Den 30 november höll Skolverket en information om den ändrade kursplanen i SFI.
Den nya kursplanen börjar gälla redan från den 1/1 2022 och nya prov måste beställas som man kan få tillgång till, den 15 januari.
Elev som studerat under 2021 efter den gamla kursplanen skall bedömas efter den nya kursplanen från och med nyåret.
De visade exempel på hur ändringarna kunde se ut.
Hej!
Här är mina bloggar, som är till för att stötta mina elever. Om det kan hjälpa någon annan, blir jag bara glad.
Svenska som andraspråk, SVA i Sorsele
Jag har blivit intervjuad av en blivande lärare, som tidigare var min kollega. Hon frågade hur jag använder kultur och kreativa estetiska processer inom undervisningen i svenska som andraspråk tillsammans med digitala verktyg samt elevernas möjlighet att reflektera över sitt lärande.
Det fick mig att prata om och själv tänka tillbaka och reflektera över en rad olika lektioner jag haft genom åren. Mina undervisningsmetoder var danade från en lärarutbildning inom tidigareår. Via den fick jag med mig många kreativa uttryckssätt inom ämnena bild, drama och musik via min lärarutbildning.
Martina, hon som intervjuade mig, frågade hur eleverna reagerat på mina metoder och jag minns speciellt en elev, som hade en god studiebakgrund och som vägrade göra det jag planerat för. Att måla till musik. Han ansåg att det inte var undervisning.
Under vårt samtal insåg jag själv att många gånger när elever t.ex. får måla fritt till musik och gestalta vad de ser inom sig via målandet av en bild kommer det många gånger berättelser från något de varit med om, eller som de har kärt och de tankarna och berättelserna leder till att vi får större kunskap om varandra.
Lektionerna som ovan blir ofta meditativa, de får ett tillfälle att gå in in i sig själva. En av dessa lektioner minns jag för resten av mitt liv. En pojke från Mongoliet målade svarta runda ringar på det vita papperet, på den andra sidan av papperet var det bara svart färg med små vita ringar kvar. Jag bad dem, eleverna, skriva till bilder med inledningen ”Det kunde ha varit, det kunde ha varit .. men det var..” och sedan läsa upp det.
Eleven sade: det kunde ha varit det svarta på det vita, det kunde ha varit det vita på de svarta men det var historien om mitt liv.
När det gäller läsning och avkodning så har denna termin en kollega, Karin Edvinsson som läser till speciallärare, gjort sin uppsatsstudie i ”mitt klassrum”. Hon har gjort tester i en större grupp samt valt ut en mindre grupp och undervisat dem. Testerna har visat på elevers styrkor och svagheter. Hennes resultat blir det intressant att ta del av.
Kommande vecka går ALLA våra 19 elever ut på PRAO i tre dagar tack vare min förstelärarkollega Ida Forsberg som är lärare i SVA/Matte/No (jepp, ni kan tänka er vilken resurs en sådan kollega är!:). De flesta eleverna har ordnat sina praktikplatser själva. En del av eleverna kom i höstas, och språket är inte så utvecklat än. Vi är en liten kommun med nära mellan människor och hjärtan så de klasskompisar de har som arbetar en del extra på fritiden har ordnat praktikplatserna till sina kompisar och lovat stötta dem.
Något mer spännande som händer veckan därpå är att vi får en forskare på besök. Han heter Andreas Nuottaniemi och arbetar på Umeå universitet. Han har valt ut vårt IM gymnasium, samt en annan IM skola, för att göra forskning på hur eleverna och vi lärare ser på vikten av modersmålet som hjälp i undervisningen. I alla fall har jag uppfattat studien så. Efter den inledande veckan återkommer han till våren och ska följa vårt arbete under 5 veckor.
He som hänn he hänn hänna, i alla fall nalta!
Vi arbetar just nu i mitt klassrum med att skriva dialoger med utgångspunkt utifrån karaktärerna i boken ”Kärlek är ett substantiv” skriven av Johanna Immonen.
EN PP med bilder att diskutera utifrån.
Vi har läst och diskuterat och arbetat med många lärandemål med stöd i boken. Det finns även ett arbetshäfte till den. Arbetet med att skriva dialoger har förberetts väl och nu när eleverna vet vad som förväntas av dem får jag också skörda frukterna! Jag njuter av att se att eleverna arbetar hårt och tack vare att de behöver kommunicera för att klara ”dialoguppgiften” så talar de mycket svenska med varandra.
-Jag har läst till kapitel 11, säger en elev stolt, hur många har du läst?
I vår kommun har vi haft en Introduktionskurs för studiehandledare.
I min kommun Sorsele arbetar två heltidsanställda studiehandledare, samt en person på en extratjänst.
Som samordnare av nyanländas lärande är jag studiehandledarnas arbetsledare och vi gör ett schema utifrån elevbehov och ändrar dessa scheman tre gånger per termin.
Vår Introduktionsutbildning anser jag gav studiehandledare ”råg i ryggen” och kunskap om sin egen roll och betydelse.
Jag ser verkligen att de ständigt utvecklas i sitt yrke och de håller också på att vara grymma på att stötta oss kollegor i vad elever behöver.
Bevis för hur mycket utbildningen betydde såg jag nyligen vid ett tillfälle när jag undervisade en grupp med Språkintroduktionselever. Den elev min studiehandledare skulle stötta var inte närvarande denna dag. Då gick studiehandledaren omedelbart till en annan grupp.
Min tolkning: Studiehandledaren är inte assistent! Även om jag är hens arbetsledare, sitter rollen i ryggraden.
När jag vid den senaste schematräffen undrade om det hänt något intressant i jobbet svarar en av dem: ”det ger mig gåshud när jag får en aningen omotiverad elev att arbeta intensivt!”
Härligt!
#lyckaärattarbetamedstudiehandledare
Gymnasielärare i Svenska som andraspråk
Jag undervisar ofta elever som har olika språknivåer och studiebakgrund.
För att kunna fördela min tid bättre och för att elever skall få uppgifter på ”rätt” nivå, tar jag ofta hjälp av material på webben.
Jag lägger t.ex. ut egna ljudfiler. Det kan t.ex vara inspelningar på inledningar från böcker vi ska läsa. Jag låter eleverna lyssna & skriva ner det jag säger. Detta gör att jag kan få tid att läsa med en elev/elever som behöver extra stöttning medan de andra är upptagna med att lyssna och skriva.
Jag gör även QR koder och sätter upp dem i klassrummet så att elever lättare kan hitta uppgifter de behöver träna mer på.
En stor hjälp är tjänsterna Studi.se och Inläsningstjänst AB.
Mina hemsidor är dessa: svasorsele samt Älvbrinken bloggar.
På skolbloggen har jag lagt uppgifter elever skall göra t.ex. ett Google formulär eleverna ska fylla i, svara på frågor från vårt tema Politik & valet 2018.
Eleverna arbetar ofta tillsammans och diskuterar sig fram till ett svar. I det lärandet finns det mycket metaspråk.
Min eminenta kollega Anette Edvardsson, projektkoordinator för vårt utvecklingsprojekt inom Skolverkets riktade insatser för Nyanländas lärande har i Photoshop sammanställt den nyare formen av Kursplan & kunskapskraven i svenska som andraspråk i A3 format.
Ett fel har smugit sig in!
Det skall stå kunskapskraven i slutet av år 9 (inte år 6).
Mina elever arbetar just nu med Annelie Drewsens bok ”Dagboken” i den klass jag undervisar i på Språkintroduktion. Tack, Annelie Drewsen! Tack, för böckerna! Eleverna tycker översättningarna är jättebra!
Att leva som man lär? Igår hade jag som samordnare av nyanländas lärande och våra Språk- och kunskapsutvecklande SVA-lärare (SKUOR) en utbildning i hur man använder en video för stöttning som en gemensam kollegial planering. I form av One Shot Videos…
För att själv dokumentera hur jag arbetar med läsning i mitt klassrum, har gjort två små filmer om mitt tänk kring undervisningen. Mina inspiratörer till de metoder jag använder är bland annat Karin Rehman och Ann-Marie Körling.
Läsundervisningen börjar med att vi pratar om bokens utsida, valet av färg, är det en svensk bok? Jag berättade även att en del kompisar trodde jag fått böcker med ett religiöst inslag när jag lade ut en bild av boken Dagboken (som var en vinst vid en utlottning). Kanske vi i Sverige associerar röda böcker med sirlig text och ornament med det? Religion! Vidare frågar jag om namnet på författaren ”Drewsen” ett svenskt namn? Vad är ett förlag?
”Filmerna” handlar om att inleda läsning, att utgå från texten i modersmålet och med samtal. Eleverna får därefter först lyssna på en inspelad diktamen på svenska som jag lagt på Google Drive, av kapitel 1 i boken Dagboken. Uppläsaren av boken via ILT, den tjänst med inlästa böcker man kan lyssna på, Inläsningstjänst, talar fort. Dock, numera finns boken även i fulltext, det vill säga att eleverna även kan följa med i texten när den blir uppläst, vilket är helt perfekt!
Vi pratar och läser inte bara om innehållet i boken utan pratar även i klassen om hur vi tror att Annelie ser ut, och hur gammal hon är. Jag har efter kontakt med Annelie hämtat hem en bild och fått en beskrivning av henne (från författaren själv) där hon berättar om hennes yttre och inre egenskaper som jag kopplar till arbetet med personbeskrivningar.
Vi läser högt och diskuterar. Talar om ord & uttryck och texten berör. Ibland är de, orden och det som beskrivs riktigt hjärtskärande sant. In på livet på mina elever. Texterna om Tarek, som kunde vara min elev.
Det blir också många moment att berätta om funktionen i språket.
Instruktion till vikarie
Läsning av Läsförståelse av texten Familjen Åkesson som bor i Sorsele.
Saker att inleda texten med, diskutera kring, innan eleverna får texten.
Skriv gärna orden speciell och normal på tavlan.
Diskutera sedan ordet speciell, hur är man när man är speciell?
– och vad kan ordet normal betyda?
Är du eller någon annan ”normal”? I så fall, varför är du normal?
Är man mer normal i Sverige än i andra länder?
Jag har en fantastisk vikarie! Jag har fantastiska elever!
Fröken @VindelAlvan 