Flyttar till Moobis!

Jag flyttar mina sidor till vindelalvan.moobis.se för det blir bättre för mig! 🙂

Annonser

En kollega på Språkintroduktion

Sara Mörtsell, som jobbar på SPRINT gymnasiet, beskriver sin och kollegornas arbetssituation som lärare för nyanlända elever. Spridningen, när det gäller kunskapsnivåerna hos eleverna, är inte olik våra elevers kunskapsnivåer. Skillnaden hos oss är att de alla går i samma klass. Jag kan hålla med Sara om att det är spännande, svårt, utmanande och givande att undervisa dessa elever. Det är komplext när de kommer från, inte bara olika länder, utan även olika världsdelar. Det gör att vi lär varandra (inte minst de mig) om språk, kultur och traditioner. De bär med sig många erfarenheter från de delar av världen som de har bott i. Här kommer en länk till den film där Sara, andra kollegor samt elever från SPRINT gymnasiet i Stockholm medverkar.

Sara är en god inspiratör, ni som inte känner till Digitala skollyftet bör kolla upp vad det är:) via denna hemsida. Hennes blogg likaså. Som flyttat till ny adress ser jag:)

Kartläggning av nyanlända elever

I väntan på att Skolverket tar fram ett kartläggningsmaterial, och vi tyvärr inte har råd att köpa detta komplement (enligt Anniqa Ring Sandell @NCandraspråk, Nationellt centrum för andraspråk är det det, Linköpings material kompletterar det som kommer att bli Skolverkets kartläggningsmaterial ) som Linköping tagit fram, så får man göra bäst man kan. Länk.

Vi jobbar lite olika runt om i Sverige när det gäller kartläggning, det visar föreningen LISA tydligt i denna undersökning. Länk.

I min tjänst har jag viss del av min tid vikt för inskrivningssamtal och kartläggning av eleverna. Att detta måste få ta tid och göras löpande tror jag de flesta är medvetna om som jobbar med nyanlända elever. Den första kartläggningen görs för att få en uppfattning om eleverna, och på vår lilla skola börjar alla elever i samma grupp, på Språkintroduktion. (Om det inte visar sig att de redan har kunskaper i svenska, en del har bott en längre tid i Sverige då de kommer). Nivågrupperas gör de i ämnena matte och engelska.

Vi har på vår skola fått förmånen att ha Margareta Mörling som föreläsare vid 2 tillfällen. Utifrån hennes erfarenheter gjorde vi en struktur för hur inskrivningssamtal och kartläggning bör göras , t.ex. vikten att skilja på analfabeter och litterater. Vid ett studiebesök på SPRINT gymnasiet, Stocholm fick vi mer idéer och kunskap om hur de gör kartläggningar i form av ”intest” när eleven kommer och ”uttest” när de ska vidare.
I vårt län, Västerbotten har det tagits fram material, och länsstrategiska riktlinjer för hur ett inskrivningssamtal kan se ut, samt kartläggningsmaterial för att kartlägga kunskaper i engelska och matematik. Vi, på Älvbrinken, har valt att plocka bort frågorna om elevens familj vid det inledande samtalet, när eleven är ett ensamkommande flyktingbarn. De frågorna är ofta traumatiserade. När eleven själv väljer att berätta, så kan det kompletteras. Vi frågar om skolbakgrund och vilka ämnen de läst och en öppen fråga om hur skolsituationen varit i det land de studerat i. Bara den frågan kan ge svar som gör att jag som pedagog får en tung dag.
Materialet för kartläggning av matematik, som finns framtaget för nyanlända elever, kräver stöd av modersmålslärare. Detta har vi inte alltid, rättare sagt fram till detta läsår, aldrig haft tillgång till. Vi gör kartläggningarna med eget material. Vi har tre grupper, nivåer för engelska och matematik som följer grundskolans nivåer 1-3, 4-6, 7-9. Kartläggningar för att nivågruppera eleverna sker av ämneslärare. Länk.

På tal om det så finns det här en avhandling om tvåspråkig matematikundervisning. Länk.

I den inledande kartläggningen är vi ofta 2 pedagoger, eftersom vi även spelar in eleverna.  Elevens kunskaper i svenska, omvärldskunskap, kunskap om tid, siffror samt förmåga att läsa en text på både svenska och modersmål, (eller det starkaste andraspråket) kartläggs. Lite längre fram i undervisningen, får eleven göra en tidslinje och berätta det eleven vill om sitt liv fram till dagens datum.
Besök på andra lektioner som hemkunskap, bildlektioner och idrott sker också för att vi ska kunna skapa en så god bild som möjligt av elevers förkunskaper. Bilder från de lektionerna är bra att ha även vid utvecklingssamtal.

Språkintroduktion

Ny grupp, och två pedagoger på varje lektion.

Nu, efter jullovet, har vi slagit ihop 2 klasser som studerar på Språkintroduktionsprogrammet på vår gymnasieskola, Älvbrinken. Det betyder att vi är minst 2 pedagoger på 17 elever, vid varje lektion. Eleverna är allt från alldeles nyanlända i vårt land till de som studerat drygt 2 terminer. För oss lärare är detta en riktig utmaning! Det är stor spridning på kunskaper, traditioner och förförståelse i, och för studier.  Eleverna kommer från Uganda, Nigeria, Syrien och Afghanistan. Vi har 2 studiehandledare som studiehandleder på arabiska och dari, ungefär en tjänst som omfattar 50% på dem båda. De finns dels för enskilda elevers räkning och som studiehandledare för den större elevgruppen.

Jag skriver på denna blogg, om sådant som jag hade önskat att det funnits mer av när jag började 2009. Det är ett ständigt lärande detta yrke, och det finns  duktiga pedagoger som planerar, genomför väldigt professionella lektioner. Inte sällan är det mesta av materialet egentillverkat för läraren vet av erfarenhet och via undervisning och bedömning vad eleverna behöver.  Men, någon gång är vi alla nybörjare och då kan det vara skönt med lite enkla och konkreta tips från verkligheten.

På min egen önskelista finns en kurs i wordpress,  men jag har inte riktigt fått gehör för det.

Nationella läsdagen blev internationell

I arbetslaget på min gymnasieskola hade vi bestämt att vi skulle ha ett lästema på Nationella läsdagen i år. Vi brukar vanligtvis ha teman där alla elever på skolan medverkar, men denna gång ville vi anpassa läsningen till elevernas språkliga nivå i svenska.

Jag hade planerat för att ha 4 olika stationer i Språkintroduktionsgruppen. Det var en dikthörna, en digital hörna, att läsa en bok hörna samt ett kapitel från en kapitelbok som ”storbok” på väggen. Sidorna ur boken var uppförstorade till A3 format.

I dikthörnan skulle eleverna läsa dikter och skriva ner två dikter de tyckte om. De fick även skriva en själv, gärna på sitt hemspråk. Jag hade mallar till uppgiften ”att skriva en dikt”, som till exempel: gör en ”4 rading” med ord som du tycker är vackra. Jag hade många olika diktböcker (privata) men hade även beställt hem, via vårt bibliotek, i stort sett alla Mårten Melins diktböcker. De blev mycket uppskattade.

I den digitala hörnan hade jag samlat länkar på ett worddokument. Det var alfabets- och vokalövningar, Digitala spårets övningar, samt sidor till andra klasser där nyanlända elever bloggar och berättar om sina studier. Jag hade även med länkar till de underbara sagorna (som @Lappkullan tipsat om) på UR play. Tex sagan om Ellen som finns på UR:s hemsida. Länk.

Till ”kapitelboken” på väggen, som var första kapitlet ur boken ”Så sjukt kär” av Mårten Melin hade vi olika ”uppdragskort”. Det var uppgifter som: hitta fem frågor i, och skriv egna frågor till texten, ”sammanfatta kapitlet” eller hitta 10 substantiv och skriv dem i alfabetisk ordning. Några fick även frågorna som finns som arbetsblad till boken på Nypon förlag. Detta är en bok som värderats som en Lixbok på nivå 10, tämligen lättläst, så nästan alla elever kunde använda vårt material.

Då båda mina kollegor som jag skulle jobbat med på läsdagen blev sjuka vid det första tillfället, så ville jag gärna göra samma sak en gång till. Vi ”bokade” 2 lektioner och var då 3 pedagoger på 17 elever.
Det gick jättebra. Eleverna hade inte hunnit med alla ”stationer” den första gången. Allt var ju planerat, så kollegorna kunde bara ”hoppa in”.

Denna gång utökade jag med en station till, att läsa en bok tillsammans med några av eleverna. Jag valde ”Aldrig förlåt” av Mårten Melin som jag fått tips om på Twitter. Jag började med att eleverna fick svara på frågor som:
-varför heter boken ”Aldrig förlåt?”
-varför har illustratören valt en svart färg på omslaget?
-vad betyder svart färg för dig?

Eleverna fick därefter läsa en sida var, medan jag spelade in hur de läste. Vi samtalade om ord, hittade synonymer, diskuterade innehållet och därefter fick nästa elev fortsätta.
För mig var det ett guldläge, att kunna jobba med lästrategier och kartlägga eleverna samtidigt.  Efter lektionen sa båda kollegorna att ”Så här måste vi göra fler gånger”

Av arbetsmaterialet framkommer det att även eleverna tyckte om lektionsupplägget. Nästa gång ska jag ha planerat in en exit ticket också!

Material till läsning i Språkintroduktion

Material till läsning i Språkintroduktion