Kategoriarkiv: Skriva på ett andraspråk

Dagbok, berättande texter och en Nationell läsdag

På torsdag, alltid vecka 46, är det den Nationella läsdagen. I ett klassrum i Arjeplog kommer undervisningen denna vecka att innehålla mer än bara läsning. Mitt och kollegornas mål är att eleverna på SFI,  lite längre fram, även ska kunna skriva elevnära texter om en dag i deras liv.

På vår ”Nationella läsdag” kommer det att finnas olika stationer för våra SFI elever. Det blir läsning, men även andra skoluppgifter som hänger ihop med att läsa. Givetvis ska vi dricka te och mysa också, på vår läsdag. Min elevgrupp på SFI består av elever med lite olika språkliga kunskapsnivåer, så de får skoluppgifter anpassade efter lite olika språkliga svårighetsgrader.

”I dikthörnan”, på Nationella läsdagen, blir det läsning av dikter, tolkning av dikter och möjlighet att skriva egna dikter. Jag brukar hjälpa igång skrivandet med ”börjor”. Vi ska  även prova att göra blackout poetry som på denna lektion. Det finns även möjlighet att ”ta dikter”, och klistra in dem i gamla kasserade böcker och ge böckerna en ny utsida med hjälp av tapetrester. En dikt med bok, en bok med dikt.

”I läshörnan” som jag upprättat denna dag kommer vi att ha böcker på olika språk, tvillingböcker, så elever kan läsa på sitt modersmål och svenska samt böcker från olika förlag med lättlästa böcker. Det vill säga böcker med olika grader på ”läsnivån”. En gång fick jag ett bokpaket av Vilja förlag, otroligt lyxigt, med lättlästa böcker med löfte om att jag skulle få använda dem hur mycket jag ville i min undervisning. Det är magiskt att ha en rad olika böcker anpassad efter elevernas olika nivåer i läsning. Riktiga böcker, som man kan ta på, och läsa i.

I läshörnan kommer jag även att använda ”uppgiftskort” som jag tagit ur lärarhandledningen till ”Målboken” som elever kan arbeta med. Det kan stå t.ex. ”hitta substantiv och/eller verb i texten, gör meningar av orden, skriv av texten eller ”gör 5 frågor till texten”. För de elever som kommit lite längre i språket, finns det mer avancerade uppgifter som ”sammanfatta texten i första kapitlet i boken”. Jag sätter även upp A3 blad i klassrummet med kopior från ett kapitel ur en bok. Då kan elever som vill det, använda uppgifterna på korten för att leta olika saker i texten, men ändå samtala om texten.

Just nu har Vilja förlag en tjänst där man kan få läsa böcker en månad gratis. Man kan via den tjänsten, i de lite mer lättlästa böckerna, ofta både lyssna på boken och se texten samtidigt. Tjänsten där man kan få böcker upplästa heter Inläsningstjänst. Just Viljas förlag har 218 av sina böcker inlästa på Inläsningstjänst. Nypon förlag, ett annat  förlag som ger ut lättlästa böcker, har 537 inlästa artiklar.

Jag uppmuntrar verkligen elever att läsa böcker på Inläsningstjänst. Jag gillar speciellt mycket att den här lästjänsten tillhandahåller böcker som är inlästa både på modersmål och på svenska. T.ex. kommer boken ”Dagboken” av Annelie Drewsen att finnas inläst på en rad olika språk. På Inläsningstjänst sida står det om böckerna att de är ”Ej färdigproducerad, leveransdatum okänt” under hennes bok ”Dagboken”. Men boken ”Dagboken” kommer att finnas översatt på Inläsningstjänst på arabiska, somaliska, dari, pashto och tigrinja. Tänk så fantastiskt det kommer att bli! Jag hoppas verkligen att  det inte dröjer länge!

Jag tänker börja högläsa boken, ”Dagboken”, på svenska, för dessa SFI elever när vår genomgång med dem om  hur berättande texter är uppbyggda, är avklarad.

Innan lektionen Nationella läsdagen, denna vecka, kommer jag därför att gå igenom en text om ”Johannas dag”. Vid ett studiebesök hos en kollega i det utvidgade kollegiet, Karin Rehman, fick jag inte bara se hur hon undervisade, jag fick även massor av undervisningsmaterial av henne. Hon hade i sin tur fått en del av sitt material av en annan kollega, Ulla-Lise Herou, berättade hon vid mitt besök på den skola hon arbetade på vid den tiden. 

Karin hade ”hela texter”, om hur ”En dag” kan se ut.  Texterna handlar om Johannas, Kalles och Alis dag.  Hon hade även texter där dessa personers berättelser är omkastade och där eleverna ska klippa isär dem och lägga texterna i rätt ordningsföljd, (kronologi). Karin hade även texter med tillhörande serieteckningar där eleverna skulle rita i luckorna själva med stöd från texten till t.ex. ”Kalles dag”.  Jag har gjort en pdf av mina PowerPoints från en av berättelserna. De öppna frågorna, t.ex. när, var, hur, varför, vad, vem, vilket leder till mer utförliga svar. 

Bilderna i berättelsen i PP:en kommer att hjälpa mig och mina elever att utifrån det vi berättar göra en gemensam text om ”En dag”. Genom att titta på bilderna och svara på frågorna och gemensamt formulera det vi ska skriva till berättelsen i PowerPointen, får vi även muntlig övning. Detta berättande kombinerat med högläsning om Tarek i Annelie Drewsens bok ”Dagboken” bidrar till att vi får vi ytterligare gemensamma ord och uppslag till hur en text om ”En dag” kan se ut. Det är ett viktigt moment i cirkelmodellen – att tydliggöra för eleverna själva processen för hur man ställer samman en text och ger eleverna en produkt som liknar den de själva ska åstadkomma så småningom.

Jag arbetar mycket med att väva in elevers modersmål och att tala och att lyssna på svenska, som annars lätt hamnar i skymundan. Gibbons menar på att det är en av cirkelmodellens styrkor: ”…hur man med cirkelmodellen som grund integrerar tala, lyssna, läsa och skriva och integrerar språket med innehållet i undervisningen.” (s 92)

Vi kommer även att titta på SFI läraren Anita Pihls film för nivå B inom SFI, gällande att skriva berättande texter på SFI (med Viewpure, du slipper reklamen). Därefter har eleverna mer ord och ”textypskunskap” för att själva kunna skriva om ”Min dag, mina tankar, känslor med mera och på så sätt utöka språket och innehållet i det egna skrivandet.

Dagboken Av Annelie Drewsen

Vem vet, någon elev kanske beskriver just vår Nationella läsdag!

 

Annonser

Ett literacy event

Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Läs mer

TV-serier i undervisningen

I ett forum för svenska som andraspråkslärare på Facebook fick jag tips på två TV serier. Dels den populära TV serien ”Skam” (2015) som utspelar sig på en gymnasieskola i Norge och den betydligt äldre serien ”En ö i havet” (2003) som i filmen utspelar sig 1939 och miljön i filmen är till stor del förlagd till Göteborgs skärgård.

Läraren Susanne Angwald Brunke tipsade att hon visat två avsnitt av serien ”Skam” och jämförde den sserien med handlingen i ”En ö i  havet”. Eleverna fick i uppdrag att  jämföra kvinnors och invandrares situation, nu jämfört med då. Hon berättar att en elev tyckte att den judiska flickans situation i filmen ”En ö i havet” var bättre än den norska flickans.

Om TV-serien ”Skam” säger två 25+ tjejer som ”maratontittade” på serien under julen 2016 att de anser att de norska skolförhållandena ”mer liknar de amerikanska” än de svenska. De tyckte även att i serien ”Skam” fanns det saker de kände igen från den egna skoltiden (i Sverige) och att serien är väldigt bra.

Serien ”Skam” riktar sig till ungdomar som är 15 år och äldre men har lockat även en äldre publik.

TV-serien ”Skam” finns i tre säsonger. Den första säsongen, Säsong 1, innehåller sammanlagt 11 avsnitt, och den kretsar kring Eva Mohns liv, med Evas kompisgäng – Noora, Vilde, Sana och Chris – i andra centrala roller. En stor del av säsongen handlar om Evas turbulenta förhållande med pojkvännen Jonas. De går den första terminen på en gymnasieskola i Norge. Det är en serie om vänskap, sex, alkohol och fest. Just dessa ämnen kan vara lite känsliga att ta upp i en Språkintroduktionsklass. Jag har haft flickor i mina elevgrupper som lämnat klassrummet när det varit killar med i klassrummet och de skulle titta på filmer om vänskap, kärlek och relationer. Även vid andra tillfällen har det hänt. T.ex. när jag har visat den tecknade filmen ”Draktränaren”. De två tecknade huvudkaraktärerna i den filmen pussar varandra. Våra kulturer är olika och för tjejer kan filmer där de pussar på varandra vara alltför utmanande att se tillsammans med pojkar. Samtidigt är det viktigt att visa att i Sverige är detta en demokratisk rättighet, att alla har rätt att se en film utan att ta hänsyn till vilka andra som ser den.

Jag frågade läraren som visat ”Skam” om hur det gått för henne att visa filmen i sin elevgrupp och hon menar att det går bra.  Hon beskriver att hon har elever med olika religiösa och etiska bakgrunder, men ger mig tipset att de första avsnitten av ”Skam” kan vara mer lämpliga att visa än några avsnitt längre fram i serien.

Här kan du se Första programmet av ”Skam” på SVT play. (19 minuter).

Med i serien finns även karaktären Sana. Om hennes roll berättar skådespelaren:

Iman Meskini som spelar Sana anser att en viktig beståndsdel som de har gemensamt är att de båda är troende muslimer. Hon tycker att det är kul att rollen som Sana har blivit en förebild för muslimska tjejer. Det är mycket grunden till att jag tog rollen som Sana i Skam. Jag har en liknande uppväxt som Sana. Jag tycker att Sana är rolig, men det är inte jag! ”Det är en påhittad karaktär” säger hon. Iman pluggar arabiska och Mellanösternstudier på Universitetet i Oslo och spelar basket på hög nivå.

Läs mer

Genrepedagoger och inspiration

Jag vill tipsa på en pedagog, hon heter Malin Carlsson. Om du inte har ”tittat in” hos henne ännu, gör det. Hon bloggar om bland annat genrepedagogik men även om annat som är skolrelaterat.I denna länk ger hon tips på undervisning utifrån UR:s utbud på nätet. Inlägget handlar om kompisar i skolan, värdegrunden sociala PP (pedagogiska planeringar) på hennes skola.

I denna länk beskriver hon sin pedagogiska planering, sin PP vägg, och hur hon undervisar om samt skriver narrativ genre med sina elever.  Detta är väldigt tänkvärt  och Malin har bland annat utvecklat Anna Kayas resonemang om språkliga mål för undervisningen.

För att  som pedagog få forskning och mer omfattande information om genrepedagogik så är dessa två olika föreläsningar  intressanta. Föreläsningarna är ”delade” av Pedagog Värmland. (Från den 11 feb. 2016). Föreläsaren vi får lyssna till heter Britt Johansson. Hon har bland annat varit med och författat boken Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. En lärobok som  för många är en form av ”bibel” när det gäller undervisning av genrepedagogik.

Första delen av Britt Johanssons föreläsning där hon berättar om genrepedagogik. Hon vittnar om en märkbar utveckling av SVA elevernas både läs- och skrivförmåga med denna metod.  Utvecklingen i språket når  en nivå som  ingen, inte hon heller, trodde kunde vara möjlig. (1 timme).

Andra delen. Om hur man gör när man undervisar genrepedagogiskt i klassrummet. Här beskrivs det hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Det talas även om  cykeln för undervisning och lärande, det som även brukar  kallas cirkelmodellen.

Britt Johansson anser sig ha bevis på att det sker en språklig utveckling via modellen och att elever når målen och har dessutom ett bra resultat på NP. Vad jag inte annat än kan undra över är varför  inte fler skolor arbetar som man gör på Knutbyskolan? Med genrepedagogik? När det går att påvisa att metoden ger resultat?

En annan föreläsaren som jag tycker är bra är Josefin Nilsson. Hon kallar sin föreläsning för Språk text och lärande.  Hon talar cirka 26 minuter in i föreläsningen. Josefin berättar bland annat att hon är en eldsjävel! Men en otroligt sympatisk och inspirerande sådan, i mitt tycke. Jag undrar: varför blir man så ofta kallad ” för ambitiös” när man strävar efter att vara professionell? Hennes ”resa” som lärare är väldigt intressant. Även hur hon, som jag tolkar det, lärde sig och eleverna att ”hoppa över djävulsgapet”.

Josefin Nilssons föreläsning nummer 2.

Det här tipset på genreundervisning tycker jag ser spännande ut. Den kallas Progressiv brainstorming och är utvecklad från en av Gibbons böcker. Det är läraren, och läromedelsförfattaren Björn Kindenberg som tipsar om detta sätt att undervisa på sin blogg, där han kallar sig Magister Björn.

genrepedagogik

Cirkelmodellen och R2L

Jag håller på att skriva en C-uppsats inom genrepedagogik. Jag har inspirerats till att skriva om genrepedagogik bland annat genom att läsa denna magisteruppsats av Anniqa Sandell Ring. Men det visar sig ju, precis som i så mycket annat, att med undervisningsmodeller är det sällan så enkelt att något så komplext kan definieras med ett ord. Genrepedagogiken, som det forskats om främst i Australien, består av tre olika ”steg” av forskning. Den vilar alltså på en rad vetenskapliga teorier.

En del av genrepedagogiken handlar om att skriva via cirkelmodellen, eller fyrfältaren. Det är en undervisningsmetod som jag känner att jag behöver veta mer om. Denna undervisningsmetod har ”det utvidgade kollegiet” kollegan Anna Kaya skrivit ett bra blogginlägg om. Cirkelmodellen- ett konkret exempel. Jag kan även rekommendera att läsa detta blogginlägg av Anna Kaya, som handlar om att lära genom att läsa.

Cirkelmodellen i skrivande

Ett annat blogginlägg som Marika Nylund Ek har gjort beskriver hur man kan använda cirkelmodellen i berättelseskrivande. Så här beskriver hon bland annat varför hon använder cirkelmodellen: ”För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande”. Jag har lånat bilden som visar stegen i cirkelmodellen från hennes hemsida.

Förutom cirkelmodellens metod för skrivande så finns det även läsutvecklingsmetoder. Den tredje och sista generationen i raden av forskning inom genrepedagogik heter Reading to Learn. Jag har precis börjat läsa en bok om detta som heter Learning to Write, Reading to Learn (R2L) och det boken behandlar talar verkligen till mitt lärarhjärta. Genrepedagogik, och i detta fallet den delen av metoden som handlar om läsning, är ett sätt att undervisa med den underliggande demokratiska tanken att alla barn har rätt att lära. Med denna metod menar forskarna att undervisningen leder till att fler elever verkligen utvecklas i klassrummet. Författarna till boken heter David Rose och J.R. Martin. (2012). Det här är Dr David Rose hemsida i Australien där han beskriver denna metod. Här är en film som Anna Kaya delat om detta arbetssätt. (Med denna film kan du få en snabbkurs i Reading to Learn).

För att få lite mer information om hur det undervisas om, och utbildas i, R2L i Sverige så har jag lyssnat på denna föreläsning av Ann-Christin Lövstedt. Jag vet att jag har tittat på denna föreläsning tidigare och försökt efterlikna hennes sätt att undervisa på, som hon beskriver i denna föreläsning. Men det är inte så enkelt, att bara ”fixa” detta på egen hand från en dag till en annan. Med en ”metod” (föreläsaren menar att i början är det mer som en metod) som denna kommer ett helt förhållningssätt. Som lärare måste man delvis tänka nytt när det gäller hur man undervisar med texter. Dessutom måste det finnas tid att hitta texter ifrån olika texttyper och göra ett ”läsmanus”. Efter det ska eleverna tränas i att helt annat sätt att jobba med texter än vad som är brukligt, och det kan ta tid att få dem att se fördelarna med ett ”annat sätt att undervisa”. Har eleverna ingen skolbakgrund kan detta sätt att bli undervisad på kännas än mer konstigt, för det här sättet att läsa texter, och skriva texter är inte vad de föreställer sig att skola ”är”.

Här är ett klipp från Youtube där Dr David Rose tells us about the Literacy Program Reading to Learn. Detta klipp har Ann-Christin Lövstedt lagt ut. Enligt honom kan denna metod lyfta skolverksamheten och dess undervisningsinnehåll.

Jag hoppas att med mer kunskap om teorierna bakom cirkelmodellen och pedagogiken genom Reading to Learn, så det blir lättare att få med metoderna och det ”rätta” lästänket in i klassrummet. Jag tror mig veta att mina elever kan avkoda, läsa ut ord på ett korrekt sätt men jag upplever att de många har svårare att förstå betydelsen av innehållet, i det de läser.

Så här har man arbetat med R2L i Göteborg. Samt i Malmö  där mängder av olika ämneslärare deltar. Det har även jobbats med metoden  via ett EU-projekt i Helsingfors, Tallin och Ovanåker. I wish.

reading_to_learn_modell_500

”När man liks önsk, ska man önsk mycke”  (Margit Lundmark).

Sammanfatta en film med stöttning

img_0282Jag har undervisat en del på SFI i Sorsele denna hösttermin.

Jag har fått i uppdrag att göra två lektioner där eleverna ska sammanfatta något. Därför har jag till den första lektionen (90 minuter) valt att visa filmen ”Sveriges bästa svensk”.  Filmen är cirka 30 minuter lång. Eleverna har fått i uppdrag att titta på en youtube film där det förklaras vad skillnaden mellan tycker, tänker och tror är. Det är en SFI lärare som heter Marie Edström som har gjort den och jag tycker hon gör det så bra!  Att titta på Youtube filmen var en ”flippad” läxa, och jag hoppas att eleverna har sett den.

Först ska vi prata om rubriken och bilderna och sen ska vi se filmen. Den handlar om en familj som får svenskt medborgarskap, och mannen i familjen går ”all in” för att bli så svensk som möjligt. Eleverna ska få denna ”Affisch” som stöttning för den sammanfattning de ska skriva. Tanken är  även att de ska få förutspå, samt kommentera vad de tror, tänker och tycker. Jag kommer att göra tydliga uppdelningar i det formulär de ska fylla i. De ska beskriva vad som händer först, sedan och till sist, det känslomässiga slutet.  Tyvärr är filmen inte textad, eller jag hittar inte någon textning i alla fall… så jag kommer att stoppa filmen och vi ska prata om vad som händer och reda ut oklarheter gällande visa ord. Alla kanske inte direkt vet vad rotmos och fläsklägg betyder:). Tips: Nu ett år senare ser jag att filmen är textad och att det finns ett arbetsmaterial till den (20171107).

Läs mer

Summativ bedömning blir formativ

GrupparbeteEn Youtube film som  jag tankemässigt utgått ifrån när jag planerat att undervisa mina elever om bedömning är denna med Tommy Lucassi. Hans blogg ligger på Pedagog Stockholm. Tommy använder en metod som han berättar om i denna film. Han kallar metoden för ”Provfri undervisning”. Jag har skrivit om den filmen i ett tidigare inlägg.

Provdrift undervisning. Det är inte så att jag planerar att sluta med prov, men jag vill att mina elever ska veta mer om vad vi lärare bedömer, och hur vi tänker när vi bedömer. Att eleverna ska veta vad de blir bedömda på. Med tanke på att många av mina elever inte studerat, och inte gått i en skola liknande vår skola i Sverige, så är det en trygghet för dem att veta vad de ska prestera. De behöver få en förståelse, en ram och ett innehåll så att de har lättare kan veta vilken kunskap det är de ska sträva mot.

Skoluppgiften jag undervisat om i detta fall är att de ska träna på att skriva ett informellt brev. De ska veta hur ett brev skrivs (genrer) och vilket innehåll ett brev brukar, ska innehålla för att vara ett korrekt brev. Jag vill även att de ska veta hur ett brev bedöms om man skriver ett brev på Nationella provet, SFI B nivå.

Eleverna får först se en liten film om att skriva brev. Jag har länkat till en youtube sida från min blogg, där jag har sidor som kan hjälpa och stötta eleven. Många kan formen för att skriva brev, men de kan behöva veta hur vi skriver brev i Sverige.

Hur ska de veta vad som är ”rätt” och vad som bedöms? Jag visar det genom att kopiera upp olika texter ur SFI bedömningsmaterial, från en äldre upplaga av provet. Jag tar med bedömningsanvisningarna som Skolverket har gett till oss lärare som ett bedömningsunderlag, men utelämnar betyget. Utifrån det skriver jag egna bedömningsmallar, med betygssteg och krav på innehåll för det brev de ska undersöka. Bedömningarna utgår från exempelbreven från Skolverket där de bedömts enligt betygsgraderna, och betygen F-A.   Läs mer