Ansvarsskyldighet. Vems fel är det att elever inte lär sig det de bör? Att elever inte får den kunskap de har behov av? Det är en fråga som ofta besvaras med: Det är lärarens fel! Eller, det är elevens fel!

Skolinspektionen har gjort en granskning på 15 skolor. De fastlägger att: Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven ska skolan anpassa undervisningen efter elevens behov. Detta kallas för extra anpassningar och skiljer sig från särskilt stöd, som är en mer omfattande åtgärd och därför ofta pågår under en längre tid.

Tillräcklig tid och kompetens är rektorns ansvar.
De ansvariga rektorerna har en avgörande betydelse för att elevernas behov av extra anpassningar ska tillgodoses. För att lyckas behövs riktlinjer och strukturer för kvalitetsarbetet kring särskilda anpassningar, samt en organisation där lärare och elevhälsa samverkar.

Under min VFU frågade jag många lärare om de ansåg att specialpedagogen/spec.pedagoger var en tillgång för läraren. Flera lärare ansåg att de hellre hade haft en kollega till, att det varit två pedagoger i klassrummet istället för att det fanns specialpedagoger att rådfråga. Under min egen lärarutbildning fick jag en inblick i det specialpedagogiska arbetet och vikten av att tänka att hur är varje elev en tillgång för resten av klassen? Där tror jag specialpedagogen har en väldigt viktig roll. Men, det är inte bara enkelt, detta med anpassningar för eleverna.

Om detta med individualiseringens dilemma samt om vikten av inkludering finns det två bloggar som jag anser är väl värda att besöka. Det är Specialpedagogerna Helena Wallbergs och Anna Bengtssons bloggar.

Helena Wallberg som bloggar under namnet Specialpedagogen, det inkluderande klassrummet, har bland annat föreläst om Formativ  pedagogik men även gett ut en lärobok i ämnet. Hennes film som jag länkat till, är en föreläsning, som hon kallar Från förmedling till förståelse, och i den tar hon upp några strategier hon anser att eleverna behöver för att klara skolarbetet. Helena har förutom föreläsningar, även fortbildning för lärare på skolor.

Helena skriver bland annat så här om Accountability, ansvarsskyldighet.

Accountability landar hos eleven eftersom det är eleven som inte funkar. Lösningen blir att sätta in extra anpassningar på individnivå utan att fundera över hur elevers förutsättningar både individuellt och på gruppnivå påverkas av skolans organisation, lektioners upplägg, gruppindelning, schematekniska lösningar, skolans metoder för att träna på det som är svårt och lärares bedömarkompetens för att ta några exempel. Tillämpningen av extra anpassningar utifrån individperspektivet gör att  accountability istället landar hos den individuella läraren. 

Att bedöma elevers läsförståelse

Jag ska inom mina studier i andraspråksforskning läsa och sammanfatta denna 350 sidor långa doktorsavhandling. Till 800 ord. Vi ska besvara tentafrågor gällande avhandlingens syfte och metod och om de överensstämmer med resultatet.

Detta har jag hittills kommit fram till.

Barbro Westlund ställde frågor till lärarna som är med i studien, hur de uppfattade olika begrepp inom läsförståelse och bedömning av läsförståelse. Hon observerade de medverkande lärarnas undervisning (i Kanada och Sverige). På detta sätt ville författaren få en djupare förståelse och skapa underlag för ett resultat som belyser hur lärarna undervisade i praktiken i läsförståelse. Hon ville även veta hur de bedömer elevers läsförståelse. Hon önskade på så sätt även få fram om det fanns olika uppfattningar om läsförståelse och bedömning i de båda länderna och vad de skilda uppfattningarna i så fall kunde bero på. (2013, s. 273)

Författaren menar att undersökningen visar att de kanadensiska lärarna inte bara har ett mer utvecklat metaspråk, om läsförståelse och bedömning, utan även beskriver hur de använder språket i sin undervisning. De Kanadensiska lärarna har även i större omfattning en dialog med eleverna i klassrummet om det läraren undervisar om. Hon pekar även på att när de svenska lärarna bedömer sina elever så betonar de bedömningen som en produkt, medan de kanadensiska lärarna betonar den som en process. När de kanadensiska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så talar de om hur eleven använder förståelsestrategier och hur eleverna reflekterar över sin förståelse, elevernas metakognition. När de svenska lärarna beskriver hur de bedömer sina elever så hänvisar de ofta till egenskaper hos sina elever, som att någon är ”som en professor” eller eleven har troligen dyslexi. (2013, s 251).

I övrigt har jag tänkt att min egen uppsats ska handla om genrepedagogik.

En lärande grop

Vid skolstarten denna termin tänker jag prata med mina nyanlända elever om motivation. I bilderna finns det många nya ord och viktiga verb. Men det är mest innehållet som intresserar mig. Utan motivation och tro på den egna förmågan kommer vi inte långt i vårt lärande. Vi har alla en rad gropar att kämpa oss upp ur. Dessutom är det vetenskapligt bevisat att om pedagoger tror på sina elevers förmåga att lära, kan de nå oanade höjder.

Jag ska tala om den ”lärande gropen” med elever jag ska undervisa. Jag ska undervisa i några elevgrupper fram till dess att mina heltidsstudier i svenska som andraspråk börjar. Min vikarie heter Jerker Bergström. Han har bland annat undervisat på SFI tidigare men även bott 10 år i Japan. Han kan mycket om att lära sig ett helt nytt språk, och bo i ett främmande land. I den elevgrupp han (och till en början) jag ska undervisa, är det i dagsläget 28 stycken elever. Gruppen kommer att delas upp så att antalet elever blir färre. Vi har nästan fördubblat antalet elever på vår skola mot förra hösten. Det behövs fler lärare så vill du komma och undervisa hos oss är du så välkommen! Det blir en spännande höst!

Motivation!

Ankungar som kämpar men alla kommer upp till slut!

Jag brukar säga att de, fågelungarna, är som mina elever, men alla kommer upp till slut!

Podcast

Malin Larsson

Jag brukar lyssna på podcast program på min telefon när jag promenerar till mitt arbete på morgnarna. Bland annat  program med och av lärarna Anna och Philip #ANNAOCHPHILIP. Dessa program är många gånger så inspirerande att jag tar med mig den energin de ger, in i min arbetsdag. Jag får inspiration av de lärare som medverkar. Ibland ger de personer de intervjuar uppslag till undervisning,  saker jag kan använda i mitt eget klassrum.

Det där med cred!

Jag hade en tanke, och bad om cred. Från andra lärare och kontakter i det kollegiala nätverket. Annelie skickade ett mail som gjorde mig rörd. Tack, verkligen tack Annelie! Så här skriver hon:

”Inger Lundmarks blogg är värdefull för mig både som lärare och författare, då jag kan ta del av hennes erfarenheter från klassrummet. Det är väldigt inspirerande att läsa om hennes undervisning och ta del av hur hon reflekterar kring den. Det jag uppskattar mest är hur hon lyfter fram elevers frågor, tankar och förmågor och därmed bidrar till att fördjupa bilden av nyanlända elever i svensk skola”.

Vi har haft kontakt under det senaste året tack vare att Inger läst en av mina böcker med sina elever och bloggat om det.

Annelie Drewsen

Summativ bedömning blir formativ

En Youtube film som  jag tankemässigt utgått ifrån när jag planerat att undervisa mina elever om bedömning är denna med Tommy Lucassi. Hans blogg ligger på Pedagog Stockholm. Tommy använder en metod som han berättar om i denna film. Han kallar metoden för ”Provfri undervisning”. Jag har skrivit om den filmen i ett tidigare inlägg.

Provdrift undervisning. Det är inte så att jag planerar att sluta med prov, men jag vill att mina elever ska veta mer om vad vi lärare bedömer, och hur vi tänker när vi bedömer. Att eleverna ska veta vad de blir bedömda på. Med tanke på att många av mina elever inte studerat, och inte gått i en skola liknande vår skola i Sverige, så är det en trygghet för dem att veta vad de ska prestera. De behöver få en förståelse, en ram och ett innehåll så att de har lättare kan veta vilken kunskap det är de ska sträva mot.

Skoluppgiften jag undervisat om i detta fall är att de ska träna på att skriva ett informellt brev. De ska veta hur ett brev skrivs (genrer) och vilket innehåll ett brev brukar, ska innehålla för att vara ett korrekt brev. Jag vill även att de ska veta hur ett brev bedöms om man skriver ett brev på Nationella provet, SFI B nivå.

Eleverna får först se en liten film om att skriva brev. Jag har länkat till en youtube sida från min blogg, där jag har sidor som kan hjälpa och stötta eleven. Många kan formen för att skriva brev, men de kan behöva veta hur vi skriver brev i Sverige.

Hur ska de veta vad som är ”rätt” och vad som bedöms? Jag visar det genom att kopiera upp olika texter ur SFI bedömningsmaterial, från en äldre upplaga av provet. Jag tar med bedömningsanvisningarna som Skolverket har gett till oss lärare som ett bedömningsunderlag, men utelämnar betyget. Utifrån det skriver jag egna bedömningsmallar, med betygssteg och krav på innehåll för det brev de ska undersöka. Bedömningarna utgår från exempelbreven från Skolverket där de bedömts enligt betygsgraderna, och betygen F-A.  

Kollegialt utbyte

Kollegialt utbyte är alltid spännande och lärorikt. Men svårt att hinna med i den egna verksamheten. Dock, alla har inte sportlov samtidigt tänkte jag en morgon. De tankarna ledde till att jag hörde mig för hos en av de personer som verkligen gett sig tid att svara på mina frågor kring systemisk funktionell grammatik, SFL, i samband med mina studier. En person som också jobbar på Språkintroduktion, och har bilder på så spännande saker i sitt klassrum. Så jag bad om att få göra ett studiebesök. Ett sådant är nu bokat och klart för två dagar under vecka. 10.

Jag ska stalka Karin Rehman i två dagar hade jag tänkt. Hon jobbar på Sprint gymnasiet i Liljeholmen, ett gymnasium där jag varit på studiebesök tidigare men då gällde det hur de kartlägger nyanlända elever. Det material vi fick med oss därifrån har vi använt fram till nu, när Skolverket har tagit fram ett nytt väldigt omfattande kartläggningsmaterial.

Wordle i -39,9 grader

 

 

 

 

 

Kreativitet är kärnan i mitt jobb. Idag gjorde jag denna Wordle med ord från denna, min hemsida.   Mitt i tentaskrivningen! Jag har skrivit mycket och behövde en paus en kall dag som denna. Vi hade -39 grader på vår termometer igår, men idag är det bara -32 grader. Den 8 januari var det – 39,9 grader. Kylan håller i sig.

Lite speciellt är det att det ”står”  –  får    -många    -elever i min Wordle  bild. Vi får många nya elever efter lovet. Jag tycker riktigt synd om de ungdomar som är kommit hit och är van MYCKET mer värme. De tror inte att det är möjlig att överleva i våra minusgrader. Det kan också vara riktigt farligt, det gäller att ha rätt sorts och mängd kläder på sig.

Vi ska repetera lite väder, i min grupp när den nya terminen börjar. Det passar bra då att visa bilder från världens kallaste plats för att visa att det finns sådana, platser som är KALLARE än i norra Sverige, samt att jag tänkt visa filmen om trafikvett och reflexer i mörker.

Även denna film ska jag visa, om de kämpande fågelungarna och prata om Growth Mindset. Att man inte föds med en förmåga, den lär man sig. Att lärare ska uppmuntra arbetet eleven lagt ner, och inte bara säger ”du är duktig och klok”.

Det har förts en diskussion om hur man hanterar det här med betygsättning, och då främst hur man hanterar hur man ge nyanlända elever betyg. De har ofta inte uppnått målen för skolans kurser och ett betyg med ”Not yet” (som det refereras till i filmen) istället för icke godkänd d.v.s. F i betyg, vore mer humant och motiverande. Den här frågeställningen  har Anna Kaya startat på sociala medier. Något även vi ofta pratat om i vår organisation. Att ge elever ett F i betyg är inte humant, om eleverna inte ens fått en chans att lära sig det de ska. Att lära sig ett nytt språk via sitt andraspråk är en utmaning, och måste få ta tid.

Min termometer. Ganska så kallt!

 

 

 

 

Så här snabbt fryser varmt vatten till is! Fotot är taget av Kristoffer Johansson. Jonna Eriksson heter hon som kastar det heta vattnet.

Antagen

Jag har fått antagningsbeskedet från Högskolan Dalarna. Efter jul har jag tänkt börja mina studier för att bli en gymnasielärare i svenska som andraspråk. Om jag får tjänstledigt. Dock kan jag inte tro att min arbetsgivare, inte vill det. Jag betalar ju min utbildning i stort sett själv.

Eller hur min namne, Inger? 😀

Nästa kurs är andraspråkforskning. Oerhört intressant.

Det har varit ganska slitigt att studera 50% och arbeta 50%. Ingen lätt kombination, och ändå är det många andra som både arbetar heltid och studerar samtidigt. Vad jag saknar mest är undervisningen. Det blir inte samma sak, när man bara finns delar av veckan i klassrummet. Jag saknar kontakten med eleverna. De är fantastiska kämpar och det är ett ömsesidigt utbyte. De lär mig så ofantligt mycket. I mitt klassrum blir jag en världsmedborgare.

Än har jag inte fått något besked om min tjänstledighet som jag sökte den 9/12. (Nåväl, kursen startar först vecka 3).

Andraspråksforskning: en forskningsöversikt,  7,5 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs ska den studerande kunna:

• redogöra för de huvudfrågor som behandlas i samtida nationell och internationell andraspråksforskning
• diskutera styrkor och svagheter hos olika typer av forskningsperspektiv inom andraspråksforskning
• relatera olika typer av kunskap som genererats inom andraspråksforskningen till teorier och vetenskapliga perspektiv

Jag mailade min rektor idag. DÅ jag till min stora glädje samma morgon fått ett mail från Karin Rehman. Här berättar hon hur hon arbetar med UR:s produkter i undervisningen . Här gjorde jag samma sak i ett litet blogginlägg. Nåväl, jag hade nämligen frågat henne, Karin, på Twitter om hon kunde tipsa mig på någon forskningsrapport om systemisk funktionell lingvistik, SFL. Hon gör en sådan studie i Australien. Hon undervisar med SFL och SFG. Bara det! Karin arbetar till vardags som förstelärare på ett gymnasium  i Stockholm, och är en av mina inspiratörer i det utvecklade kollegiet. Så jag mailade min rektor för att verkligen försäkra mig om att jag kunde boka en tid med henne. Då fick jag äntligen besked trots att det är en söndag idag. Det blev avslag. Det är lätt att förklara varför eftersom vi i dagsläget får en ökad mängd elever på vår skola, men jag försvar inte beslutet.

Kanske  jag kan hitta någon lösning ändå?

Appen Bitsboard

Idag gjorde jag ett studiebesök hos kollegorna på SFI här i Sorsele. Förra veckan var de, Urban och Peder, hos mig och följde en lektion jag hade med mina elever.
De har deltagit i ett projekt som handlar om att SFI eleverna ska göra arbetspraktik som lärlingar.
Genom projektet har de kunnat köpa in och prova en rad olika appar till eleverna. De pratade sig varma för appen Utalk. Den appen är även användbar för Språkintroduktionselever.

Jag fick även tips om appen Bitsboard. Den är gratis. Jag har upplevt det som om det finns så mycket på den, och hur kan man då begränsa innehållet så eleverna ägnar sig åt färdighetsträning och inget annat…?
Jag fick tips på att söka på SFI under catalog och sei vad där fanns! Jättebra övningar för mina elever!
Ivana Eklund verkar grym på att göra övningar på Bitsboard bland annat! Hon finns på Twitter😉