Kartläggning av nyanlända elever

I väntan på att Skolverket tar fram ett kartläggningsmaterial, och vi tyvärr inte har råd att köpa detta komplement (enligt Anniqa Ring Sandell @NCandraspråk, Nationellt centrum för andraspråk är det det, Linköpings material kompletterar det som kommer att bli Skolverkets kartläggningsmaterial ) som Linköping tagit fram, så får man göra bäst man kan. Länk.

Vi jobbar lite olika runt om i Sverige när det gäller kartläggning, det visar föreningen LISA tydligt i denna undersökning. Länk.

I min tjänst har jag viss del av min tid vikt för inskrivningssamtal och kartläggning av eleverna. Att detta måste få ta tid och göras löpande tror jag de flesta är medvetna om som jobbar med nyanlända elever. Den första kartläggningen görs för att få en uppfattning om eleverna, och på vår lilla skola börjar alla elever i samma grupp, på Språkintroduktion. (Om det inte visar sig att de redan har kunskaper i svenska, en del har bott en längre tid i Sverige då de kommer). Nivågrupperas gör de i ämnena matte och engelska.

Vi har på vår skola fått förmånen att ha Margareta Mörling som föreläsare vid 2 tillfällen. Utifrån hennes erfarenheter gjorde vi en struktur för hur inskrivningssamtal och kartläggning bör göras , t.ex. vikten att skilja på analfabeter och litterater. Vid ett studiebesök på SPRINT gymnasiet, Stocholm fick vi mer idéer och kunskap om hur de gör kartläggningar i form av ”intest” när eleven kommer och ”uttest” när de ska vidare.
I vårt län, Västerbotten har det tagits fram material, och länsstrategiska riktlinjer för hur ett inskrivningssamtal kan se ut, samt kartläggningsmaterial för att kartlägga kunskaper i engelska och matematik. Vi, på Älvbrinken, har valt att plocka bort frågorna om elevens familj vid det inledande samtalet, när eleven är ett ensamkommande flyktingbarn. De frågorna är ofta traumatiserade. När eleven själv väljer att berätta, så kan det kompletteras. Vi frågar om skolbakgrund och vilka ämnen de läst och en öppen fråga om hur skolsituationen varit i det land de studerat i. Bara den frågan kan ge svar som gör att jag som pedagog får en tung dag.
Materialet för kartläggning av matematik, som finns framtaget för nyanlända elever, kräver stöd av modersmålslärare. Detta har vi inte alltid, rättare sagt fram till detta läsår, aldrig haft tillgång till. Vi gör kartläggningarna med eget material. Vi har tre grupper, nivåer för engelska och matematik som följer grundskolans nivåer 1-3, 4-6, 7-9. Kartläggningar för att nivågruppera eleverna sker av ämneslärare. Länk.

På tal om det så finns det här en avhandling om tvåspråkig matematikundervisning. Länk.

I den inledande kartläggningen är vi ofta 2 pedagoger, eftersom vi även spelar in eleverna.  Elevens kunskaper i svenska, omvärldskunskap, kunskap om tid, siffror samt förmåga att läsa en text på både svenska och modersmål, (eller det starkaste andraspråket) kartläggs. Lite längre fram i undervisningen, får eleven göra en tidslinje och berätta det eleven vill om sitt liv fram till dagens datum.
Besök på andra lektioner som hemkunskap, bildlektioner och idrott sker också för att vi ska kunna skapa en så god bild som möjligt av elevers förkunskaper. Bilder från de lektionerna är bra att ha även vid utvecklingssamtal.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s