Summativ bedömning blir formativ

En Youtube film som  jag tankemässigt utgått ifrån när jag planerat att undervisa mina elever om bedömning är denna med Tommy Lucassi. Hans blogg ligger på Pedagog Stockholm. Tommy använder en metod som han berättar om i denna film. Han kallar metoden för ”Provfri undervisning”. Jag har skrivit om den filmen i ett tidigare inlägg.

Provdrift undervisning. Det är inte så att jag planerar att sluta med prov, men jag vill att mina elever ska veta mer om vad vi lärare bedömer, och hur vi tänker när vi bedömer. Att eleverna ska veta vad de blir bedömda på. Med tanke på att många av mina elever inte studerat, och inte gått i en skola liknande vår skola i Sverige, så är det en trygghet för dem att veta vad de ska prestera. De behöver få en förståelse, en ram och ett innehåll så att de har lättare kan veta vilken kunskap det är de ska sträva mot.

Skoluppgiften jag undervisat om i detta fall är att de ska träna på att skriva ett informellt brev. De ska veta hur ett brev skrivs (genrer) och vilket innehåll ett brev brukar, ska innehålla för att vara ett korrekt brev. Jag vill även att de ska veta hur ett brev bedöms om man skriver ett brev på Nationella provet, SFI B nivå.

Eleverna får först se en liten film om att skriva brev. Jag har länkat till en youtube sida från min blogg, där jag har sidor som kan hjälpa och stötta eleven. Många kan formen för att skriva brev, men de kan behöva veta hur vi skriver brev i Sverige.

Hur ska de veta vad som är ”rätt” och vad som bedöms? Jag visar det genom att kopiera upp olika texter ur SFI bedömningsmaterial, från en äldre upplaga av provet. Jag tar med bedömningsanvisningarna som Skolverket har gett till oss lärare som ett bedömningsunderlag, men utelämnar betyget. Utifrån det skriver jag egna bedömningsmallar, med betygssteg och krav på innehåll för det brev de ska undersöka. Bedömningarna utgår från exempelbreven från Skolverket där de bedömts enligt betygsgraderna, och betygen F-A.  

Appen Socrative

Jag har använt Socrative tidigare, men nästan glömt bort den appen.

Läraren har en app där det är enkelt att göra frågor och eleven laddar ner en annan app som de använder. De får en kod till ”mitt rum” där det jag väljer att visa är vad de ser. Den går att använda till många saker, t.ex att göra test med flervalsfrågor, frågor med sant eller falskt eller exit tickets. Den här gången laddade jag upp egna bilder till de frågor jag gjort.  Bilderna förtydligade frågorna som var till för att repetera de ord vi lärt oss om väder. Testet uppskattades verkligen av eleverna! Frågorna jag gjort var lätta att svara på för eleverna även om en del elever  inte varit i Sverige i mer än några månader. Det är roligt att lyckas!

Jag tyckte själv att det blev en bra avslutning på ett arbetsområde. Förutom flervalsfrågorna  hade jag med några ”skriv själv frågor” där jag tydligt känner igen en del saker mina elever behöver mer träning på.

Jag studerar på en universitetskurs som heter ”Bedömning av språkfärdighet” via Stockholms universitet. I litteraturen finns bland annat författaren Arthur Hughes bok Testing for language Teachers. Han menar att om man ska ha flervalsfrågor bör de vara minst fyra svarsalternativ  för att man ska kunna vara säker på att man får en ökad validitetet på svaren. I socrative är de sex svarsalternativ man som lärare kan skriva som svar till frågorna.

I veckan har vi repeterat månader. Nu har jag skapat en ny quiss om det. Det ska bli spännande att se vad eleverna tycker om den.

Socrative för utvärdering

Mina elever ska få svara på frågor om det jag skrivit på Socrative är ”rätt” meningar, d.v.s. om meningarna, och i synnerhet formen på verbet, i mina meningar är korrekta. De har fått svara på detta med hjälp av ett formulär med frågor i appen Socrative. Socrative student.

De får först svara på frågorna och därefter får de rätt svar på en gång. Frågorna är ibland korrekta, och ibland felaktiga. Jag har använt mig av meningar som eleverna själva skrivit, för att följa ”läsning på talets grund”, d.v.s. meningar på den nivå de är i sin egen språkutveckling.

Det ska bli intressant att följa hur de klarar frågorna och vilka meningar som ev. ger dem svårigheter. Jag försöker på detta sätt se om de kan utläsa om tempusformen i meningarna är korrekt, och att den tempusform verbet har om de uppfattar om böjningarna av verbet är korrekta. Jag vill se hur de valt att svara om meningen är rätt eller fel om det som står i meningen är ”True” or ”False”.

Utvärdering: Ibland har de svårt att skilja på om det är innehållet i meningar som är rätt eller fel. En del elever svarade Rätt eller Fel på frågor som: – Min skola heta Älvbrinken, så svarade de, Ja, True för att det var korrekt att skolan heter så. De förstod inte det abstrakta i frågan, att de skulle svara på om meningen var rätt formulerad eller inte.

Min utvärdering visar även att en del elever kommit olika långt vad gäller användandet av språket och ordföljden samt kongruensen och jag återkopplar till processbarhetsteorin och får bekräftat att de har kommit olika långt gällande ”stegen” i språkutvecklingen i det svenska språket. En del elever behärskar t.ex. predikativ kongruens. Elverna är glada!
Helt klart behöver jag undervisa lite till om hjälpverb och det infinita verbet.