Lästema med lättlästa böcker

Ett Astrid Lindgren tema. Vi hade ett lästema i min klass, på IM gymnasiet Älvbrinken och Språkintroduktion i Sorsele, där vi läste om, och böcker av, Astrid Lindgren. Eleverna är nya i språket men inte i livet. En del av eleverna kände igen boken ”Pippi Långstrump”.

För att få veta mer om denna spännande person, Astrid Lindgren, såg jag dokumentären om henne i tre delar som finns länkad till via denna hemsida. Det var intressant att göra jämförelser mellan dåtid och nutid och inse att Astrid utbildat många barn via sina böcker i en värdegrund där man står upp för de svaga i samhället. Astrids böcker har delvis danat oss i vår syn på hur samhället bör vara. Jag har även sett filmen, Astrid som ung. Hennes engagemang för miljön, djurens rättigheter, jämställdhet samt flyktingrättigheter och jämlikhet gör henne alltjämt till en mycket älskad person. Hennes författarskap trotsar alla gränser – hennes böcker läses av alla generationer i alla världsdelar. ”Man ska ge barnen kärlek, mer kärlek och än mer kärlek”.

I klassen började vi med att läsa delar av en lättläst faktabok, på olika modersmål och  språk, om personen Astrid Lindgren. Jag hade lånat hem en mängd böcker, samt att vi har tjänsten ”Inläsningstjänst”.

Faktaboken om Astrid Lindgren är skriven av bibliotekarien Cilla Dalen (med apostrof) samt författaren Annelie Drewsen. Lyssna på och se gärna på Cillas föreläsning på UR, om vikten av läsning.

Att ge läsläxa och dela ut lotter tycker jag var en god ide´!

Cilla Dalén

Appen SVT språkplay

Har jag bloggat om här. Översättning och hjälp till att se och höra svenska ord, och begrepp samt få dem översatta så att andraspråkstalare kan få tillgång till SVT:s program. Amazing.

En demokratifråga, säger en av tillverkarna av appen. Wow!

Genrepedagoger och inspiration

Jag vill tipsa på en pedagog, hon heter Malin Carlsson. Om du inte har ”tittat in” hos henne ännu, gör det. Hon bloggar om bland annat genrepedagogik men även om annat som är skolrelaterat.I denna länk ger hon tips på undervisning utifrån UR:s utbud på nätet. Inlägget handlar om kompisar i skolan, värdegrunden sociala PP (pedagogiska planeringar) på hennes skola.

I denna länk beskriver hon sin pedagogiska planering, sin PP vägg, och hur hon undervisar om samt skriver narrativ genre med sina elever.  Detta är väldigt tänkvärt  och Malin har bland annat utvecklat Anna Kayas resonemang om språkliga mål för undervisningen.

För att  som pedagog få forskning och mer omfattande information om genrepedagogik så är dessa två olika föreläsningar  intressanta. Föreläsningarna är ”delade” av Pedagog Värmland. (Från den 11 feb. 2016). Föreläsaren vi får lyssna till heter Britt Johansson. Hon har bland annat varit med och författat boken Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken. En lärobok som  för många är en form av ”bibel” när det gäller undervisning av genrepedagogik.

Första delen av Britt Johanssons föreläsning där hon berättar om genrepedagogik. Hon vittnar om en märkbar utveckling av SVA elevernas både läs- och skrivförmåga med denna metod.  Utvecklingen i språket når  en nivå som  ingen, inte hon heller, trodde kunde vara möjlig. (1 timme).

Andra delen. Om hur man gör när man undervisar genrepedagogiskt i klassrummet. Här beskrivs det hur man arbetar i klassrummet med genrepedagogik och hur man lär barnen skolspråket. Det talas även om  cykeln för undervisning och lärande, det som även brukar  kallas cirkelmodellen.

Britt Johansson anser sig ha bevis på att det sker en språklig utveckling via modellen och att elever når målen och har dessutom ett bra resultat på NP. Vad jag inte annat än kan undra över är varför  inte fler skolor arbetar som man gör på Knutbyskolan? Med genrepedagogik? När det går att påvisa att metoden ger resultat?

En annan föreläsaren som jag tycker är bra är Josefin Nilsson. Hon kallar sin föreläsning för Språk text och lärande.  Hon talar cirka 26 minuter in i föreläsningen. Josefin berättar bland annat att hon är en eldsjävel! Men en otroligt sympatisk och inspirerande sådan, i mitt tycke. Jag undrar: varför blir man så ofta kallad ” för ambitiös” när man strävar efter att vara professionell? Hennes ”resa” som lärare är väldigt intressant. Även hur hon, som jag tolkar det, lärde sig och eleverna att ”hoppa över djävulsgapet”.

Josefin Nilssons föreläsning nummer 2.

Det här tipset på genreundervisning tycker jag ser spännande ut. Den kallas Progressiv brainstorming och är utvecklad från en av Gibbons böcker. Det är läraren, och läromedelsförfattaren Björn Kindenberg som tipsar om detta sätt att undervisa på sin blogg, där han kallar sig Magister Björn.

Tre år med @vindelalvan

Denna månad blir det tre år sedan jag ”hängde” på det digitala skollyftet och startade bloggen vindelalvan.moobis.se. Det har hänt mycket sedan dess. Med mig personligen, och med mitt bloggande. Namnet @VindelAlvan står för Vindelälvan och är tillägnad mig och de älvor som dansar fritt på, och vid, vår vackra Vindelälv. Att vara lite för älvor, passar bra i en mansdominerad Lapplandskommun som Sorsele tycker jag.

Wordle i -39,9 grader

 

 

 

 

 

Kreativitet är kärnan i mitt jobb. Idag gjorde jag denna Wordle med ord från denna, min hemsida.   Mitt i tentaskrivningen! Jag har skrivit mycket och behövde en paus en kall dag som denna. Vi hade -39 grader på vår termometer igår, men idag är det bara -32 grader. Den 8 januari var det – 39,9 grader. Kylan håller i sig.

Lite speciellt är det att det ”står”  –  får    -många    -elever i min Wordle  bild. Vi får många nya elever efter lovet. Jag tycker riktigt synd om de ungdomar som är kommit hit och är van MYCKET mer värme. De tror inte att det är möjlig att överleva i våra minusgrader. Det kan också vara riktigt farligt, det gäller att ha rätt sorts och mängd kläder på sig.

Vi ska repetera lite väder, i min grupp när den nya terminen börjar. Det passar bra då att visa bilder från världens kallaste plats för att visa att det finns sådana, platser som är KALLARE än i norra Sverige, samt att jag tänkt visa filmen om trafikvett och reflexer i mörker.

Även denna film ska jag visa, om de kämpande fågelungarna och prata om Growth Mindset. Att man inte föds med en förmåga, den lär man sig. Att lärare ska uppmuntra arbetet eleven lagt ner, och inte bara säger ”du är duktig och klok”.

Det har förts en diskussion om hur man hanterar det här med betygsättning, och då främst hur man hanterar hur man ge nyanlända elever betyg. De har ofta inte uppnått målen för skolans kurser och ett betyg med ”Not yet” (som det refereras till i filmen) istället för icke godkänd d.v.s. F i betyg, vore mer humant och motiverande. Den här frågeställningen  har Anna Kaya startat på sociala medier. Något även vi ofta pratat om i vår organisation. Att ge elever ett F i betyg är inte humant, om eleverna inte ens fått en chans att lära sig det de ska. Att lära sig ett nytt språk via sitt andraspråk är en utmaning, och måste få ta tid.

Min termometer. Ganska så kallt!

 

 

 

 

Så här snabbt fryser varmt vatten till is! Fotot är taget av Kristoffer Johansson. Jonna Eriksson heter hon som kastar det heta vattnet.

Nyanlända elevers undervisning

Vad bör man tänka på när det gäller nyanlända elevers undervisning och lärande?

Det handlar Tore Otterups föreläsning från Skolforum 2015 om. Han baserar sin föreläsning på forskning om, och av nyanländas lärande. Bland annat tar han upp Jim Cummins BICS and CALP som jag skrivit om i ett annat inlägg. Om vardagsspråk och skolrelaterat språk. Han försöker svara på frågan: Hur lång tid tar det att lära sig ett språk? Som alltid är ingenting svart eller vitt. Det är en massa beror på också. Herr Otterup berättar även om Cummins fyrfältare, om att vi strävar mot att undervisa elever så att de kan lära sig ett kontextreducerat skolspråk, och att elever behöver stöttning (scaffolding). Han redovisar en fin liten sammanställning av den forskning jag stött på i min utbildning som Krashens I+1, Vygotskijs zone of proximal development samt Gibbons språkutvecklande teorier. Föreläsaren hänvisar till en bok han varit med och skrivit som heter ”En bra början”. Mer information om boken finns på Studentlitteratur.

Skolforum. Ett forum jag gärna skulle vilja besöka. Som min mamma brukar säga, ”När man liks önsk’ ska man önsk’ mycke’ ”.

Mer positivt på skolfronten är att Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever är klart, och kommer att finnas i bedömningsportalen från den 7 januari. Vi har en logoped som är knuten till elevhälsan och verkar i hela kommunen. Tanken är att det är främst logopeden som ska kartlägga våra elever. Jag skulle gärna se att även vi svenska som andraspråkslärare fick delta i det viktiga arbetet.

Antagen

Jag har fått antagningsbeskedet från Högskolan Dalarna. Efter jul har jag tänkt börja mina studier för att bli en gymnasielärare i svenska som andraspråk. Om jag får tjänstledigt. Dock kan jag inte tro att min arbetsgivare, inte vill det. Jag betalar ju min utbildning i stort sett själv.

Eller hur min namne, Inger? 😀

Nästa kurs är andraspråkforskning. Oerhört intressant.

Det har varit ganska slitigt att studera 50% och arbeta 50%. Ingen lätt kombination, och ändå är det många andra som både arbetar heltid och studerar samtidigt. Vad jag saknar mest är undervisningen. Det blir inte samma sak, när man bara finns delar av veckan i klassrummet. Jag saknar kontakten med eleverna. De är fantastiska kämpar och det är ett ömsesidigt utbyte. De lär mig så ofantligt mycket. I mitt klassrum blir jag en världsmedborgare.

Än har jag inte fått något besked om min tjänstledighet som jag sökte den 9/12. (Nåväl, kursen startar först vecka 3).

Andraspråksforskning: en forskningsöversikt,  7,5 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för de huvudfrågor som behandlas i samtida nationell och internationell andraspråksforskning
• diskutera styrkor och svagheter hos olika typer av forskningsperspektiv inom andraspråksforskning
• relatera olika typer av kunskap som genererats inom andraspråksforskningen till teorier och vetenskapliga perspektiv

Jag mailade min rektor idag. DÅ jag till min stora glädje samma morgon fått ett mail från Karin Rehman. Här berättar hon hur hon arbetar med UR:s produkter i undervisningen . Här gjorde jag samma sak i ett litet blogginlägg. Nåväl, jag hade nämligen frågat henne, Karin, på Twitter om hon kunde tipsa mig på någon forskningsrapport om systemisk funktionell lingvistik, SFL. Hon gör en sådan studie i Australien. Hon undervisar med SFL och SFG. Bara det! Karin arbetar till vardags som förstelärare på ett gymnasium  i Stockholm, och är en av mina inspiratörer i det utvecklade kollegiet. Så jag mailade min rektor för att verkligen försäkra mig om att jag kunde boka en tid med henne. Då fick jag äntligen besked trots att det är en söndag idag. Det blev avslag. Det är lätt att förklara varför eftersom vi i dagsläget får en ökad mängd elever på vår skola, men jag försvar inte beslutet.

Kanske  jag kan hitta någon lösning ändå?

Nyanlända ELEVER

Jag har lyssnat på två olika program producerat av UR. Efter det har jag ändrat titeln på min hemsida till nyanlända ELEVER.

Det gjorde jag efter att ha lyssnat på språkutvecklaren Josefin Nilssons kloka inlägg i, Skolministeriets program Är svenskan alltid nyckeln till integrering? Det gav mig nya insikter. Hon fick mig att inse att vi ofta benämner våra ungdomar som nyanlända. De är inte bara nyanlända mina elever, mest av allt är de elever och individer.

För att citera Josefin, varför tror så många att man bara kan tänka smart om man gör det på svenska? De har inte träffat mina elever. De lär mig så mycket, varje dag.

I intervjun med Sara Perssons i Lärarummet, får vi via reporten besöka hennes klassrum och veta lite mer om hur undervisningen med elverna går till. Jag blir riktigt rörd för jag känner igen mig i mycket. På frågan om vad SVA lärare oftast gör för fel, menar Sara att den frågan vill hon lyfta en nivå högre. Vad gör huvudmännen för fel?

Det har kommit ett remissförslag från Skolverket angående allmänna råd för undervisningen av nyanlända elever. Det är inte lite en huvudman ska åstadkomma.

Blir det verklighet av det som står i förslaget på fler skolor runtom i vårt avlånga land blir det mycket som blir bättre för eleverna!

En blogg för reflektion

Nu är det snart två år sedan jag började skriva på min blogg. Tack vare det #digitalaskollyftet. För mig har den inneburit att jag personligen får reflektera över min undervisning samt att jag dokumenterar den oftare än vad jag skulle ha gjort utan min blogg.

Jag har via bloggen, och för att jag alltid lägger mina blogglänkar på Twitter, fått kontakt med så många människor som jag aldrig skulle ha haft annars. Det är tex: en mediapedagog på UR, läromedelsförfattare och författare till böcker, journalister, bokförlag (Vilja förlag som skickade böcker som jag kan använda med mina elever, en glädjekälla utöver det vanliga!) och alla fantastiska kollegor där ute som skickar hejarop och applåderar.

Bloggandet leder inte till många hejarop på hemmaplan, utom från kollegor och speciellt en kollega, Ingela och till dig säger jag heja heja heja tillbaka! En av våra politiker i Sorsele kommun följer mig. Det är också glädjande:)!

Jag har lärt mig så mycket av att vara en ”medial person” och tror att det gör mig till en bättre pedagog. Jag lyfter blicken, ställer mer krav och vet mer om vad som är förankrat i forskning och inte. Jag vet vad jag eftersträvar i min undervisning och strävar mot det målet. Ett sätt är att utbilda sig, mig mer. 45 högskolepoäng i svenska som andraspråk är alldeles för lite för detta viktiga uppdrag.

De timmar jag lagt ner på min blogg har helt klart varit värt det. Men att förändra tar tid. Jag får börja i mitt eget klassrum. Med mina elever.

Det blev mycket ”jag och mig” i denna text. Väldigt oSorselianskt. Ja, ni ser vad en blogg kan göra med en’!

En som beskriver en liknande resa men på en annan och betydligt högre nivå, är Malin Söderberg som berättar om det på Västerbottens pedagogiska blogg.

”Jag vill inte läsa nyheter”

”Jag vill inte läsa nyheter” sa en av mina elever när jag ville tipsa dem på sätt och platser där de kan öva på sin svenska på fritiden. Det är viktigt att elever gör just det, lyssnar och läser på annan tid än på skoltid. Jag frågade inte eleven varför hen inte ville läsa nyheter men jag drog egna slutsatser. Kommer man till Sverige och har lämnat ett krig, vill man kanske inte läsa om det, även om det sker i ett annat land än hemlandet.
På platser som ”Klartext” där man kan lyssna på nyheter på lätt svenska, eller om eleverna läser den lättlästa tidningen 8 sidor på nätet (som även går att få höra på fler språk än svenska) så är det många nyheter om våld och krig, för det är ju så världen ser ut idag. Ett gott alternativ kan vara Sydsvenskans miniblad, där nyheterna är skrivna på enkel svenska och det finns ett bra uttal på talsyntesen.

Desto roligare hade eleverna åt serien ”Vi ses, vi hörs”. (Det ryktas om att det ska komma en liknande serie mer riktad mot ungdomar. Du får gärna fråga någon av UR:s medarbetare hur långt borta det är i tiden?!) Vi ses, vi hörs finns på Youtube och jag visade även ett filmavsnitt från Djungelboken på Barnprogrammen i SVT. Det finns en sådan app att ladda ner. Som bara visar barnprogrammen. Jag berättade även att en av tolkarna, vi använder tolkar vid vissa samtal med eleverna, gav mig och eleven tipset: Vill du lära dig svenska? -se på barnprogram. ”De talar lite mer enkelt och långsamt” menade tolken. Djungelboken har många saker som stöttar språkinlärning. Som en av eleverna sa när jag visade att på filmen textades allt som sades ”det är bilder också, då förstår man bättre”. I ett tidigare blogginlägg ger jag mer tips på filmer och böcker man kan se och läsa på Språkintroduktion.
Det är viktigt att utveckla elevernas kognitiva förmåga och utmana dem i språket och det gör jag i min undervisning. Men jag anser att motivation också är viktigt. En rolig film som man förstår kan ge nog så mycket även om den är lite barnslig! Eller barnslig? Många gånger är barnfilmer allt annat än det.

Vi ska, lite längre fram på läsåret, läsa sagor vilket är en genre som är bra att använda för många gånger kan eleverna ha förförståelse om en saga vi läser på svenska för de har läst eller hört den i det egna hemlandet. Eleverna har ofta en tradition av berättande med sig i bagaget och kan känna igen berättandets struktur.
Därför tipsade jag även på några av mina favoriter från UR:s sidor till eleverna. Som filmen om morbror Tommy.
Tommy är inte som de andra morbröderna och Lill Zlatan är en tjej. Det finns mycket att ta upp om denna berättelse gällande vilka normer som råder i samhället.
Här har jag gjort en liten länk till 1 minut ur sagan. Från UR:s hemsida.