Lästema med lättlästa böcker

Ett Astrid Lindgren tema. Vi hade ett lästema i min klass, på IM gymnasiet Älvbrinken och Språkintroduktion i Sorsele, där vi läste om, och böcker av, Astrid Lindgren. Eleverna är nya i språket men inte i livet. En del av eleverna kände igen boken ”Pippi Långstrump”.

För att få veta mer om denna spännande person, Astrid Lindgren, såg jag dokumentären om henne i tre delar som finns länkad till via denna hemsida. Det var intressant att göra jämförelser mellan dåtid och nutid och inse att Astrid utbildat många barn via sina böcker i en värdegrund där man står upp för de svaga i samhället. Astrids böcker har delvis danat oss i vår syn på hur samhället bör vara. Jag har även sett filmen, Astrid som ung. Hennes engagemang för miljön, djurens rättigheter, jämställdhet samt flyktingrättigheter och jämlikhet gör henne alltjämt till en mycket älskad person. Hennes författarskap trotsar alla gränser – hennes böcker läses av alla generationer i alla världsdelar. ”Man ska ge barnen kärlek, mer kärlek och än mer kärlek”.

I klassen började vi med att läsa delar av en lättläst faktabok, på olika modersmål och  språk, om personen Astrid Lindgren. Jag hade lånat hem en mängd böcker, samt att vi har tjänsten ”Inläsningstjänst”.

Faktaboken om Astrid Lindgren är skriven av bibliotekarien Cilla Dalen (med apostrof) samt författaren Annelie Drewsen. Lyssna på och se gärna på Cillas föreläsning på UR, om vikten av läsning.

Att ge läsläxa och dela ut lotter tycker jag var en god ide´!

Cilla Dalén

Ett literacy event

Att läsa är inte bara ”att läsa”!  Här försöker jag beskriva hur jag undervisade under två lektioner i Språkintroduktionsgruppen ”Spi C” på Älvbrinken, i Sorsele. Lektionerna innehöll förutom att vi arbetar med ord och begrepp samt ordförklaringar,  även läsning i form av att läsa med ”flyt” samt att läsa i form av att  ”läsa och förstå”. Eleverna fick under lektionerna även lyssna på, samt tala och skriva svenska.

Danbolt & Kulbrandstad (2012) hänvisar till Barton (2007) samt Barton & Hamilton (1998) som menar att konversation är viktig i undervisning och just mixen av språkligt tal och skriven text gör ett lärtillfälle till ett literacy event.  Även Laursen (2011) hänvisar till forskarna Barton & Hamilton vilka utgår från nyckelbegreppen litteracietetsbegivenheter, literacy events, och litteracitets praxis. De menar att litteracietet är något människor gör. Det är en aktivitet som finns i mellanrummet mellan tanken och texten. Litteracybegivenheter är konkreta observerbara händelser där det ingår skrift. Litteracitet finns inte i människors huvud som en förmåga man måste lära sig och det finns inte på papper fångad som text som måste analyseras. Som all mänsklig aktivitet är litteracietet främst en social aktivitet och den uppstår i interaktionen mellan människor.

Vårt ”literacy event”. Vi läser ur boken ”Kärlek är ett substantiv” i en av de Språkintroduktionsgrupper jag undervisar i. Vi har köpt hem böckerna till vårt kommunala bibliotek. Boken vi läser, som handlar om elever som kommit som nyanlända till Sverige och börjat skolan, är populär bland eleverna. De, vilka boken handlar om, skriver dagbok. Mitt långsiktiga mål är att eleverna i den här gruppen ska skriva återberättande texter, gärna på en blogg. (Här har jag lagt uppgiften till eleverna på ”vår skolblogg”.)

Bilden är från mitt klassrum och beskriver vad som är målet för dagens lektion med klassen Språkintroduktion C. Jag tar mål både från SFI  C nivå, och Lgr 11, svenska som andraspråk för årskurs tre.

Jag har under dagens två lektioner:

Förklarat målet, syftet med lektionerna och vi pratade om vad det innebär. Eleverna får under lektionen hjälpa mig att slå upp ord som ”funktionell” , ”relevant” och ”omfångsrik” och säga de förklaringar som står i den ordförklaringsbok som vi har. Jag skriver dessa ordförklaringar, och det gör eleverna med. Jag ÄLSKAR ordbokens förklaringar. En elev sa att han inte fick rätt översättning via översättningsprogrammet och då fick vi en anledning att diskutera hur det är när man översätter, att ord kan betyda flera saker och få fel betydelse. Jag förklarar att det är viktigt att översätta och koppla till innehållet i det skrivna också, att verkligen förstå innehållet i det skrivna. (Alla som översatt en text på engelska till svenska med Google translate har nog upplevt hur konstig översättningen kan bli).

Sammanfatta en film med stöttning

Jag har undervisat en del på SFI i Sorsele denna hösttermin.

Jag har fått i uppdrag att göra två lektioner där eleverna ska sammanfatta något. Därför har jag till den första lektionen (90 minuter) valt att visa filmen ”Sveriges bästa svensk”.  Filmen är cirka 30 minuter lång. Eleverna har fått i uppdrag att titta på en youtube film där det förklaras vad skillnaden mellan tycker, tänker och tror är. Det är en SFI lärare som heter Marie Edström som har gjort den och jag tycker hon gör det så bra!  Att titta på Youtube filmen var en ”flippad” läxa, och jag hoppas att eleverna har sett den.

Först ska vi prata om rubriken och bilderna och sen ska vi se filmen. Den handlar om en familj som får svenskt medborgarskap, och mannen i familjen går ”all in” för att bli så svensk som möjligt. Eleverna ska få denna ”Affisch” som stöttning för den sammanfattning de ska skriva. Tanken är  även att de ska få förutspå, samt kommentera vad de tror, tänker och tycker. Jag kommer att göra tydliga uppdelningar i det formulär de ska fylla i. De ska beskriva vad som händer först, sedan och till sist, det känslomässiga slutet.  Tyvärr är filmen inte textad, eller jag hittar inte någon textning i alla fall… så jag kommer att stoppa filmen och vi ska prata om vad som händer och reda ut oklarheter gällande visa ord. Alla kanske inte direkt vet vad rotmos och fläsklägg betyder:). Tips: Nu ett år senare ser jag att filmen är textad och att det finns ett arbetsmaterial till den (20171107).

Lättlästa böcker

Lektionsplaneringar med lättlästa böcker finns om du följer länk till sida från Myndigheten för tillgängliga medier. Även länk till  Legimus och LL förlaget. 

Tidigare inlägg om Annelie Drewsens bok Spring Amina som nu även fått två uppföljare. Spring Amina finns både på arabiska och somaliska.

Om fyra stationer i mitt klassrum, alla språkutvecklande.

Om böcker jag fått från Vilja förlag att använda i min undervisning.

Lättläst litteratur

Spring Amina av Annelie Drewsen. Så här skriver författaren om mitt blogginlägg.

Vi nyttjar tjänsten Inläsningstjänst vilket gör att eleverna kan både se texten och höra den samtidigt.

Spring Amina finns på somaliska också!