Etikettarkiv: Forskning

Att bedöma elevers läsförståelse

image

Jag ska inom mina studier i andraspråksforskning läsa och sammanfatta denna 350 sidor långa doktorsavhandling. Till 800 ord. Vi ska besvara tentafrågor gällande avhandlingens syfte och metod och om de överensstämmer med resultatet.

Detta har jag hittills kommit fram till.

Barbro Westlund ställde frågor till lärarna som är med i studien, hur de uppfattade olika begrepp inom läsförståelse och bedömning av läsförståelse. Hon observerade de medverkande lärarnas undervisning (i Kanada och Sverige). På detta sätt ville författaren få en djupare förståelse och skapa underlag för ett resultat som belyser hur lärarna undervisade i praktiken i läsförståelse. Hon ville även veta hur de bedömer elevers läsförståelse. Hon önskade på så sätt även få fram om det fanns olika uppfattningar om läsförståelse och bedömning i de båda länderna och vad de skilda uppfattningarna i så fall kunde bero på. (2013, s. 273)

Författaren menar att undersökningen visar att de kanadensiska lärarna inte bara har ett mer utvecklat metaspråk, om läsförståelse och bedömning, utan även beskriver hur de använder språket i sin undervisning. De Kanadensiska lärarna har även i större omfattning en dialog med eleverna i klassrummet om det läraren undervisar om. Hon pekar även på att när de svenska lärarna bedömer sina elever så betonar de bedömningen som en produkt, medan de kanadensiska lärarna betonar den som en process. När de kanadensiska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så talar de om hur eleven använder förståelsestrategier och hur eleverna reflekterar över sin förståelse, elevernas metakognition. När de svenska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så hänvisar de ofta till egenskaper hos sina elever, som att någon är ”som en professor” eller eleven har troligen dyslexi. (2013, s 251).

I övrigt har jag tänkt att min egen uppsats ska handla om genrepedagogik.

Läs mer

Annonser

Lärarbristen och forskning

Skolverket skrev i juni 2015 att det kommer att saknas cirka 70 000 behöriga lärare inom de närmaste 5 åren.

I Göteborg berättas det i detta radioreportage om att socionomer anställs  för att lätta på lärares arbetsbörda. I  Malmö läser jag att det anställs nyutexaminerade ungdomar. Ungdomarna anställs på skolor för att hjälpa lärare eftersom lärarbristen är akut. De ska inte arbeta självständigt utan handledas av lärare. ”Vi har det tufft, att rekrytera lärare men har fördelen av att vara en storstad” säger rektor Anders Malmquist som arbetar i en skola i Malmö stad.  ”Inlandet har det än tuffare”, menar han. Då talar han om inlandet i Skåne. Jag bor i Sorsele, i inlandet i södra Lappland.

Hur ska vi i inlandet, i norra Sverige, kunna behålla och rekrytera ny personal? Jag vet att min kommun har planer på att besöka Vasa i Finland för att försöka locka nyutexaminerade lärarstudenter till Sorsele.  Det råder inte samma lärarbrist i Finland.
Läs mer

Nyanlända elevers undervisning

Vad bör man tänka på när det gäller nyanlända elevers undervisning och lärande?

Det handlar Tore Otterups föreläsning från Skolforum 2015 om. Han baserar sin föreläsning på forskning om, och av nyanländas lärande. Bland annat tar han upp Jim Cummins BICS and CALP som jag skrivit om i ett annat inlägg. Om vardagsspråk och skolrelaterat språk. Han försöker svara på frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Som alltid är ingenting svart eller vitt. Det är en En bra början massa beror på också. Herr Otterup berättar även om Cummins fyrfältare, om att vi strävar mot att undervisa elever så att de kan lära sig ett kontextreducerat skolspråk, och att elever behöver stöttning (scaffolding). Han redovisar en fin liten sammanställning av den forskning jag stött på i min utbildning som Krashens I+1, Vygotskijs zone of proximal development samt Gibbons språkutvecklande teorier. Föreläsaren hänvisar till en bok han varit med och skrivit som heter ”En bra början”. Mer information om boken finns på Studentlitteratur.

Skolforum. Ett forum jag gärna skulle vilja besöka. Som min mamma brukar säga, ”När man liks önsk’ ska man önsk’ mycke’ ”.

Mer positivt på skolfronten är att Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever är klart, och kommer att finnas i bedömningsportalen från den 7 januari. Vi har en logoped som är knuten till elevhälsan och verkar i hela kommunen. Tanken är att det är främst logopeden som ska kartlägga våra elever. Jag skulle gärna se att även vi svenska som andraspråkslärare fick delta i det viktiga arbetet.

Läs mer

Antagen

Jag har fått antagningsbeskedet från Högskolan Dalarna. Efter jul har jag tänkt börja mina studier för att bli en gymnasielärare i svenska som andraspråk. Om jag får tjänstledigt. Dock kan jag inte tro att min arbetsgivare, inte vill det. Jag betalar ju min utbildning i stort sett själv.

Eller hur min namne, Inger? 😀

Nästa kurs är andraspråkforskning. Oerhört intressant.

Det har varit ganska slitigt att studera 50% och arbeta 50%. Ingen lätt kombination, och ändå är det många andra som både arbetar heltid och studerar samtidigt. Vad jag saknar mest är undervisningen. Det blir inte samma sak, när man bara finns delar av veckan i klassrummet. Jag saknar kontakten med eleverna. De är fantastiska kämpar och det är ett ömsesidigt utbyte. De lär mig så ofantligt mycket. I mitt klassrum blir jag en världsmedborgare.

Än har jag inte fått något besked om min tjänstledighet som jag sökte den 9/12. (Nåväl, kursen startar först vecka 3).

Andraspråksforskning: en forskningsöversikt,  7,5 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

  • redogöra för de huvudfrågor som behandlas i samtida nationell och internationell andraspråksforskning
  • diskutera styrkor och svagheter hos olika typer av forskningsperspektiv inom andraspråksforskning
  • relatera olika typer av kunskap som genererats inom andraspråksforskningen till teorier och vetenskapliga perspektiv

Jag mailade min rektor idag. DÅ jag till min stora glädje samma morgon fått ett mail från Karin Rehman. Här berättar hon hur hon arbetar med UR:s produkter i undervisningen . Här gjorde jag samma sak i ett litet blogginlägg. Nåväl, jag hade nämligen frågat henne, Karin, på Twitter om hon kunde tipsa mig på någon forskningsrapport om systemisk funktionell lingvistik, SFL. Hon gör en sådan studie i Australien. Hon undervisar med SFL och SFG. Bara det! Karin arbetar till vardags som förstelärare på ett gymnasium  i Stockholm, och är en av mina inspiratörer i det utvecklade kollegiet. Så jag mailade min rektor för att verkligen försäkra mig om att jag kunde boka en tid med henne. Då fick jag äntligen besked trots att det är en söndag idag. Det blev avslag. Det är lätt att förklara varför eftersom vi i dagsläget får en ökad mängd elever på vår skola, men jag försvar inte beslutet.

Kanske  jag kan hitta någon lösning ändå?

Studier i svenska som andraspråk L2

imageJag läser om ”submersion” och får ont i hjärtat för de elever som kastas ut på djupt vatten utan att få möjlighet att lära sig simma först. En metafor i dagens tider. Denna tänkvärda text av Mustafa Can säger mycket. Jag kan bara säga att för mig känns det bra att jobba med nyanlända elever. Jag hjälper en annan människa varje dag.

I min kurstext handlar submersion om elever som placeras direkt i en ordinarie klass utan tillgång till undervisning i svenska som andraspråk, modersmålslärare eller studiehandledning på L1 respektive svenska.
Hela ansvaret för språk- och kunskapsutvecklingen ligger hos eleven. Vilket leder till låg självkänsla och mindervärdeskomplex. (Axelsson, M & Magnusson, U (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren.

Målet är ett assimilerat enspråkigt barn. Så borde det inte vara.

Dessa tankar fick mig att tänka på en kollega på nätet. Sara Persson. Jag bad henne om tips på hur hon jobbar med elevernas modersmål i sin undervisning. Hon är en pärla. Här ovan har jag länkat till hennes hemsida. Där har hon sammanställt ett blogginlägg till mig och andra om just det. Hur man kan jobba med elevers modersmål utan att alltid ha en modersmålslärare till hands.

Ett sommarlov och tid för eftertanke

Nu har både lärare och elever lov. Flera av de elever jag har haft detta läsår ska plantera skog i sommar och tjäna egna pengar. Jag är glad att de verkar få fint väder, för det är soligt och varmt. Men i och med det kommer även andra vänner på besök. Små vänner som sticks. Mina elever berättar ofta om det, att de tycker att de bor på en fantastiskt fin plats. De tycker att Sorsele är vackert, men de hatar myggen. Som tur är det både fint väder, och blåsigt. Ett perfekt väder för att plantera skog. Blåsten håller myggen borta.

Själv ska jag ta lov och passa på att reflektera över det läsår jag avslutat. Ett läsår med en hel del motgångar. Det är svårt att organisera en verksamhet som vår. Svårt för en liten kommun att ha råd med ” en skola för alla”. Det är komplicerat att ge en god utbildning för nyanlända elever.

Läs mer