Kategoriarkiv: Undervisning i svenska som andraspråk

Introduktionsutbildning för studiehandledare

I min undervisning på Språkintroduktion har jag kunnat hänvisa eleverna till min elevblogg, och på så sätt lättare kunnat anpassa min undervisning till elevens språkliga nivå. Jag har så att säga kunnat  ”flippa klassrummet, i klassrummet” via hemsidan svasorsele.wordpress.com.  Hemsidan har även visat sig vara en tillgång vid anställningsintervjuer, men det är en annan sak.

Just kopplingen till elevernas modersmål på min hemsida har, indirekt, tack vare att en rektor på skolan vid namn Pia Brander, lett till att jag till hösten kommer att vara en av två kursansvariga på en Introduktionsutbildning för studiehandledare i vår kommun, Sorsele.

På introduktionsutbildningen kommer även en rad andra studiehandledare från andra inlandskommuner i Västerbotten att vara deltagare.  Under den 10 dagar långa utbildningen kommer det mesta av utbildningen  att ske via videolänk från vårt Lärcentrum, i Sorsele kommun.

Deltagare på utbildningen från Sorsele kommun kommer i första omgången att vara våra tre fast anställda studiehandledare samt studiehandledare från Arjeplogs, Storumans och Vilhelmina kommuner.

Vi kursansvariga, men även en specialpedagog och vår kommuns  jurist, kommer att medverka i form av kortare föreläsningar. Vi har även anlitat externa föreläsare som arbetet länge med studiehandledning i praktiken. Det är bland annat en företagare som har distansundervisning på nätet, en lärare som nyttjar elevernas modersmål i sin egen undervisning, men även en person som arbetat relativt länge i en annan, mer ”söröver” liggande kommun, som studiehandledare. Skolverket gör även de ett besök hos oss och den personalen kommer att berätta lite om den roll de har. Det är för övrigt just tack vare Skolverkets ersättning som vi kan genomföra utbildningen.

Läs mer

Annonser

Reading 4 life

Och R2L! Detta blir nog spännande!

Denna konferens handlar om hur lärare kan stötta elever i läsning och skrivning. Jag deltar i konferensen tillsammans med min studiekamrat från lärarutbildningen i Härnösand, Carin.

För min del sker det förändringar Inför kommande läsår. Jag har jag har blivit erbjuden att undervisa elever i årskurs 2, som i F-6. Vi har brist på lärare i grundskolan, och då jag, förutom 90 hp i svenska som andraspråk, även är tidigareårslärare så väger den utbildningen tungt.

Att efter 8 år som lärare inom Språkintroduktion byta skola, arbetslag och elevgrupp från att till stor del undervisa ensamkommande flyktingungdomar, till att undervisa elever i årskurs 2, är både en mental och kroppslig utmaning.

Jag har int beslutat mig än om jag ev. ska axla detta nya uppdrag,  först och främst ska jag njuta av denna konferensvecka med mycket nytt lärande och att få vara i soliga Italien!

Genreinspirerad undervisning

Genreinspirerad undervisning,  så har jag kallat min C-uppsats inom svenska som andraspråk och här ovan finns en länk till den. Uppsatsen anser jag visar på att Genrepedagogik är bra för alla elever, bra att få det bekräftat än en gång. I studien har jag intervjuat 5, (6) stycken lärare om hur de använder genrepedagogik, och då främst utifrån cirkelmodellen, i sin undervisning.

Den 1/5 i år blev den godkänd, uppsatsen. Nu har jag dubbla lärarexamen, med mina 90 högskolepoäng i svenska som andraspråk och det känns toppen!

Andra saker som är positiva är den utbildning vi kommer att ha i vår för våra, samt en rad andra kommuners, studiehandledare. Ansvariga kursledare för utbildningen är undertecknad i form av svenska som andraspråkslärare samt yrkesläraren, tillika  skolutvecklaren, Pia Brander.

I samarbete med Skolverket har vi byggt upp en rad teman som våra studiehandledare, samt studiehandledare från Arjeplog, Storuman & Vilhelmina kommuner, kommer att delta i. Studiehandledarna får medverka i en rad intressanta utbildningsdagar under sammanlagt 10 utbildningsdagar kommande hösttermin. En liknande utbildningsinsats sker även vt-18.

Teman i utbildningen är: Skolverket och riktlinjer för studiehandledning på modersmål, det svenska skolsystemet, föreläsning av SYV, språkutvecklande undervisning & IKT, migration och interkulturellt förhållningssätt, handledning, modeller för studiehandledning i praktiken och studiehandledning virtuellt samt undervisning om stödmaterial för nyanlända elever i behov av särskilt stöd med mera.

Deltagande undervisande pedagoger förutom mig & Pia Brander är Malin Carlsson, David Ordoubadian, Modersmålsskolan samt studiehandledaren Tamar Ucar, studiehandledare i Örebro kommun.

Tamar Ucar Örebro

2014-09-30
Malin Carlsson lärare på Lindblomskolan i Hultsfred.
FOTO: BJÖRN WANHATALO

Ett literacy event

Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Läs mer

Språkliga mål för ämneskunskaper

Anna Kayas filmer om hur man kan arbeta med språkliga mål är något som det går att titta på och repetera, om och om igen.

Språkliga mål. Vad och varför? Cirka 6 minuter.

Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål? Cirka 8 minuter.

Språkliga mål, hur gör man? Cirka 11 minuter.

En man som heter Ove

Läsa böcker.

Åh vad jag ser fram emot att börja läsa denna bok i en av mina elevgrupper på Älvbrinken, Sorsele. Inspirationen har jag fått av Malin Larsson. En lärare som arbetar på en högstadieskola som bland annat låter Ove följa med eleverna ”hem”.

Vi kommer att läsa den lättlästa boken ”En man som heter Ove” av Fredrik Backman. Som tur är finns det eminenta kollegor där ute i vårt avlånga land som gör bra arbeten om SVA elevers läsning som de dessutom delar med sig av! Som detta: Läraren Veronica Lundin Sköldqvist samt modersmålsläraren Yousef Alemi har gjort ordlistor på svenska och persiska till boken ”En man som heter Ove” Veronika har sagt att det är ok att jag delar hennes arbete.

Arbetsmaterial med bilder.

Länkar till ordlista på svenska och persiska. Sidan 5-14.

Länk till ordlista på svenska och persiska. Sidan 14-25

Jag gjort en wordle med verb från de första 25 sidorna. Det som är toppen är att karaktärerna inte bara säger saker, utan de mumlar, fräser, vrålar, skäller, skriker och ryter också. Så många ord, men så olika, för att säga något. Jag har lärt mig att de första 20-25 sidorna i en bok ofta innehåller många av de ord som sedan kommer i resten av boken. (Studietips från Högskolan Dalarna). Det budskapet förmedlar jag till mina elever.

Mina elever får utifrån min wordle fylla i ett blad där de ska skriva ordet som det står i texten, sedan grundformen, böjningar, översättning till det egna språket och därefter en exempelmening.

De har även fått plocka ut citat ur boken och skriva om egna tankar, minnen, funderingar som de kommer på med hjälp av den mening de valt.

Jag kommer delvis att koppla läsandet till den dramaturgiska kurvan här förklarad av Fröken Gullstrand på ”Fröken Pernillas blog”.

Övriga böcker jag läser med elever just nu är ”Kärlek är ett substantiv” av Johanna Immonen. Hur jag arbetat med den boken skriver jag om under inlägget ”Literacy event”.  Jag läser även boken  ”Dagboken” av Annelie Drewsen. Boken ”Dagboken” finns översatt till språket dari och somaliska, samt andra språk. Förutom att eleverna kan läsa boken via Inläsningstjänst så har jag även kopierat några sidor ur boken, och eleverna får då stryka över verben med en överstrykningspenna som går att ”sudda”. Det blir lättare att själv inse skillnaden på ”drömmer” och ”drömmar” efter en lektion där nästan alla elever gjort samma ”överstryknings” misstag!

Det är även roligt att titta på Grammatikbolaget och verb.

Jag håller med den lärare som sade till sina elever att hon hade världens bästa jobb, för då fick hon göra det som var något av det bästa hon visste: att läsa böcker!

Cirkelmodellen och R2L

Jag håller på att skriva en C-uppsats inom genrepedagogik. Jag har inspirerats till att skriva om genrepedagogik bland annat genom att läsa denna magisteruppsats av Anniqa Sandell Ring. Men det visar sig ju, precis som i så mycket annat, att med undervisningsmodeller är det sällan så enkelt att något så komplext kan definieras med ett ord. Genrepedagogiken, som det forskats om främst i Australien, består av tre olika ”steg” av forskning. Den vilar alltså på en rad vetenskapliga teorier.

En del av genrepedagogiken handlar om att skriva via cirkelmodellen, eller fyrfältaren. Det är en undervisningsmetod som jag känner att jag behöver veta mer om. Denna undervisningsmetod har ”det utvidgade kollegiet” kollegan Anna Kaya skrivit ett bra blogginlägg om. Cirkelmodellen- ett konkret exempel. Jag kan även rekommendera att läsa detta blogginlägg av Anna Kaya, som handlar om att lära genom att läsa.

Cirkelmodellen i skrivande

Ett annat blogginlägg som Marika Nylund Ek har gjort beskriver hur man kan använda cirkelmodellen i berättelseskrivande. Så här beskriver hon bland annat varför hon använder cirkelmodellen: ”För andraspråkselever är det ett utmärkt sätt att arbeta språkutvecklande med hjälp av cirkelmodellen. Eleverna får en struktur och trygghet i sitt skrivande”. Jag har lånat bilden som visar stegen i cirkelmodellen från hennes hemsida.

Förutom cirkelmodellens metod för skrivande så finns det även läsutvecklingsmetoder. Den tredje och sista generationen i raden av forskning inom genrepedagogik heter Reading to Learn. Jag har precis börjat läsa en bok om detta som heter Learning to Write, Reading to Learn (R2L) och det boken behandlar talar verkligen till mitt lärarhjärta. Genrepedagogik, och i detta fallet den delen av metoden som handlar om läsning, är ett sätt att undervisa med den underliggande demokratiska tanken att alla barn har rätt att lära. Med denna metod menar forskarna att undervisningen leder till att fler elever verkligen utvecklas i klassrummet. Författarna till boken heter David Rose och J.R. Martin. (2012). Det här är Dr David Rose hemsida i Australien där han beskriver denna metod. Här är en film som Anna Kaya delat om detta arbetssätt. (Med denna film kan du få en snabbkurs i Reading to Learn).

För att få lite mer information om hur det undervisas om, och utbildas i, R2L i Sverige så har jag lyssnat på denna föreläsning av Ann-Christin Lövstedt. Jag vet att jag har tittat på denna föreläsning tidigare och försökt efterlikna hennes sätt att undervisa på, som hon beskriver i denna föreläsning. Men det är inte så enkelt, att bara ”fixa” detta på egen hand från en dag till en annan. Med en ”metod” (föreläsaren menar att i början är det mer som en metod) som denna kommer ett helt förhållningssätt. Som lärare måste man delvis tänka nytt när det gäller hur man undervisar med texter. Dessutom måste det finnas tid att hitta texter ifrån olika texttyper och göra ett ”läsmanus”. Efter det ska eleverna tränas i att helt annat sätt att jobba med texter än vad som är brukligt, och det kan ta tid att få dem att se fördelarna med ett ”annat sätt att undervisa”. Har eleverna ingen skolbakgrund kan detta sätt att bli undervisad på kännas än mer konstigt, för det här sättet att läsa texter, och skriva texter är inte vad de föreställer sig att skola ”är”.

Här är ett klipp från Youtube där Dr David Rose tells us about the Literacy Program Reading to Learn. Detta klipp har Ann-Christin Lövstedt lagt ut. Enligt honom kan denna metod lyfta skolverksamheten och dess undervisningsinnehåll.

Jag hoppas att med mer kunskap om teorierna bakom cirkelmodellen och pedagogiken genom Reading to Learn, så det blir lättare att få med metoderna och det ”rätta” lästänket in i klassrummet. Jag tror mig veta att mina elever kan avkoda, läsa ut ord på ett korrekt sätt men jag upplever att de många har svårare att förstå betydelsen av innehållet, i det de läser.

Så här har man arbetat med R2L i Göteborg. Samt i Malmö  där mängder av olika ämneslärare deltar. Det har även jobbats med metoden  via ett EU-projekt i Helsingfors, Tallin och Ovanåker. I wish.

reading_to_learn_modell_500

”När man liks önsk, ska man önsk mycke”  (Margit Lundmark).