmen pussar varandra. Våra kulturer är olika och för tjejer kan filmer där de pussar på varandra vara alltför utmanande att se tillsammans med pojkar. Samtidigt är det viktigt att visa att i Sverige är detta en demokratisk rättighet, att alla har rätt att se en film utan att ta hänsyn till vilka andra som ser den.

Jag frågade läraren som visat ”Skam” om hur det gått för henne att visa filmen i sin elevgrupp och hon menar att det går bra.  Hon beskriver att hon har elever med olika religiösa och etiska bakgrunder, men ger mig tipset att de första avsnitten av ”Skam” kan vara mer lämpliga att visa än några avsnitt längre fram i serien.

Här kan du se Första programmet av ”Skam” på SVT play. (19 minuter).

Med i serien finns även karaktären Sana. Om hennes roll berättar skådespelaren:

Iman Meskini som spelar Sana anser att en viktig beståndsdel som de har gemensamt är att de båda är troende muslimer. Hon tycker att det är kul att rollen som Sana har blivit en förebild för muslimska tjejer. Det är mycket grunden till att jag tog rollen som Sana i Skam. Jag har en liknande uppväxt som Sana. Jag tycker att Sana är rolig, men det är inte jag! ”Det är en påhittad karaktär” säger hon. Iman pluggar arabiska och Mellanösternstudier på Universitetet i Oslo och spelar basket på hög nivå.

Läs mer

Annonser

Summativ bedömning blir formativ

GrupparbeteEn Youtube film som  jag tankemässigt utgått ifrån när jag planerat att undervisa mina elever om bedömning är denna med Tommy Lucassi. Hans blogg ligger på Pedagog Stockholm. Tommy använder en metod som han berättar om i denna film. Han kallar metoden för ”Provfri undervisning”. Jag har skrivit om den filmen i ett tidigare inlägg.

Provdrift undervisning. Det är inte så att jag planerar att sluta med prov, men jag vill att mina elever ska veta mer om vad vi lärare bedömer, och hur vi tänker när vi bedömer. Att eleverna ska veta vad de blir bedömda på. Med tanke på att många av mina elever inte studerat, och inte gått i en skola liknande vår skola i Sverige, så är det en trygghet för dem att veta vad de ska prestera. De behöver få en förståelse, en ram och ett innehåll så att de har lättare kan veta vilken kunskap det är de ska sträva mot.

Skoluppgiften jag undervisat om i detta fall är att de ska träna på att skriva ett informellt brev. De ska veta hur ett brev skrivs (genrer) och vilket innehåll ett brev brukar, ska innehålla för att vara ett korrekt brev. Jag vill även att de ska veta hur ett brev bedöms om man skriver ett brev på Nationella provet, SFI B nivå.

Eleverna får först se en liten film om att skriva brev. Jag har länkat till en youtube sida från min blogg, där jag har sidor som kan hjälpa och stötta eleven. Många kan formen för att skriva brev, men de kan behöva veta hur vi skriver brev i Sverige.

Hur ska de veta vad som är ”rätt” och vad som bedöms? Jag visar det genom att kopiera upp olika texter ur SFI bedömningsmaterial, från en äldre upplaga av provet. Jag tar med bedömningsanvisningarna som Skolverket har gett till oss lärare som ett bedömningsunderlag, men utelämnar betyget. Utifrån det skriver jag egna bedömningsmallar, med betygssteg och krav på innehåll för det brev de ska undersöka. Bedömningarna utgår från exempelbreven från Skolverket där de bedömts enligt betygsgraderna, och betygen F-A.   Läs mer

Kamratbedömning av brev

Mina elever fick, utifrån en mall, bedöma om klasskamraten skrivit ett ”bra” svarsbrev till en person som heter Kim. Vi hade på en lektion tidigare läst ett personligt brev skrivet av en person med namnet Kim. Eleverna hade därefter fått skriva ett svar till Kim. Nu hade de i uppgift att fylla i en mall där de kamraten skulle svara på om det i svarsbrevet fanns:

Ett datum, en hälsning, en inledning, svar på brevskrivarens frågor, samt förslag till lösningar på de problem Kim berättat att hen hade, samt en avskedshälsning.

Via mallen skulle kamraten även fylla i vilka verb som eleven skrivit, och det blev tydligt för både brevskrivaren och klasskamraten vad som saknas, vad som fanns med . Mallen var utformad med tre spalter, en spalt för att svara Ja eller Nej och en spalt för exempel, de fick skriva hur kamraten skrivit en hälsning, en inledning, ett förslag o.s.v.

Med verbspalterna fick eleven syn på om kamraten skrivit verb i enbart presens, eller om det fanns verb i andra tempusformerna. Jag som pedagog var mycket nöjd med de metaspråkliga diskussionerna jag hörde.