Kategoriarkiv: Läsning

Lästema med lättlästa böcker

Ett Astrid Lindgren tema. Vi hade ett lästema i min klass, på IM gymnasiet Älvbrinken och Språkintroduktion i Sorsele, där vi läste om, och böcker av, Astrid Lindgren. Eleverna är nya i språket men inte i livet. En del av eleverna kände igen boken ”Pippi Långstrump”.

För att få veta mer om denna spännande person, Astrid Lindgren, såg jag dokumentären om henne i tre delar som finns länkad till via denna hemsida. Det var intressant att göra jämförelser mellan dåtid och nutid och inse att Astrid utbildat många barn via sina böcker i en värdegrund där man står upp för de svaga i samhället. Astrids böcker har delvis danat oss i vår syn på hur samhället bör vara. Jag har även sett filmen, Astrid som ung. Hennes engagemang för miljön, djurens rättigheter, jämställdhet samt flyktingrättigheter och jämlikhet gör henne alltjämt till en mycket älskad person. Hennes författarskap trotsar alla gränser – hennes böcker läses av alla generationer i alla världsdelar. ”Man ska ge barnen kärlek, mer kärlek och än mer kärlek”.

I klassen började vi med att läsa delar av en lättläst faktabok, på olika modersmål och  språk, om personen Astrid Lindgren. Jag hade lånat hem en mängd böcker, samt att vi har tjänsten ”Inläsningstjänst”.

Faktaboken om Astrid Lindgren är skriven av bibliotekarien Cilla Dalen (med apostrof) samt författaren Annelie Drewsen. Lyssna på och se gärna på Cillas föreläsning på UR, om vikten av läsning.

Att ge läsläxa och dela ut lotter tycker jag var en god ide´!

Cilla Dalén
Läs mer
Annonser

Läsning av lättlästa böcker

Mina elever arbetar just nu med Annelie Drewsens bok ”Dagboken” i den klass jag undervisar i på Språkintroduktion. Tack, Annelie Drewsen! Tack, för böckerna! Eleverna tycker översättningarna är jättebra!

Att leva som man lär? Igår hade jag som samordnare av nyanländas lärande och våra Språk- och kunskapsutvecklande SVA-lärare (SKUOR) en utbildning i hur man använder en video för stöttning som en gemensam kollegial planering. I form av One Shot Videos…

För att själv dokumentera hur jag arbetar med läsning i mitt klassrum, har gjort två små filmer om mitt tänk kring undervisningen. Mina inspiratörer till de metoder jag använder är bland annat Karin Rehman och Ann-Marie Körling.

Läsundervisningen börjar med att vi pratar om bokens utsida, valet av färg, är det en svensk bok? Jag berättade även att en del kompisar trodde jag fått böcker med ett religiöst inslag när jag lade ut en bild av boken Dagboken (som var en vinst vid en utlottning). Kanske vi i Sverige associerar röda böcker med sirlig text och ornament med det? Religion! Vidare frågar jag om namnet på författaren ”Drewsen” ett svenskt namn? Vad är ett förlag?

”Filmerna” handlar om att inleda läsning, att utgå från texten i modersmålet och med samtal. Eleverna får därefter först lyssna på en inspelad diktamen på svenska som jag lagt på Google Drive, av kapitel 1 i boken Dagboken. Uppläsaren  av boken via ILT, den tjänst med inlästa böcker man kan lyssna på, Inläsningstjänst, talar fort. Dock, numera finns boken även i fulltext, det vill säga att eleverna även kan följa med i texten när den blir uppläst, vilket är helt perfekt!

Vi pratar och läser inte bara om innehållet i boken utan pratar även i klassen om hur vi tror att Annelie ser ut, och hur gammal hon är. Jag har efter kontakt med Annelie hämtat hem en bild och fått en beskrivning av henne (från författaren själv) där hon berättar om hennes yttre och inre egenskaper som jag kopplar till arbetet med personbeskrivningar.

Vi läser högt och diskuterar. Talar om ord & uttryck och texten berör. Ibland är de, orden och det som beskrivs riktigt hjärtskärande sant. In på livet på mina elever. Texterna om Tarek, som kunde vara min elev.

Det blir också många moment att berätta om funktionen i språket.

Reading to Learn konferens

Vi är sammanlagt 14 lärare från olika delar av Sverige som deltar i denna konferens… och där är jag & min studiekamrat Carin från Östersund helt klart de deltagare som kommer mest norrifrån! I gruppen är det en samling av både lärare, modersmålslärare, och en rektor, som under en vecka blir undervisade i hur man kan använda denna metod, Reading to Learn, för att stötta elever gällande läsning i undervisningen. Konferensen hålls i Policoro, Italien. Konferensen är arrangerad, och genomförs av Ann-Christin Lövstedt  & Claire Acevedo. Claire kommer ursprungligen från Australien, men hon bor numera i London och forskar där. De båda utbildarna utgår från egen erfarenhet och forskning, men även från ett Reading to Learn material som är framtaget av Dr. David Rose, Sydney, Australien.

Läs mer

Ett literacy event

Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Läs mer

En man som heter Ove

Läsa böcker.

Åh vad jag ser fram emot att börja läsa denna bok i en av mina elevgrupper på Älvbrinken, Sorsele. Inspirationen har jag fått av Malin Larsson. En lärare som arbetar på en högstadieskola som bland annat låter Ove följa med eleverna ”hem”.

Vi kommer att läsa den lättlästa boken ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman. Som tur är finns det eminenta kollegor där ute i vårt avlånga land som gör bra arbeten om SVA elevers läsning som de dessutom delar med sig av! Som detta: Läraren Veronica Lundin Sköldqvist samt modersmålsläraren Yousef Alemi har gjort ordlistor på svenska och persiska till boken ”En man som heter Ove” Veronika har sagt att det är ok att jag delar hennes arbete.

Arbetsmaterial med bilder.

Länkar till ordlista på svenska och persiska. Sidan 5-14.

Länk till ordlista på svenska och persiska. Sidan 14-25

Jag gjort en wordle med verb från de första 25 sidorna. Det som är toppen är att karaktärerna inte bara säger saker, utan de mumlar, fräser, vrålar, skäller, skriker och ryter också. Så många ord, men så olika, för att säga något. Jag har lärt mig att de första 20-25 sidorna i en bok ofta innehåller många av de ord som sedan kommer i resten av boken. (Studietips från Högskolan Dalarna). Det budskapet förmedlar jag till mina elever.

Mina elever får utifrån min wordle fylla i ett blad där de ska skriva ordet som det står i texten, sedan grundformen, böjningar, översättning till det egna språket och därefter en exempelmening.

De har även fått plocka ut citat ur boken och skriva om egna tankar, minnen, funderingar som de kommer på med hjälp av den mening de valt.

Jag kommer delvis att koppla läsandet till den dramaturgiska kurvan här förklarad av Fröken Gullstrand på ”Fröken Pernillas blog”.

Övriga böcker jag läser med elever just nu är ”Kärlek är ett substantiv” av Johanna Immonen. Hur jag arbetat med den boken skriver jag om under inlägget ”Literacy event”.  Jag läser även boken  ”Dagboken” av Annelie Drewsen. Boken ”Dagboken” finns översatt till språket dari och somaliska, samt andra språk. Förutom att eleverna kan läsa boken via Inläsningstjänst så har jag även kopierat några sidor ur boken, och eleverna får då stryka över verben med en överstrykningspenna som går att ”sudda”. Det blir lättare att själv inse skillnaden på ”drömmer” och ”drömmar” efter en lektion där nästan alla elever gjort samma ”överstryknings” misstag!

Det är även roligt att titta på Grammatikbolaget och verb.

Jag håller med den lärare som sade till sina elever att hon hade världens bästa jobb, för då fick hon göra det som var något av det bästa hon visste: att läsa böcker!