Språkutvecklande undervisning

I den kurs jag läst via Högskolan Dalarna vid namn Lärande i flerspråkiga sammanhang har jag fått ytterligare insikter om Språkutvecklande undervisning, genrer och inte minst
Systemic functional linguistics eller som det kallas på svenska: Systemisk funktionell lingvistik.

Begreppen står för:
Systemisk: Vi gör språkliga val i ett system
Funktionell: Vilket arbete ska språket göra? (meaning making)
Lingvistik: Från genrer till lexikogrammatik
Detta är grunden för genrepedagogik. Den har utvecklats av brittisk – australienska linguisten Michael Halliday.
Han menar att hur vi uttrycker våra tankar styrs av kontexten för språkanvändningen.
Språk = kontext. Det finns alltid en relation mellan dessa. Kontexten består av den kulturella kontexten och situationskontexten.
Den påverkar språkanvändningen utifrån tre olika variabler, 3 situationskontexter, så kallade register.
Fält/Field Ämnet eller aktiviteten det man talar eller skriver om
Relation/Tenor Det förhållningssätt som finns mellan de involverade, förhållandet
mellan de inblandade som talar eller t.ex. förhållandet mellan författare och läsare.
Kommunikation/Mode vilket kommunikationssätt man använder, tal eller skriftspråk

Dessa tre påverkar valet av register. Ett givet mål med detta är att utvidga elevernas repertoar av språkliga register. Från ett vardagsspråk, kontextbundet språk till ett kunskapsrelaterat, kontextreducerat språk
Detta arbetssätt får eleven att utveckla språket till att bli mer explicit, vad säger man var och när? samt att utveckla den kommunikativa bredden i språket. Detta sker parallellt.
Dessa olika Register går till en mer transformativ kunskap, en personligt präglad kunskap, man införlivar den kunskapen i tanken, i den egna tankevärlden.
Det funktionella i teorin betyder att man fokuserar på språkets funktion i motsats till dess form. Det här låter som ljuv musik! Jag har ofta funderat på om tragglandet av grammatik ger det vi eftersträvar. Detta tål att fördjupa sig i. Systemisk funktionell grammatik.

SFG. Systemisk Funktionell grammatik: Har utgångspunkt i hur vi som talare eller skribent utnyttjar språket för att skapa betydelse i text. Den här grammatiken ger oss ett metaspråk. Kanske SFG är det jag borde forska vidare i?

I kursen fick jag läsa en vetenskaplig artikel som heter High challenge. hig support. Integrating language and content instruction (språkutvecklande undervisning via genrer, och systemisk funktionell teori) for diverse learners in an English literature classroom. Skriven av forskaren Jennifer Hammond. Hon har tillsammans med forskare som Derewianka och Gibbons forskat i hur man kan använda sig av grammatik och språket i läroplanen för att explicit undervisa om språket för att öka littaraciteten i klassrummen.
”Explicity teach grammar across the curriculum in order to improve student literacy”. Från forskning till praktisk kunskap
I studien läste jag om metoderna de använda och fick på så sätt upp ögonen för SFL.
Artikeln handlar om en lärare som undervisar sina elever i engelska, elevernas L2. De läser Romeo and Juliet, Shakespeares pjäs från år 1527. Eleverna som ska lära sig språket i pjäsen har bott i Australien i 1-3 år, och de är 12-13 år gamla. Pojkar. Och hur de blir undervisade sedan! Med hjälp av genrepedagogik lär de sig, utifrån brevskrivande, drama, och gestaltningar i form av heta stolen att tala om språket via språket. Eleverna får t.ex. ta de olika rollfigurernas plats och svara på frågor som: om du är Romeo, vad tycker och tänker du? De får läsa pjäsen och det som den rollfigur de gestaltar, t.ex. vad Julia säger, i texten medan en annan elev får stå bakom stolen och säga vad Julia tänker. De kan ett metaspråk om språket ner på kluster, alliteration och en verkligt semantisk nivå. Amazing. Detta uppnår de på åtta veckor. Vi har mängder att lära av detta lands undervisningsformer, det är ett som är säkert. Jag köpte till och med hem med en dramatisering av pjäsen på film Romeå & Juliet (2013) med ”det genuina talet” för att höra hur språket i pjäsen är. Inte helt enkelt språk var min konklusion.

Via SFL hittade jag till Karin Rehman. Hon hade lagt ut en länk till ett föredrag hon hade på Symposium 2015 i Stockholm. I den beskriver hon bl.a hur hon jobbar med SFG i klassrummet med elever med kort studiebakgrund. Jag kontaktade henne och fick svar på en mängd frågor. Hon har även gett mig råd om var jag kan hitta mer om detta arbetssätt. Karin jobbar på SPRINT gymnasiet i Stockholm men skriver i dagsläget (det är ju höstlov!) på något om just SFL. Hon har ett samarbete med en rad pedagoger i Australien.
Här finns ytterligare ett blogginlägg om genreundervisning och SFG grammatik.
Nu tar även jag höstlov, tentan på 2500 ord är avklarad. Tjoho! (Den blev även godkänd).

Digitala skollyftet badgen är min!

Idag fick jag min ansökan beviljad. Jag har fått min badge för Digitala skollyftet. Den gör sig bra på min hemsida.

Tack oh, tack Kristina Rilbe som gjorde det möjligt. Det är ett dessutom ett spännande utvecklingsförslag hon ger mig.  Att prova i min verksamhet, med mina elever. Alla som känner mig vet att jag gillar estetiska uttryckssätt:) Det finns bra appar som jag kunde använda för att utföra det hon föreslår.

Så här lyder hennes motivation:

Motivering

 

Denna dag kommer för alltid att vara ihågkommen av helt andra skäl för mig, och hela svenska folket. Jag ryser bara jag tänker på vad som hänt i Trollhättan idag. I Finland har man tydligen börjat jobba mer förebyggande med elevhälsa. Polisen söker även aktivt efter signaler på hot om våldsdåd på nätet, efter att de haft liknande händelser i Finland men med betydligt fler offer på skolorna.
Jag hoppas att det hörsammas i Sverige med, för en elevhälsa som hjälper ungdomar som mår dåligt har alla nytta av.

Läsning på modersmål

I, under mina studier vid Högskolan Dalarna om språkutvecklande undervisning har det nästan bankats in, i alla fall är de vetenskapliga texterna eniga när de gäller en rad områden.
Bland annat bör undervisningen för SVA elever utgå från elevernas förförståelse, kunskaper och eleven bör gå från att tala och läsa sitt modersmål till att tala och därefter skriva på det nya språket.

Eleverna lär sig bäst ett nytt språk om de får stöttning av modersmålet. Av Sara Persson, en kollega på nätet, har jag fått inspirationen till att ge elever möjligheterna att läsa samma text på svenska och modersmålet. Hon har böckerna på två språk och eleverna ”tvillingläser”. Jag har löst det på ett annat sätt. När vi inte har modersmålslärare i klassrummet, får man göra det bästa man kan. Vi är lyckligt lottade att vara en 1:1 skola, så alla elever kan själv välja vilket/vilka språk eleven vill lyssna på, översätta ord, meningar till på den egna lärplattan.

Den här lektionen hade jag lagt en länk på Showbie till elverna så de kunde se och lyssna till berättelsen ”Noras pulka”. Den länken måste de klistra in i ”Puffin browser”, annars kan man inte se bilderna och höra ljudet, den webbläsaren kan läsa ”Flash-player” filer.

Jag spelade upp lite av texten på lite olika språk och vi skrattade gott åt hur det låter. Den somaliska uppläsaren betonar verkligen STORA snöflingor och Sviiiisch låter olika på olika språk!  Tyvärr finns inte berättelsen på kinesiska, flamländska och Tigrinja, det hade jag också behövt! Som tur är kan många elever engelska. Att vi har nordsamiska som ett språk i kommunen och att det hörs så olikt från svenskan var också något vi talade om, lyssna på. Att vi har samisk kultur, traditioner och språk i vår kommun.

När jag gått igenom hur de skulle göra fick de gå in på Showbie, läsa och följa instruktionen.

På Skolverkets hemsida, tema modersmål gjorde jag ett annat fynd. Då  våra elever läser ämnet bild var denna berättelse om Islams rika kulturhistoria, En resa genom Islams konst, för barn mellan 6-12 år på både Dari, persiska och svenska  toppen att kunna tipsa elever om.

En Badgeansökan och 100 inlägg på bloggen

Idag ansökte jag om en badge från Digitala skollyftet.

Jag hoppas detta kvalificerar mig till en!

Det här är blogginlägg nummer 100. Mig vara glad!

Educreations och formativ bedömning

I ett tidigare inlägg skrev jag så här:
Idag loggade eleverna in på hemsidan Educreations och tittade på ”filmen” jag gjort om verb, där jag skriver meningar och ritar kompletteringar (en klocka för tid, ett hus för plats och en streckgubbe för person). Jag berättar samtidigt som jag ritar och skriver om ordföljd, att alla de ovan kan komma först i en mening. D.v.s. spetsställning av subjekt eller adverbial i meningen, att alla tre kan finnas i fundamentet.

Jag fick en respons på en gång i frågorna som kom efter att eleverna sett den drygt 4 minuter långa inspelningen. Frågor om innehållet i mina meningar. Vi pratade om, återigen, att verbet alltid kommer på andra plats i en huvudsats. Jag tyckte att det blev bra frågor och diskussioner med eleverna om meningarnas innehåll och form.
En elev skrev av alla mina meningar.

När jag frågade vad eleverna tyckte om min film, sa flera att de tyckte det var en bra hjälp.

En blogg för reflektion

Nu är det snart två år sedan jag började skriva på min blogg. Tack vare det #digitalaskollyftet. För mig har den inneburit att jag personligen får reflektera över min undervisning samt att jag dokumenterar den oftare än vad jag skulle ha gjort utan min blogg.

Jag har via bloggen, och för att jag alltid lägger mina blogglänkar på Twitter, fått kontakt med så många människor som jag aldrig skulle ha haft annars. Det är tex: en mediapedagog på UR, läromedelsförfattare och författare till böcker, journalister, bokförlag (Vilja förlag som skickade böcker som jag kan använda med mina elever, en glädjekälla utöver det vanliga!) och alla fantastiska kollegor där ute som skickar hejarop och applåderar.

Bloggandet leder inte till många hejarop på hemmaplan, utom från kollegor och speciellt en kollega, Ingela och till dig säger jag heja heja heja tillbaka! En av våra politiker i Sorsele kommun följer mig. Det är också glädjande:)!

Jag har lärt mig så mycket av att vara en ”medial person” och tror att det gör mig till en bättre pedagog. Jag lyfter blicken, ställer mer krav och vet mer om vad som är förankrat i forskning och inte. Jag vet vad jag eftersträvar i min undervisning och strävar mot det målet. Ett sätt är att utbilda sig, mig mer. 45 högskolepoäng i svenska som andraspråk är alldeles för lite för detta viktiga uppdrag.

De timmar jag lagt ner på min blogg har helt klart varit värt det. Men att förändra tar tid. Jag får börja i mitt eget klassrum. Med mina elever.

Det blev mycket ”jag och mig” i denna text. Väldigt oSorselianskt. Ja, ni ser vad en blogg kan göra med en’!

En som beskriver en liknande resa men på en annan och betydligt högre nivå, är Malin Söderberg som berättar om det på Västerbottens pedagogiska blogg.

”Jag vill inte läsa nyheter”

”Jag vill inte läsa nyheter” sa en av mina elever när jag ville tipsa dem på sätt och platser där de kan öva på sin svenska på fritiden. Det är viktigt att elever gör just det, lyssnar och läser på annan tid än på skoltid. Jag frågade inte eleven varför hen inte ville läsa nyheter men jag drog egna slutsatser. Kommer man till Sverige och har lämnat ett krig, vill man kanske inte läsa om det, även om det sker i ett annat land än hemlandet.
På platser som ”Klartext” där man kan lyssna på nyheter på lätt svenska, eller om eleverna läser den lättlästa tidningen 8 sidor på nätet (som även går att få höra på fler språk än svenska) så är det många nyheter om våld och krig, för det är ju så världen ser ut idag. Ett gott alternativ kan vara Sydsvenskans miniblad, där nyheterna är skrivna på enkel svenska och det finns ett bra uttal på talsyntesen.

Desto roligare hade eleverna åt serien ”Vi ses, vi hörs”. (Det ryktas om att det ska komma en liknande serie mer riktad mot ungdomar. Du får gärna fråga någon av UR:s medarbetare hur långt borta det är i tiden?!) Vi ses, vi hörs finns på Youtube och jag visade även ett filmavsnitt från Djungelboken på Barnprogrammen i SVT. Det finns en sådan app att ladda ner. Som bara visar barnprogrammen. Jag berättade även att en av tolkarna, vi använder tolkar vid vissa samtal med eleverna, gav mig och eleven tipset: Vill du lära dig svenska? -se på barnprogram. ”De talar lite mer enkelt och långsamt” menade tolken. Djungelboken har många saker som stöttar språkinlärning. Som en av eleverna sa när jag visade att på filmen textades allt som sades ”det är bilder också, då förstår man bättre”. I ett tidigare blogginlägg ger jag mer tips på filmer och böcker man kan se och läsa på Språkintroduktion.
Det är viktigt att utveckla elevernas kognitiva förmåga och utmana dem i språket och det gör jag i min undervisning. Men jag anser att motivation också är viktigt. En rolig film som man förstår kan ge nog så mycket även om den är lite barnslig! Eller barnslig? Många gånger är barnfilmer allt annat än det.

Vi ska, lite längre fram på läsåret, läsa sagor vilket är en genre som är bra att använda för många gånger kan eleverna ha förförståelse om en saga vi läser på svenska för de har läst eller hört den i det egna hemlandet. Eleverna har ofta en tradition av berättande med sig i bagaget och kan känna igen berättandets struktur.
Därför tipsade jag även på några av mina favoriter från UR:s sidor till eleverna. Som filmen om morbror Tommy.
Tommy är inte som de andra morbröderna och Lill Zlatan är en tjej. Det finns mycket att ta upp om denna berättelse gällande vilka normer som råder i samhället.
Här har jag gjort en liten länk till 1 minut ur sagan. Från UR:s hemsida.

Väder

 

Idag talade vi om väder, vad uttrycken vi använder på svenska betyder. Jag berättade också att det är en sak vi svenskar ofta talar om. Eleverna skrev begreppen, orden på somaliska och persiska. Vi hade -10 grader kallt i morse. Det är mycket kallt tycker mina elever men inte jag. Jag tycker att när det blir -30 grader, då är det mycket kallt. Allt handlar om vad man har för förförståelse.

Eleverna undrade också varför de skulle skriva på sitt eget språk. Det skall synas att vi har många språk på vår skola, svarade jag! Språk är fantastiska.

Jag får läsa vad som står på bilderna med eleverna ser jag! Vi hann inte det idag:)

Materialet kommer från Margareta Mörlings bok på lätt svenska. Den heter ”Omvärldskunskap”.