Kategoriarkiv: Kartläggning av elever

Test pågår!

Test i sal 8 på Vindelälvsskolan Sorsele idag!

Annonser

Summativ bedömning blir formativ

GrupparbeteEn Youtube film som  jag tankemässigt utgått ifrån när jag planerat att undervisa mina elever om bedömning är denna med Tommy Lucassi. Hans blogg ligger på Pedagog Stockholm. Tommy använder en metod som han berättar om i denna film. Han kallar metoden för ”Provfri undervisning”. Jag har skrivit om den filmen i ett tidigare inlägg.

Provdrift undervisning. Det är inte så att jag planerar att sluta med prov, men jag vill att mina elever ska veta mer om vad vi lärare bedömer, och hur vi tänker när vi bedömer. Att eleverna ska veta vad de blir bedömda på. Med tanke på att många av mina elever inte studerat, och inte gått i en skola liknande vår skola i Sverige, så är det en trygghet för dem att veta vad de ska prestera. De behöver få en förståelse, en ram och ett innehåll så att de har lättare kan veta vilken kunskap det är de ska sträva mot.

Skoluppgiften jag undervisat om i detta fall är att de ska träna på att skriva ett informellt brev. De ska veta hur ett brev skrivs (genrer) och vilket innehåll ett brev brukar, ska innehålla för att vara ett korrekt brev. Jag vill även att de ska veta hur ett brev bedöms om man skriver ett brev på Nationella provet, SFI B nivå.

Eleverna får först se en liten film om att skriva brev. Jag har länkat till en youtube sida från min blogg, där jag har sidor som kan hjälpa och stötta eleven. Många kan formen för att skriva brev, men de kan behöva veta hur vi skriver brev i Sverige.

Hur ska de veta vad som är ”rätt” och vad som bedöms? Jag visar det genom att kopiera upp olika texter ur SFI bedömningsmaterial, från en äldre upplaga av provet. Jag tar med bedömningsanvisningarna som Skolverket har gett till oss lärare som ett bedömningsunderlag, men utelämnar betyget. Utifrån det skriver jag egna bedömningsmallar, med betygssteg och krav på innehåll för det brev de ska undersöka. Bedömningarna utgår från exempelbreven från Skolverket där de bedömts enligt betygsgraderna, och betygen F-A.   Läs mer

Appar och instruktion på svenska i SVA

imageDenna termin, våren -16, har jag fått i uppdrag att organisera lite av verksamheten med appar och språkutvecklande undervisning i vår förberedelseklass på 7-9:an i Vindelälvsskolan, Sorsele.

Jag har gjort en beställning på appar hos våra IT pedagoger, teknikerna på skolan. Eleverna kommer att få börja med att använda den Gmail adress de fått. Därefter ska de använda apparna Google docs och registrera sig på Showbie. Alla klasser jag undervisar i har en egen klasskod på Showbie. Alla elever kan se vad jag lägger ut, men det eleven lägger in till mig, kan bara jag se. Jag börjar med att undervisa om hur dessa appar fungerar och att eleverna kan nyttja dem.

Den första lektionen för denna termin som jag hade med den grupp som kommit lite längre i språket, de eleverna fick skriva ett brev till mig. Brevet de skrev har jag gjort en analys av, och ett positionsschema. Det använder jag som formativ bedömning, vad är närmast att utveckla. För att få tid att prata med eleverna, en och en, om vad de bör träna på härnäst, så har jag tänkt att under tiden jag pratar med en elev så ska de andra få se och lyssna på en muntlig instruktion som jag gjort via appen Telagami. I meddelandet talar jag om att de ska gå in på Showbie, och skriva den 1 minut långa diktamen som jag lagt där till dem. Det de hör ska de först skriva ner för hand, och därefter i ett Google dokument som de ska dela med mig. När man delar ett dokument i Google drive kan både eleven och läraren skriva i dokumentet, samtidigt. Texten från diktamen kan vi därefter jämföra, i en form av dictogloss.

image

 

Läs mer

Bedömning av och med SFI prov

imageJag gör bedömningar av elevernas texter med hjälp av SFI prov. Proven är relativt snabbrättade och mäter flera förmågor samtidigt. De är vetenskapliga och genomarbetade och många har ett gott förtroende för dessa tester. Det förtroendet, för testerna, finns även bland eleverna. Ibland behövs ett test för att det ska bli tydligt var i språkutvecklingen en elev befinner sig.

Mest av allt skulle jag vilja ha en läroplan med kunskapsmål för Språkintroduktionselever, men en sådan läroplan finns inte idag. Vi jämför kunskapsmål mot årskurserna i grundskolan, vilket inte stämmer med den kognitiva utvecklingsnivån för mina elever.

Jag vet att det inte är enligt de läromål mina elever bör arbeta mot, i Lgr 11, men jag tycker de är bra för att bedöma,  formativt, vad eleven behöver träna mer på. Vi  använder således SFI testen inte bara som nivågrupperingar utan även för att prata om olika genrer samt visa elever hur lärare kan bedöma texter, och hur man gör när man skriver olika texter. Tex ett brev. På vilket sätt bör ett brev skrivas på och hur vi bedömer en text de skrivit. Tillsammans med elverna tittar vi på om det finns verb, konjunktioner, tidord o.s.v.

Om de inte får jämföra sina texter mot något, se vad som är ”facit” så är det svårt att beskriva vad de skall uppnå för nivå.

Genom att de får jämföra den egna texten med texter skrivna av SFI elever, som bedömts av andra lärare, provkonstruktörer blir det en adekvat bedömning och en diskussion om genrer, innehåll, grammatik och performans.

Dagens exit ticket från några av eleverna. Förmågan var att analysera en text. Kunskapen att behärska ordföljd.
image

Elevledda utvecklingssamtal

Med individen i åtanke behövs många olika läromedel

Med individen i åtanke behövs många olika läromedel

 

God man och elevFörmågor och bildstöd
Vid utvecklingssamtalet i år utgick jag från kunskapsmålen i den mer lättlästa läroplanen. InfoMedia. Ämneslärarna, som mina elever studerar hos, ombads att välja ut 2 kunskapsmål eleverna uppnått och ett de skulle träna mer på. Informationen fylldes i en matris, av eleven. I matrisen hade jag gjort plats så att eleven själv skulle skriva om de uppfyllda målen (2 *) och en önskan, något de ombads av läraren att jobba mer med. Eleverna fick skriva ner på matrisen vad lärarna bedömt. Flera tyckte att matrisens utrymme var för litet, eller att språket var för komplicerat så de gjorde egna system för att sammanfatta, skriva om texten med egna ord. Då många av eleverna kommit olika långt i ämnen som matte, bild, hemkunskap och idrott så blev matriserna väldigt olika och individanpassade. Vi samtalade i omgångar, om uppfyllelse av målen, och det var tur att jag hade börjat samla in lärarnas omdömen relativt lång tid innan själva utvecklingssamtalet skulle ske. Det tog tid, men blev bra samtal och gav även eleverna insikt om nästa steg i undervisningen. I+1.

Vid utv.samtalet var de 4 elever åt gången tillsammans med God man och ev. studiehandledare, medan jag gick runt och lyssnade och svarade på frågor.
Efter samtalet fick Godemännen fylla i en utvärdering om 2 saker som varit bra med samtalet och 1 sak som kunde bli bättre till nästa gång. Jag såg bara vinster med detta sätt att genomföra samtalen och har en önskan om att göra det även nästa gång med de elever som kommit så långt i sin språkutveckling att de kan berätta om sin egen kunskapsutveckling. Jag njöt av att höra vilka samtal om skolan som blev följden av arbetssättet, och eleverna växte med uppgiften och var betydligt säkrare då de ägde sina egna samtal.
image

Kartläggning av nyanlända elever

I väntan på att Skolverket tar fram ett kartläggningsmaterial, och vi tyvärr inte har råd att köpa detta komplement (enligt Anniqa Ring Sandell @NCandraspråk, Nationellt centrum för andraspråk är det det, Linköpings material kompletterar det som kommer att bli Skolverkets kartläggningsmaterial ) som Linköping tagit fram, så får man göra bäst man kan. Länk.

Vi jobbar lite olika runt om i Sverige när det gäller kartläggning, det visar föreningen LISA tydligt i denna undersökning. Länk.

I min tjänst har jag viss del av min tid vikt för inskrivningssamtal och kartläggning av eleverna. Att detta måste få ta tid och göras löpande tror jag de flesta är medvetna om som jobbar med nyanlända elever. Den första kartläggningen görs för att få en uppfattning om eleverna, och på vår lilla skola börjar alla elever i samma grupp, på Språkintroduktion. (Om det inte visar sig att de redan har kunskaper i svenska, en del har bott en längre tid i Sverige då de kommer). Nivågrupperas gör de i ämnena matte och engelska.

Vi har på vår skola fått förmånen att ha Margareta Mörling som föreläsare vid 2 tillfällen. Utifrån hennes erfarenheter gjorde vi en struktur för hur inskrivningssamtal och kartläggning bör göras , t.ex. vikten att skilja på analfabeter och litterater. Vid ett studiebesök på SPRINT gymnasiet, Stocholm fick vi mer idéer och kunskap om hur de gör kartläggningar i form av ”intest” när eleven kommer och ”uttest” när de ska vidare.
I vårt län, Västerbotten har det tagits fram material, och länsstrategiska riktlinjer för hur ett inskrivningssamtal kan se ut, samt kartläggningsmaterial för att kartlägga kunskaper i engelska och matematik. Vi, på Älvbrinken, har valt att plocka bort frågorna om elevens familj vid det inledande samtalet, när eleven är ett ensamkommande flyktingbarn. De frågorna är ofta traumatiserade. När eleven själv väljer att berätta, så kan det kompletteras. Vi frågar om skolbakgrund och vilka ämnen de läst och en öppen fråga om hur skolsituationen varit i det land de studerat i. Bara den frågan kan ge svar som gör att jag som pedagog får en tung dag.
Materialet för kartläggning av matematik, som finns framtaget för nyanlända elever, kräver stöd av modersmålslärare. Detta har vi inte alltid, rättare sagt fram till detta läsår, aldrig haft tillgång till. Vi gör kartläggningarna med eget material. Vi har tre grupper, nivåer för engelska och matematik som följer grundskolans nivåer 1-3, 4-6, 7-9. Kartläggningar för att nivågruppera eleverna sker av ämneslärare. Länk.

På tal om det så finns det här en avhandling om tvåspråkig matematikundervisning. Länk.

I den inledande kartläggningen är vi ofta 2 pedagoger, eftersom vi även spelar in eleverna.  Elevens kunskaper i svenska, omvärldskunskap, kunskap om tid, siffror samt förmåga att läsa en text på både svenska och modersmål, (eller det starkaste andraspråket) kartläggs. Lite längre fram i undervisningen, får eleven göra en tidslinje och berätta det eleven vill om sitt liv fram till dagens datum.
Besök på andra lektioner som hemkunskap, bildlektioner och idrott sker också för att vi ska kunna skapa en så god bild som möjligt av elevers förkunskaper. Bilder från de lektionerna är bra att ha även vid utvecklingssamtal.